Vid vårt arbete med denna studie har vi tagit hänsyn till den etiska aspekten och följt Vetenskapsrådets riktlinjer (www.vr.se2013). Dessa riktlinjer tar upp fyra delar att förhålla sig till vid undersökningar. Samtyckeskrav, informationskrav, konfidentialitetskrav samt nyttjande krav. Vi informerade de deltagande respondenterna om studiens syfte samt lät dem skriva under en samtyckesblankett. De fick även veta att de när som helst kan avbryta sin medverkan i studien. Samtliga deltagare har hela tiden varit anonyma och vi har använt oss av fingerade namn på de medverkande skolorna. Det material vi har samlat in, det vill säga vår empiri har hållits inlåst och under uppsikt och vi kommer att förstöra det materialet efter att vi avslutat arbetet med denna uppsats. Vårt material kommer endast att användas i denna studie.
26
6. Resultat
6.1 Kommunrepresentanterna
I detta avsnitt redogör vi för vad som framkom i vår intervju med kommunrepresentanterna. Det var kommunstyrelsen som initierade detta projekt, Entreprenörskap i skolan, då de såg att det saknades arbetskraft inom vissa yrkeskategorier samtidigt som flera skolor i kommunen uppvisade dåliga resultat. Först genomfördes en undersökning för att se om det fanns förutsättningar för ett projekt med entreprenörskap i skolan inom kommunen. Denna utredning ledde till att ett projekt, Entreprenörskap i skolan, startades. Samtlig pedagogisk personal, 530 stycken, inom kommunens skolor och förskolor fick delta i två halvdagar då entreprenöriellt lärande presenterades både i stort och även med konkreta exempel. Efter dessa två halvdagar genomfördes en enkätundersökning, där deltagarna fick svara på frågor om hur de till exempel förhölls sig till entreprenöriellt lärande. Därefter erbjöds alla skolor och förskolor att ansöka om att bli pilotskolor. Det var femton skolor som ansökte om att bli pilotskola. Fyra skolor utsågs, en skola var fsk-år9, skola två var fsk-år2, den tredje skolan var år3-år5 och den sista, fjärde skolan, var år6-år9. På så sätt täcktes hela spannet från fsk-år9 in. Anledningen till att det inte var någon förskola som blev pilotskola berodde på flera orsaker som samspelade. Det berodde på de ansökningar som kom in samt att projektledarna menar att det är lättare att arbeta entreprenöriellt på förskolorna och att mycket av idéerna redan finns där. Därför valde man att lägga större insatser på de högre åldrarna. På pilotskolorna utsågs det nyckelpersoner, fyra rektorer samt ca 15 samordnare, vars uppgift var att få utbildning och sedan sprida sina kunskaper till sina kollegor på sin egen skola. Det genomfördes en kick-off med personalen, 140 stycken, på de fyra pilotskolorna. Då kom inspiratören Tina Thörner, som är känd från media och föreläste om inre drivkraft. Hon fick fungera som startmotor för pilotskolornas projektstart.
När skolorna ansökte om att bli pilotskola fick de presentera olika projekt som de ville arbeta med. Dessa projekt skulle inte vara enskilda aktiviteter utan leda till att det entreprenöriella förhållningssättet skulle spridas och bli verksamt inom skolan. Detta då ett entreprenöriellt förhållningssätt inte är enskilda aktiviteter eller jippon utan ett förhållningssätt som ska genomsyra hela verksamheten och allt arbete som görs inom den verksamheten. Skolorna valde vitt skilda projekt och fick lämna in önskemål om vad de behövde för redskap för att genomföra sina projekt. Projektansvariga försökte tillgodose de behov som fanns med till exempel ledarskapsutbildning, vilket var vad många efterfrågade. Nyckelpersonerna har även fått genomgå en IPU-analys som visade vilka egenskaper de har genom att färgbestämma dem och därigenom göra dem uppmärksamma på varför de agerar som de gör i vissa situationer och på så sätt bli mer medvetna i sitt handlande i vissa situationer. Allt för att bli bättre ledare och för att få ett bra arbetsklimat som baseras på samarbete. I nuläget pågår denna IPU-analys för samtliga pedagoger
27
på de fyra pilotskolorna. De har även fått en kurs i kommunikation och då fått göra en kommunikationsplan. Som pedagog är det inte lika vanligt att tänka så mycket på kommunikation utöver den som sker i klassrummet, men som nyckelperson är det viktigt att kunna förmedla och kommunicera sitt budskap. Nyckelpersonerna upplevde att deras kommunikationsplan underlättade deras reflektion. Kommunikationsplan är ett dokument där skolan presenterar sitt projekt för allmänheten.
