Ur det etiska perspektivet har det vara av yttersta vikt att förmedla syftet av ar-betet för de delprocessägare vars processer har undersökts. Det har varit viktigt att förmedla detta på ett korrekt och förståeligt sätt. Anledningen till detta är att skapa förtroende och förståelse mellan författaren för denna studie och den stu-derade arbetaren.
Det har även tagits hänsyn till att kolla med den kvalitetsansvarige (den externa handledaren) om det är okej att inkludera bilder av de system som delprocessä-garna använder (systembilderna från bilagorna). Anledningen till detta är att dessa system är tillverkade av verksamheten själva och är troligen inte tillgänglig för allmänheten i vanliga fall.
De samhälleliga aspekter är intressanta; hur är denna studie relevant ur denna aspekt? Arbetet är väldigt generellt och applicerbar på de flesta (om inte alla) processer. Generella processer inom andra organisationer sker utifrån processer; dessa processer innehåller information. Detta implicerar att denna studie bör vara av relevans för även andra arbetsmoment och processer där flödet av information är av yttersta vikt.
Källförteckning
[1] A. Ljungberg, E. Larsson, Processbaserad verksamhetsutveckling. Upp-laga 2. Lund: Studentlitteratur, 2012.
[2] Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Riksarkivet, ”Väg-ledning för processorienterade informationskartläggning”, Publ. nr MSB493, 2012.
[3] T. Okawa, T. Kaminshi, Y. Kojima, S. Hirabayashi, H. Koizumi. An in-formation system development method connecting business process modeling and its experimental evaluation. Electrical Engineering in Ja-pan. 2009: 169(4): 9-20.
[4] Kubal AB, ”About”, [www] http://www.rusal.ru/en/about/50/. Hämtad 2016-04-05
[5] Thomas H. Davenport, Process Innovation – Reengineering Work through Information Technology. Uppl. 1. Boston, Massachusetts: Har-vard Business School press.
[6] Lars H . Bruzelius, Per-Hugo Skärvard, Integrerad organisationslära. Uppl. 9. Lund: Studentlitteratur, 2004.
[7] Bo Bergman, Bengt Klefsjö, Kvalitet – från behov till användning. Uppl. 5. Lund: Studenlitteratur, 2012.
[8] George M. Giaglis. A Taxonomy of Business Process Modeling and In-formation Systems Modeling Techniques. International Journal of Flexi-ble Manufacturing Systems. 2001 april: 13(2): 209-228.
[9] Ashish Seth, Himanshu Agarwal, Ashim Raj Singla. Unified Modeling Language for Describing Business Value Chain Activities. International Journal of Computer Applications. 2012 juli.
[10] Rosziati Ibrahim, Siow Yen Yen. A Formal Model for Data Flow Dia-gram Rules. ARPN Journal of Systems and Software. 2011 maj:1(2): 60-69.
[11] Visual Paradigm, “Data Flow Diagram (DFD) Tutorial”, [www] https://www.visual-paradigm.com/tutorials/data-flow-diagram-dfd.jsp Hämtad: 2016-04-08
[12] Department of Computer Science - University of North Carolina at Chappel Hill, “State Transition Diagrams”,
[www] http://www.cs.unc.edu/~stotts/145/CRC/state.html Hämtad: 2016-04-08
[13] Ruth Sara Aguilar-Savén. Business process modelling: Review and framework. International Journal of Production Economics. 2002 mars: 47(3): 299-318 p.
[14] Edraw – Visualization Solutions, “UML Activity Diagrams”, [www] https://www.edrawsoft.com/uml-activity-symbols.php Hämtad: 2016-04-08
[15] D. Markulin, K. Musa, M. Kunstic. Proceedings of the 34th Interna-tional Convention; Opatije, Croatia. 2011 May 23-27: MIPRO. Using UML 2 activity diagram for visual business management modeling. 356 – 361 p.
[16] H. Yu, D. Wu. Proceedings of the 2011 Winter Simulation Conference; Changchun, China. 2015 August 21-23: IEEE. Enterprise Modeling Ba-sed on IDEF and UML.
[17] IDEF – Integrated DEFinition Methods (IDEF), ”IDEF1 – Information
Modeling Method”,
[www] http://www.idef.com/idef1-information_modeling_method/ Hämtad: 2016-04-10
[18] R. J. Mayer, ed. IDEF1 Information Modeling - A Reconstruction of the Original Air Force Wright Aeronautical Laboratory. [www]
http://www.idef.com/wp-content/uploads/2016/02/IDEF1MR-part1.pdf
Hämtad: 2016-04-10
[19] P.H. Chen, C. Wan, R. Tiong, et. al. Augmented IDEF1-based process-oriented information modeling. Automation in Construction. 2004: 13(6): 735-750 p.
[20] Business Process Model and Notation (BPMN). [www] http://www.omg.org/spec/BPMN/2.0/ Hämtad: 2016-04-10
[21] P. P-S. Chen. The Entity-Relationship Model-Toward a Unified View of Data. ACM Transactions on Database Systems (TODS). 1976 mars: 1(1): 9-36 p.
[22] Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Riksarkivet, ”Väg-ledning för processorienterad informationskartläggning”, MSB493, 2012: 1-43 p.
[23] Merriam-Webster, ”information”, [www]
http://www.merriam-webs-ter.com/dictionary/information
[24] Mark Saunders, Philip Lewis, Adrian Thornhill, Research Methods for Business Students. Upplaga 4. Essex: Pearson Education, 2007.
