För den kvalitativa forskaren är lärandet av ett etiskt forskningsbeteende en central fråga eftersom betoningen på forskarens förmågor och dygder hela tiden ökar.72 En mängd etiska och moraliska frå-
gor blir aktuella i samband med kvalitativa forskningsintervjuer och det är lämpligt att formulera ett
etiskt protokoll och gå igenom de frågor som kan tänkas uppkomma.73 Några s k osäkerhetsområden
är t ex informerat samtycke, anonymisering, konfidentialitet, konsekvenser och forskarens roll. Dessa kan användas som en ram när man förbereder ett etiskt protokoll.74
I mitt fall är detta viktigt ur flera aspekter. Det är knappast troligt att jag kan ge de intervjuade musei- cheferna någon fullständig anonymitet, dels är de inte fler än fem personer, dels har de varit eller är verksamma på ett av tre museer vilket gör det ytterligare lättare att identifiera dem. De teman de kommer att yttra sig om i intervjuerna berör människor på myndigheten SMM och dessa kommer med stor sannolikhet att känna igen personerna bakom orden.
I uppsatsen benämner jag museicheferna Museichef 1, Museichef 2 o s v, även om det i realiteten inte betyder någon verklig anonymisering. Det finns flera skäl till detta. Dels upplevde jag själv att det var befriande att frigöra sig från det personliga genom att distansera mig när jag arbetade med texten. När rollen som museichef, och inte personen, kom i fokus blev det lättare att se med andra ögon på materialet. En liten grad av anonymisering blir det dock då personer som inte känner till SMM och inte har något intresse av att veta exakt vem som sagt vad, kan välja att läsa texten utan att veta informanternas identitet.
Även i Vetenskapliga rådets rapport God forskningssed från 2011 tas frågor att beakta i samband med kvalitativa forskningsintervjuer upp och vilka etiska överväganden som behöver göras. Ett över- vägande handlar om att motivera forskningsresultatens användbarhet och nytta, vilket i förläng- ningen handlar om nytta i vilken mening, och för vem? I en vid bemärkelse kan nyttobegreppet in- begripa att ny kunskap eller att nya aspekter dyker upp och resulterar i helt nya överväganden.75
Den etiska principen om att en studies nytta ska överväga den skada de intervjuade eventuellt kan lida kallas benefience och anses rättfärdiga beslutet att genomföra studien. Det innebär även att fors- karen är skyldig att överväga konsekvenserna, inte bara för de personer som deltar i studien utan också för den grupp de representerar. I det sammanhanget är det en fördel om man har grundlig kunskap om undersökningsområdet.76
73 Kvale, Steinar. Brinkmann, Svend. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund. s 84. 74 Ibid, s 92.
75 Vetenskapsrådet. (2011) God forskningssed, Vetenskapsrådets rapportserie 1: 2011 Vetenskapsrådets expertgrupp för etik. s 35. 76 Kvale, Steinar. Brinkmann, Svend. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund. s 90.
Informerat samtycke handlar om hur forskarens intresse av att få fram ny kunskap ska avvägas mot de medverkandes skydd mot integritetsintrång. Hur denna intresseavvägning görs beror bl a på vil- ken typ av forskning det är frågan om och en viktig skillnad utgörs av om det är forskning som är kombinerad med vård eller inte.77
Vilka goda effekter, eller nytta, är det då som motiverar en undersökning som denna? Varför inter- vjua museichefer över huvud taget och hur ska problemet med svårigheten att anonymisera infor- manterna hanteras? Svaret är att undersökningen kommer att synliggöra beslutsprocesser och val som görs vid utställningsproduktioner och som är kopplade till utövandet av museichefsrollen. När rollen blir tydligare kan undersökningen också ha ett mer generellt värde och komma andra museer till nytta när man vill titta på sin egen verksamhet ur ett reflexivt perspektiv.
Museicheferna å sin sida kommer förhoppningsvis bli mer medvetna om de val de gjort i samband med olika utställningsproduktioner och hur de förhållit sig till olika processer. Troligen kommer det att ge ökad självinsikt om både medvetna och omedvetna bevekelsegrunder som påverkat genom- förandet av utställningarna, både vid SMM och mer generellt.