Entreprenörskap i skolan är för de projaktansvariga ett förhållningssätt där eleverna får möta verkligheten och se hur de kunskaper de förvärvar i skolan kan användas. På så sätt kan eleverna motiveras mer i skolan. Det är ett förhållningssätt som låter teori och praktik mötas och som stärker elevernas självkänsla och tilltro till sig själva. De projektansvariga har därför varit tydliga under hela projektets gång med att det inte ska vara enskilda jippon eller aktiviteter som är entreprenöriella utan att det entreprenöriella förhållningssättet ska genomsyra hela verksamheten hela tiden. Som en följd av att kommunen startat detta projekt har farhågor vad gäller bedömning vuxit hos pedagogerna. Kommunen har därför startat en utbildning i formativ bedömning samt även haft föreläsningar om Big Five, de förmågor som eleverna behöver ha.
Farhågorna hos pedagogerna har gällt arbetsbördan samt bedömningssvårigheter. Projektets ansvariga anser att om man arbetar entreprenöriellt så behöver inte alla pedagoger se allt, de menar att om en elev uppvisar en god analytisk förmåga inom ämnet svenska så har eleven sannolikt även denna förmåga inom skolans övriga ämnen. På så sätt kan arbetsbördan minska då inte alla pedagoger behöver bedöma samma sak utan kan fokusera på en annan förmåga. Detta kan ske då pedagogerna arbetar tematiskt och över ämnesgränserna.
De farhågor som kommunens projektansvariga har är att entreprenörskap i skolan stannar vid pilotskolorna och inte förs vidare samt att om nyckelpersonerna slutar på sina nuvarande arbetsplatser så kan det entreprenöriella förhållningssättet avta i den verksamheten. Projektledarna menar att det behövs några drivande personer för att föra förändringen framåt och att få den att spridas.
Under hösten 2014 genomfördes en enkätundersökning med nyckelpersonerna samt med personalen på pilotskolorna. Denna undersökning visade att fler personer var positiva till entreprenörskap nu än vid den tidigare undersökningen som genomfördes vid de två första halvdagarna då entreprenörskap i skolan och entreprenöriellt lärande presenterades för skolornas personal. Syftet med pilotskolorna är att de ska sprida sina kunskaper vidare till de övriga skolorna i kommunen. Representanterna tycker att det är viktigt att fortsätta arbetet och inte tro att det är färdigt nu efter tre år trots att vi kommit väldigt långt. För de skolor som inte varit pilotskolor har det funnits möjlighet att ansöka om stimulansbidrag för att genomföra projekt och satsningar inom entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Ett flertal skolor samt förskolor har gjort detta och då ansökt om bidrag till både material och utbildningar.
28 6.2 Valskolans pedagoger -pilotskolan
Här presenteras det som framkom i vår intervju med Valskolans pedagoger. Skolans personal var på två inledande föreläsningar som kändes svåra då de mest fokuserade på äldre barn. I samma veva bytte skolan rektor som i och med att hens andra skola ansökte om att få vara pilotskola på grund av dåliga resultat även ansökte för denna, intervjuade skola, om att få vara pilotskola. Detta gjorde att skolan blev inkastad i detta utan att de var förberedda. De två arbetsenhets-ledarna, en på skolan och en på fritids, blev nyckelpersoner och fick åka på lite mer utbildning. Deras projekt växte fram av sig själv i och med att de satte sig ned och spaltade upp vad de redan gjorde som kunde räknas som entreprenöriellt, vilket var mycket. Ibland saknades det en röd tråd och framförallt i deras samarbete med fritids. Under en planeringshelg arbetedes det fram några ledord som pedagogerna ville skulle genomsyra all verksamhet på skolan. Ledorden sattes samman till en bild som nu sitter uppe i Valskolans personalrum.