[25] N. Qianfu, W-F Lu, Y. K.D.V. Prasad, M. Xinguo. Business information modeling for process integration in the mold making industry. Robotics and Computer-Integrated Manufacturing. 2007: 23(2): 195-207 p. [26] Aluminium for Future Generations, “Anode Production”, [www]
http://primary.world-aluminium.org/processes/anode-production.html
Hämtad: 2016-05-01
[27] UML-Diagrams, “UML Activity Diagram Example”, [www]
http://www.uml-diagrams.org/online-shopping-uml-activity-diagram-ex-ample.html?context=activity-examples Hämtad: 2016-05-17
[28] Institutet för Hälsa och Välfärd, ”Vad är informationshantering?”, [www] https://www.thl.fi/fi/web/informationshantering-inom-social-och-halsovarden/vad-ar-informationshantering Hämtad: 2016-05-18
[29] Malcolm K. Crowe. Information and business process. Systems Prac-tice. 1996:9(3): 263-272 p.
[30] A. Bryman, E. Bell, Företagsekonomiska forskningsmetoder. Upplaga 1:2. Graphycems, Spanien: Liber, 2011.
Bilaga C: System för
Bilaga D: System för val
elektrolysugn
Bilaga E: System för
tömningsbekräftelse
Bilaga F: Intervjuer
UM – UgnsmanF – Forskare (författaren av denna rapport) TP - Tappbilsförare13
Intervju med ugnsman
F: Upplever du några kommunikationsbrister mellan dig och andra kollegor [i din process]?
UM: Inte några brister men jag måste hålla kontakten med TP för att se om allt står till rätt; ibland tar det för lång tid för dom att börja tappa så jag måste ringa och se om dom fått metallbeställningen.
F: Kan dom inte se det genom systemen?
UM: Jo men när vi fått in all metall vi behöver så börjar vi ju gjuta, då kanske dom tar rast eller en kort paus och under den tiden kan det uppstå en till metall-beställning
F: Väljer du som UM vilka elektrolysugnar som skall användas?
UM: Nej, metallbeställningen som dyker upp i systemet för TP har specifika ki-sel- och järnhalter, utifrån dessa väljer TP själv vilka elektrolysugnar som skall tappas ifrån.
F: Hur upplever du att användandet av flera system fungerar?
UM: Det gör att vi kan arbeta mer flexibelt; om jag behöver få kontakt med TP så måste jag ringa – kanske på grund av att han missat något i beställningen eller inte har upptäckt den ännu. Om jag till exempel är utanför kontoret och är i gju-teriet och gör ett arbete där så går det inte få kontakt med TP, om det så behövs, därför blir det problematiskt.
F: Har ni inte haft någon lösning på flexibilitetsproblemet [syftar till före-gående fråga]?
UM: Vi har haft en applikation som går att använda i en smartphone men den hade inte viktig information som jag behövde.
F: Vilken information är viktig för att du skall kunna göra ditt arbete? UM: En mycket viktig del är det möte jag har med dagsplaneraren på början av varje dag. Vi går igenom produktionslistan tillsammans och tittar på vad som är
möjligt att uppnå för den dagen och inte. Även planeringar för underhåll och dylikt tittar vi igenom. Vi får även information om vilken metallmängd vi behö-ver beställa från TP och vilken mängd som vi kommer att smälta. Vi går även igenom dagliga avvikelser som kan uppstå och hur vi arbetar för att kringgå detta.
F: Varför har du både produktionsplaneringssystemet (bilaga B) i pappers-form och i datorsystemet?
UM: När jag skapar ny gjutorder så försvinner inte ordern ur datorsystemet; den stannar kvar. Den räknar inte heller ner varje gjutning per order som sker, så det blir problematiskt att bara följa datorsystemet. Om vi får ett vrak14 så kan inte datorsystemet ta hänsyn till detta och anpassa sig till de ändrade omständighet-erna; vi kommer behöva ännu en gjutning för att nå upp till den krävda produkt-ionen. Gjutplaneringen i pappersform är mycket mer flexibel och vi kan skriva på den i det fall som detta behövs.
Intervju med tappbilsförare
F: Får du någon notis om att en beställning skett?
TP: Nej, bekräftelsen sker genom telefon men vi kan se i systemen om beställ-ningen finns.
F: Du måste alltså aktivt kolla om en ny beställning uppkommit? TP: Ja
F: Upplever du någon bristande information någonstans i ditt arbete från och med metallbeställningen till och med leveransen av metall?
TP: Kommunikationen mellan UM och oss [TP] känns lite bristande; det skulle vara bra om kan kunde ringa i början av våra pass och meddela hur dagsplane-ringen ser ut. I dagsläget måste vi ringa UM och få en uppdatering om vad som gäller, vilka uppstådda problem som existerar [syftar till vilka ugnar som har pro-blem och är avstängda/underhålls]. Till exempel när de smälter skrot så behöver gjuteriet inte lika mycket från oss, sånt skulle vara bra att veta.
F: Den dagsplanering som Planeraren förser UM med; har du tillgång till den?
TP: Nej, det är just den vi som tappbilsförare vill ha reda på, så vi måste ringa in. F: Hur upplever du att användandet av två kommunikationssystem – så som dator och telefon – för samma information fungerar?
TP: Det finns vissa saker som inte står med i datorsystemen som informeras ge-nom telefon, till exempel om det är något specifikt problem gällande en viss gjut-ning och så som vi kan behöva veta.