Värderingen av etiska aspekter för elevhälsans hälso- och sjukvård är central när det gäller att välja metoder och inriktning för verksamhe-ten. Det finns tre principer som bör ligga till grund för prioriteringar inom vården:
• människovärdesprincipen – alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället
• behovs- och solidaritetsprincipen – resurserna bör fördelas efter behov
• kostnadseffektivitetsprincipen – vid ett val mellan olika verksamhe-ter eller åtgärder bör man sträva efverksamhe-ter en rimlig relation mellan kost-nader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet.24 Principen om kostnadseffektivitet ska enligt utredningens förslag vara underordnad människovärdes- samt behovs- och solidaritets-principen.25
Statens medicinsk-etiska råd (SMER) har i en översikt kring etiska frågeställningar inom hälso- och sjukvård beskrivit fyra principer som återkommer i internationell litteratur om verktyg för den etiska analysen (de fyra punkterna i listan nedan) [15]. Karolinska Institu-tets Folkhälsoakademi har i en vägledning utvecklat hur principerna kan användas när det gäller att välja hälsofrämjande insatser [16]:
23. 4 kap. 9 § skollagen.
24. Prop. 1996/97:60 Prioriteringar inom hälso- och sjukvården s. 15.
25. Prop. 1996/97:60 s. 18.
Utgångspunkter för elevhälsans arbete
• Insatserna ska göra gott (göra gott-principen).
• Insatserna ska inte skada (icke skada-principen).
• Insatserna ska utgå från att alla människor har samma värde (likavärdesprincipen).
• Insatserna ska respektera människors självbestämmande (autonomiprincipen).
• Insatserna ska främja rättvisa och göra största möjliga nytta med de givna resurserna (rättviseprincipen eller behovs- och solidaritets-principen).
Flera aspekter av elevhälsans arbete har etiska dimensioner som per-sonalen behöver vara medvetna om. Nedan följer några exempel.
Hälsoövervakning och screening ger positiva vinster – gör gott – om identifiering av misstänkta problem leder till ett förbättrat omhän-dertagande och bättre hälsa för eleven. Det kräver dock till exempel att personal är utbildad för att tolka resultat av hälsoövervakningen, att vårdnadshavaren får adekvat information om hälsoövervakning-ens betydelse, att det finns klara remissvägar för fortsatt utredning och att behandling leder till bättre hälsa [17]. Om det inte finns organisatoriska förutsättningar eller om professionen inte har kompe-tens att handlägga resultatet av en insats som utförs, speciellt om inte eleven eller vårdnadshavaren bett om den (till exempel vid screening), är hälsoövervakningen inte etiskt acceptabel och kan i stället strida mot principen att göra gott [18].
Hälsoövervakning syftar bland annat till att identifiera riskfaktorer för elevens hälsa, till exempel förhållanden i elevens omgivning. Det innebär att det finns en risk för att uppmärksamheten på familjeför-hållanden kan upplevas som kränkande av individers självbestäm-mande (autonomiprincipen). Vårdnadshavare ges i föräldrabalken omfattande rätt att bestämma formerna för sina barns vård. Vårdnads- havares rätt att bestämma kan innebära en motsättning mellan elevens rätt till vård och vårdnadshavarnas bestämmanderätt om till exempel vaccinationer.26
Vidare ska elevhälsans möten med elever alltid utgå från barnper-spektivet och barnrättsperbarnper-spektivet som de definieras i barnkonven-tionen. Detta kan ibland medföra svåra avgöranden, till exempel när
26. 6 kap. 1–2 §§ föräldrabalken.
Utgångspunkter för elevhälsans arbete
en elev misstänks fara illa. Valet av handläggning får då stor bety-delse för elev och föräldrar och aktualiserar behovet av upparbetade rutiner.
Samverkan mellan olika verksamheter beskrivs i denna vägledning som ett redskap för att tillförsäkra individen optimala insatser. Men samverkan utan att individen gett sin acceptans till den är mot auto-nomiprincipen.
Exemplen illustrerar att det finns behov av att det inom elevhäl-san finns utrymme för en etisk analys då komplicerade avvägningar ibland behöver göras.
Funktionshindersperspektiv
Elevhälsan ska sträva efter att tillsammans med rektorn och den pedagogiska personalen anpassa utbildningen och den fysiska miljön, så att utbildningen är tillgänglig och likvärdig för elever med olika former av funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning kan få konsekvenser för individens lärande, utveckling och hälsa. Därför är det särskilt viktigt att välja lämpliga pedagogiska strategier, lärome-del och andra lärverktyg samt att utforma och anpassa den fysiska miljön för elever med funktionsnedsättning.27
Genusperspektiv
Jämställdhet är en del av skolväsendets värdegrund.28 Jämställdhet som riktmärke handlar om genus, det vill säga om de sociala och kul-turella föreställningar som finns i samhället om hur flickor och pojkar förväntas vara och agera. Dessa föreställningar hänger samman med ett vidare genussystem som förutsätter en tudelad och komplementär relation mellan flickor och pojkar som även inbegriper heterosexuali-tet. Elever ska inte hindras av könsspecifika krav och förväntningar.
Detta synsätt ska prägla elevhälsans arbete [19]. I grundskolans läro-plan står till exempel följande:
27. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, barnkonventionen, Salamanca deklarationen.
28. 1 kap. 5 § skollagen.
Utgångspunkter för elevhälsans arbete
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka tra-ditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.29
Läs mer om genusperspektiv i Skolverkets rapport Diskriminerad.
Trakasserad och kränkt?[20].