(Bild tagen från Valskolans personalrum) Tillsammans utgick de från sina ledord och arbetade fram ett årshjul med olika teman; Trygghet, Respekt, Ansvar, Kunskap, Självkänsla, Skolans omvärld samt Framtid. Inför varje nytt tema som byts ca var sjätte vecka, genomförs en gemensam planering och då är även fritidsrepresentanter med. Vid behov deltar även övrig personal på skolan. Deras tema återkommer från år till år, men aktiviteterna de gör med eleverna varierar från år till år. Tillsammans håller de på att bygga upp en idébank till varje tema. Godbitarna behålls och det som inte fungerat så bra sållas bort. Årshjulet genomsyrar hela undervisningen, Det är deras förhållningssätt. De har presenterat det för föräldrar och barn och skickar ut i veckobreven då de börjar med nytt tema. Personalen på skolan upplever att barnen är mer insatta då årshjulet sätts upp i klassrummen. Fritids arbetar med samma tema som skolan och kompletterar därmed den teoretiska undervisning som sker. Pedagogerna som intervjuades tycker att de fått till det bra och framförallt att fritids har blivit
Tillsammans skapar vi lust att växa Relationer Samarbete Kommunikation Trygghet Kreativitet Fantasi Glädje Motivation Nyfikenhet Meningsfullhet Mångfald Utveckling Kunskap Självförtroende Självkänsla Framtidstro
29
involverat och att det som eleverna arbetat med i skolan under dagen kan följas upp på fritids och även ge eleverna en möjlighet till vidareutveckling.
Det viktigaste enligt dem är att fånga upp elevernas intresse och att de därför måste vara flexibla och kunna ändra i sin planering. Ibland ställer tekniken till det. Pedagogerna förklarar att om en elev till exempel frågar om något som pedagogen inte vet och därför vill ta reda på det tillsammans med klassen så krånglar ibland projektorn eller nätverket så att de inte tillsammans kan leta reda på svaret. Skolans- och fritidshemmets pedagoger har inte haft några specifika nedskrivna mål med sitt arbete med entreprenörskap. De ser det inte som en massa jippon utan att det ska vara en del av verksamheten. Till en början tyckte pedagogerna att det var svårt att arbeta entreprenöriellt då de arbetar med yngre barn och alla input som kom var riktade sig mot äldre elever. De önskar därför att inputen från början varit mer inriktad mot lågstadiet. Till en början var det svårt att eleverna var små, det ändrades snart och pedagogerna tyckte att det var lättare att eleverna var yngre. Skolans personal önskar en annan input från början, då det skulle ha sänkts till lågstadiet. Mycket har varit inriktat mot högstadiet.
Man kan göra det mer levande och det blir roligare på något vis. Det blir mer kreativt och barnen blir mer engagerade. Att vara kreativ och våga är svårt, rektorn föreslog att man skulle arbeta utan planering och fånga barnen istället. En av de intervjuade pedagogerna har ett exempel från en före detta kollega som när barnen kom in med en jättestor svamp släppte allt och jobbade med svampar i två dagar. Det är bättre än att ha en helt tom planering. De tycker att de inte får så mycket feedback från samhället och att det är svårt att ta sig någonstans. Nyckelpersonerna är mer drivande och det har behövts men vi har kunnat komma med synpunkter och allt har funkat väldigt bra. Vissa tyckte att det var jobbigt i början och tycker att det här har varit någonting utöver, något extra. För fritids har det underlättat för deras verksamhet enormt. Sedan hade det alltid kunnat vara mer utbildning och diskussioner men det har varit rätt bra.
Det är ett pedagogiskt arbetssätt, det handlar om att säga ja istället för nej. Och att lyssna på barnen, -hur tänkte du då, samt att våga släppa taget.
Säga, vad intressant, vilken bra fråga, det ska vi ta reda på och sedan engagera sig i den frågan och jobba med den.