Informerat samtycke innebär som sagt att man informerar om det allmänna syftet med undersök- ningen, risker och fördelar med deltagandet samt att undersökningspersonerna deltar frivilligt i pro- jektet. Här ingår även information om konfidentialitet och vem eller vilka som kommer att få tillgång till intervjun eller materialet.78
I det informerade samtycket ingår också att avgöra hur mycket information som ska ges och när den ska ges. Full information hindrar bedrägligt förfarande mot intervjupersonerna men i vissa undersök- ningar använder man sig av en ”tratteknik” med gradvis insnävning mot ämnet för att intervju- personerna ska uttrycka sina spontana åsikter om ett ämne och inte styras mot att ge specifika svar.79
I detta fall informerade jag museicheferna vid min första mejlkontakt att tillgång till det fullständiga intervjumaterialet, de inspelade intervjuerna, bara kommer att ges till andra forskare men att de som personer kommer att bli synliga i uppsatsen för den som verkligen vill veta vem som sagt vad. Jag fick samtycke från museichefernas överordnade chef, överintendenten, att tillfråga hans underställda
77 Vetenskapsrådet. (2011) God forskningssed, Vetenskapsrådets rapportserie 1: 2011 Vetenskapsrådets expertgrupp för etik. s 66. 78 Kvale, Steinar. Brinkmann, Svend. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund. s 87.
och frågade sedan museicheferna om deras samtycke till medverkan. I förhållande till ovanstående tillämpade jag inte någon ”tratteknik” annat än att de specifika frågorna i intervjuguiden inte var kända av informanterna innan intervjun.
Utifrån aspekten rättsliga problem eller andra negativa konsekvenser för de medverkande har jag svårt att föreställa mig att det skulle kunna bli några rättsliga efterspel vid den här typen av intervju- undersökning då ämnet inte är kontroversiellt och inte berör några juridiskt känsliga områden.
Negativa konsekvenser mer generellt är svåra att bedöma. De sträcker sig från inga alls till att en mer generell diskussion kan tänkas uppstå om hur museicheferna utövar sitt chefsskap. En alltför stor diskrepans mellan utsagorna och myndighetens visions- och målstrategier kan väcka tankar om hur väl förankrad styrningen på myndigheten egentligen är. Detta är å andra sidan även en positiv konse- kvens på sikt. Renodlat positiva konsekvenser är större självinsikt kring de val man gjort som bestäl- lare och att man som chef får syn på processer man kanske inte varit medveten om.
Reflexivitet - Hur kommer min egen roll att påverka undersökningen?
Det är naturligtvis viktigt för mig att hela tiden hålla i minnet att jag är partisk, vare sig jag vill eller inte. Jag har egna uppfattningar och förutfattade meningar om hur olika utställningsproduktioner ge- nomfördes och hur de kreativa processerna såg ut i samband med dessa.
Min egen inblandning i SMMs utställningshistorik är ju uppenbar och är alltså något som behöver hanteras men är också en tillgång i sammanhanget. Kravet på känslighet för och förkunskaper om in- tervjuämnet står i kontrast till den förutsättningslösa inställningen som behövs, den s k medvetna naiviteten.80
Som forskare behöver jag känna igen mina egna förutfattade meningar. Men det är även en fördel att jag har ingående kunskaper om det undersökta fenomenet eftersom jag har möjlighet att lägga märke till mer i intervjuerna. Forskaren måste förhålla sig till sin kunskap men både förkunskaper, uppfattningar, teorier, föreställningar och förklaringar kan användas fast på ett kritiskt icke förgivet- tagande sätt. De kan användas som frågor istället för som påståenden, m a o som bollplank för tän- kandet.81
80 Kvale, Steinar. Brinkmann, Svend. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund. s 47.
Möjligheten finns att man från de intervjuades sida söker bekräftelse från mig om att man gjort och tänkt ”rätt”, jag har ju själv i allra högsta grad varit delaktig i de processer som ska avhandlas, för- utom i utställningen Samtidigt/Meanwhile. Genom att arbeta med fotoelicitering ville jag försöka komma bort från mig som person och skapa förutsättningar för att tänka mer associativt. Det var också viktigt att disciplinera mig och inte prata alltför mycket utan vara ganska distanserad under in- tervjuernas gång.
Ansvarsfullt forskningsarbete handlar till stor del om forskarens moraliska integritet, känslighet och engagemang i moraliska frågor. Detta gäller särskilt vid intervjuande eftersom det är genom forska- ren själv som kunskapen erhålls.82 Till de etiska kraven hör att forskaren ska uppnå hög vetenskaplig
kvalitet på den kunskap som publiceras. De publicerade resultaten ska vara korrekta, representativa, kontrollerade och validerade och de procedurer genom vilka de erhållits ska vara transparanta.83