6.3 Krokodilskolan
I detta avsnitt kommer vi presentera det som framkom i vår intervju med Krokodilskolan När projektet presenterades för dem så tyckte de att det var stort och svårt. Tankarna som poppade upp handlade om ung företagsamhet och pedagogerna trodde att det skulle bli mycket jobb. Föreläsningarna de var på under två halvdagar kändes svåra. Pedagogerna tycker nu att entreprenörskap står för mycket samarbete, ta för sig, våga, lära för livet, lära sig att använda saker till något bra samt att lära sig att bygga på barnens intresse. De tycker att skolan arbetat så här redan tidigare men fick panik under föreläsningarna då det kändes som att det blev ytterligare
30
en sak att tänka på. Entreprenörskap kan förändra skolans arbete, men det går sakta är pedagogernas åsikt. Skolan arbetar på att samarbeta mer, vilket kräver organisering.
De tycker att entreprenörskap i skolan är positivt för eleverna då man kan fokusera på förmågorna, big five, och inte bara titta på kunskapsmål. Någonstans under skoltiden blir eleverna fokuserade på rätt eller fel. I lågstadiet spinner det på vilket gör att det är lättare att arbeta så där än på mellanstadiet då eleverna tappat lusten och intresset.
Tidsbristen gör att det är svårt att få kontakt med och att samarbeta med närsamhället, i övrigt så är det inte så svårt att få in entreprenörskap i skolan då det handlar om att göra det till en del av verksamheten. Det handlar om att ta tillvara på barnens idéer och att låta dem gå sina egna vägar. Det är förmågorna som är viktiga inte vad eleverna till exempel skriver om. Projektet presenterades bra tycker de inetrvjuade pedagogerna men det saknas en fortsättning och en uppföljning samt utvärdering. Även stimulansprojekt som arrangerats på skolan saknade uppföljning och utvärdering. Det hade varit bra med ytterligare föreläsningar och workshops.
Skolan arbetar på olika sätt med entreprenörskap i skolan. I den vardagliga verksamheten arbetas det dagligen med entreprenörskap och det tas då till exempel upp aktuella händelser som bearbetas på olika sätt.. Ibland arbetar pedagogerna mer tematiskt och då även över klassgränser och årskurser. De känner inte till om kommunen har några mål med entreprenörskap i skolan, men vet dock att kommunen har fyra mål med skolan; Entreprenörskap, IKT, Kollegialt lärande samt formativ bedömning. Pedagohgerna har inte några egna mål med entreprenörskap på skolan. Deras arbete utvärderas muntligt tillsammans med eleverna och kollegor. Utvärderingen är då inte riktad mot entreprenörskap utan mer på hur arbetet gått och mot de mål som elever och pedagoger haft med arbetet. Hela tiden arbetar skolan med att stimulera elevernas kreativa processer men att det är svårt att stimulera alla då olika elever stimuleras på olika sätt. Hela tiden arbetar de med problemlösning och samarbete med eleverna. Pedagogerna diskuterar och funderar på gruppsammansättningar. Ibland sker samarbete över klassgränserna och även mindre samarbeten med annan personal. Entreprenörskap i skolan är att ta fram och utveckla elevernas nyfikenhet, uppmuntra till egna initiativ, stärka elevernas självförtroende samt att bemöta dem på ett bra sätt. Verkligen lyssna på eleverna och att vara intresserad av dem och deras funderingar samt att ta vara på deras funderingar och inte säga jaja, det var intressant men det kan vi inte göra nu.
31
7. Resultatdiskussion
Under våra intervjuer ställdes och besvarades fler frågor än de som redovisats i resultatdelen. Vi hade många frågor som vi under intervjuerna upplevde gick in i varandra och även frågor som inte gav relevanta svar. Detta gör att vi väljer att endast redovisa de frågor som vi anser vara relevanta för våra frågeställningar i detta arbete.
Vi finner att begreppet entreprenörskap i skolan är ett stort och luddigt/ogripbart begrepp som är svårt att förklara konkret. Det finns flera olika sidor som tillsammans skapar entreprenörskap i skolan till vad det är. Just att det finns olika sidor är en del av vad entreprenörskap är. Åsa Falk-Lundqvist med flera (2014) menar att entreprenörskap är vad vi kan här och nu samt de möjligheter vi har att utvecklas. Alla har sin vision av vad entreprenörskap i skolan är och det är därför viktigt att diskutera och samtala om begreppet för att få en samsyn och samstämmighet i den egna verksamheten. I vårt arbete har vi funnit att entreprenörskap är ett nytt tänk som finns överallt och genomsyrar förskolans- och skolans verksamhet. I förskolan arbetade man redan tidigare på liknande sätt men det har nu kommit begrepp som förklarar och förtydligar det arbetssättet. Detta är något som kommunrepresentanterna tog upp i vår intervju med dem. Entreprenörskap är ett förhållningssätt som handlar om att bejaka och framhäva elevernas intressen. Det handlar om att lyssna på barnen och att engagera sig. Att säga JA. Genom att arbeta med det som intresserar eleverna stärker skolan både elevernas självkänsla och självförtroende. Entreprenörskap ska genomsyra hela verksamheten och inte vara enstaka jippon!! Det ska istället finnas med hela tiden i allt man gör och inte vara enstaka teman då man arbetar ”entreprenöriellt” en timme i veckan eller en hel dag och inte mer. Både Valskolan och Krokodilskolan talar om vikten av detta. De menar att man som pedagog måste våga följa nya stigar och låta eleverna nå samma mål fast på olika sätt. Entreprenörskap är för dem att förena teori, praktik och verklighet. Genom att arbeta entreprenöriellt kan skolan förbereda eleverna för samhället på ett praktiskt sätt samtidigt som elevernas vardag och verklighet vävs in.
Utmaningen ligger idag i att hitta nya former och att tänka bort från den rumsliga placeringen, bort från boken som enda källa till kunskap. (Rönnerman 1998, s 7)
Entreprenörskap handlar om att ta vara på elevernas inneboende nyfikenhet och att vidareutveckla den så att eleverna har samma nyfikenhet när de slutar skolan som när de börjar den. I förskolan har pedagogerna redan tidigare arbetat med barnens nyfikenhet och nu vill man utöka arbetssättet och även föra in det i skolans värld. Detta är något som Falk - Lundqvist med flera (2011, 2014) skriver. I och med att Lgr 11 (2011) nämner entreprenörskap och att regeringen tog fram en strategi för entreprenörskap i skolan (Regeringskansliet 2009) får pedagogerna begrepp att använda sig av som synliggör deras arbete. Genom att använda sig av dessa begrepp underlättas kommunikationen pedagoger emellan och även ut mot föräldrar och
32
samhälle. I och med att entreprenörskap i skolan är ett så vitt begrepp finns det stora möjligheter att skapa en vision och ett arbetssätt som fungerar just för den aktuella verksamheten. Detta gör att arbetet med entreprenörskap inte ser lika ut på alla skolor. Olika skolor och förskolor sätter sin prägel på det entreprenöriella arbetet i verksamheten till exempel genom att arbeta med företagsamhet mot näringslivet eller att säga JA till barnen. Personal på skolor i vår undersökta kommun har fortfarande olika syn på entreprenörskap i skolan beroende på hur mycket kunskap de har och hur deras verksamhet ser ut.
En förutsättning för att förverkliga ambitionen att entreprenörskap ska genomsyra hela utbildningssystemet är att kompetensutvecklingsinsatser görs tillgängliga för all skolpersonal och ingår som en del i lärarutbildningen. (Skolverket 2010, s 32)
När personalen får möjlighet att diskutera och samtala om begreppen inom entreprenörskap skapas en samstämmighet som genomsyrar hela verksamheten och därmed gör att alla blir delaktiga och känner samma ansvar för arbetet. Vi har tidigare i arbetet nämnt att Blossing (2008) skriver att det är viktigt att hela tiden lyfta fram diskussionerna i ljuset och att låta dem ta sin tid. Vi tycker oss se i vår undersökning att på den skola som haft mycket diskussioner och även utbildning om entreprenörskap finns det en större samstämmighet än på den andra skolan där det inte förekommit lika mycket utbildning och inte heller diskussioner i samma utsträckning.