Enligt den europeiska kodexen fo r forskningens integritet finns det fyra stycken principer som en god forskare skall ga efter. Dessa fyra principer a r; tillfo rlitlighet, a rlighet, respekt och ansvarighet.
Fo rsta principen tillfo rlitlighet innefattar att fo r att forskningen ska ha utfo rts pa regelra tt sa tt. Det vill sa ga att kvaliteten a r god, metoden och analysen a r korrekt applicerad pa de data som har tagits fram och a r tillga nglig i studien samt att resurserna som finns att tillga a r ra tt brukade. Andra principen i listan a r a rlighet. Med a rlighet menas att studien har genomfo rts i en objektiv anda. Da r ingen personlig syn pa forskningsfra gan har genomsyrat arbetet. Resultatet ska ocksa vara fullsta ndigt och ingen del av arbetet ska utla mnas fo r egen vinning, att exempelvis en del av resultatet blev motsa gelsefullt sa skall a ven detta resultat presenteras i studien. Inte heller fa r resultatet ha pa verkats fo r egen vinning.
Tredje principen som a r respekt vilket handlar om att respektera sina kollegor, sin miljo och inte vara oansvarsfull i sin forskningsprocess. Detta ga ller speciellt om studien behandlar na gon form av ka nsliga a mnen, som exempelvis cancerpatienter.
Fja rde och sista principen i den europeiska kodexen a r ansvarighet. Detta ga ller allt fra n forskningside n till publicering och allt som ro r detta i en ma nsklig mening. Det vill sa ga alla ma nniskor som studien bero r, exempelvis beho ver ledningen och organisationen behandlas med ansvarighet. (40) Forskning inom ha lso- och sjukva rden beho ver vara extra varsam. Speciellt om arbetet behandlar na gon form av personuppgifter. Sjukjournaler som kan kopplas till patienten fa r endas anva ndas om forskaren har samtycke fra n patienten. Men a ven om det finns samtycke mellan patienten och forskaren ga ller sekretess.
Sekretess inom sjukva rden a r en nyckelspelare na r det ga ller vilken information en forskare fa r anva nda. Exempelvis fa r inte patienters sjukjournal anva ndas om den kan koppas ihop med den aktuella patienten, eller pa na got annat sa tt som kan komma att skada samha llet i stort (allma nna ekonomiska intressen och rikets sa kerhet exempelvis). Detta a r dock en tolkningsfra ga, och beho ver o verva gas med stor respekt av forskaren eller den person som a r beslutsfattare. Detta da sekretess a r en form av tystnadsplikt, och inneba r att inte utomsta ende parter ska fa ta del av informationen som behandlas. Att sekretess skall ha llas ga ller oavsett hur informationen distribueras, allma nna handlingar och muntliga o verfo rande inkluderas ocksa .
Det finns dock undantag. En forskare kan fa ta del av sekretessbelagd information, men da beho ver ma let pro vas info r en handla ggare pa det aktuella arkivarie. (41)
Sekretess ga ller a ven ocksa fo r statistik. All statistik som kan skada enskilda patienten eller utgo ra na gon form av skada fo r samha llet omfattas av sekretesslagen. A ven fo r statistik beho ver ett noggrant o verva gande go ras innan na gon form av beslut kan tas. (42)
Att noggrant o verva ga vad som a r sekretessbelagt och inte a r extra viktigt om forskningen bedrivs pa ett universitet eller pa en ho gskola. Detta fo r att material fra n ho gskolor och universitet a r allma nna och offentliga handlingar. Fo r exempelvis uppsatser ra der offentlighetsprincipen. Denna princip ta cker in allt material som avser forskningsarbetet. A ven anteckningar, provanalyser, foton eller inspelningar i form av video eller ljud etc. fra n arbetet ta cks av denna princip. Motiveringen till detta beslut a r att all forskning skall kunna granskas i efterhand fo r att bedo ma arbetets kvalitet. (41)
Denna studie har behandlat data fra n verkliga patienter. Dock har studien varit mycket noga med att inte anva nda sekretessbelagda data som inskra nker pa patientens integritet. De data som har anva nts har
kontrollerats sa de inte inneha ller information som kan spa ras tillbaka till patienten.
Vidare a r syftet med denna studie inte att skada samha llet och dess inva nare, utan att respektera och fo rba ttra det samha lle som inva narna lever i. Denna angela genhet stod alltid i fokus under studiens ga ng oavsett resultat. Resultatet som studien framsta llt var av sa dan karakta r att det faktiskt bo r kunna fungera som en grund fo r beslutsfattare, vilket kan bidra till ett fo rba ttrat samha lle. Resultat, analys och tolkning utfo rdes i objektivanda fo r att utarbeta en sa dan tillfo rlitlig slutsats som mo jligt.
Studiens resultat bo r da rfo r inte endas kunna fo rba ttra tillvaron hos den grupp ma nniskor som studien har fokuserat pa . A ven om levnadstillsta ndet hos studiegruppen (65 a r och a ldre) bo r kunna fo rba ttras och att deras livskvalitet o kar, sa bo r a ven den o vriga gruppen ma nniskor som inte studien har fokuserat pa tillika ho ja kvaliteten pa deras tillvaro. Detta genom minskade va ntetider fo r att erha lla sjukva rd samt mindre patienter.
Vid hemsjukva rd minskar a ven antalet va rdtillfa llen markan, detta bo r i sin tur leda till mindre stressad personal. Mindre stress leder ocksa till en tryggare och ha lsosammare tillvaro fo r va rdpersonalen och ho jer deras livskvalitet.
Dock kan hemsjukva rd medfo ra negativa konsekvenser som exempelvis mindre personal pa va rdklinikerna. Da hemsjukva rden kra ver personal a r det rimligt att anta att dessa flyttas fra n va rdkliniken ut i hemmen vilket kan leda till mer arbetsuppgifter fler arbetstillfa llen fo r dem som stannar pa va rdkliniken. Uto ver detta sa kan den sociala gemenskapen bland personalen minska och fo rsa mra personalens va lbehag pa deras arbetsplats, vilket riskerar uppsa gningar och vantrivsel bland personalen.
Gruppen som denna studie har fokuserat pa , bo r enligt resultatet fa en ba ttre tillvaro. Detta kan dock endas ske om de antaganden som studien gjort bibeha lls och inte fo rsa mras. Exempelvis bo r inte effektiviteten av va rdgivandet minskas och inte heller bo r kontakten med patienten fo rsa mras. Intra ffar detta sa kan va rdkvaliteten fo r patienterna fo rsa mras och bidrar med negativa koniskvenser fo r patienten.
Den ekonomiska aspekten av studien bo r ocksa tas i beaktning. Denna aspekt a r intressant da de ba da modellerna kostar olika mycket sa bo r det ur ett samha lleligt perspektiv vara smartast att prioritera den billigare modellen. Dock bo r man ha i a tanke att den modell som verkar billigare kan ge sa mre va rdkvalitet och i fo rla ggningen sa mre va rdresultat. Om inva narna i samha llet endas fa r tillga ng till va rd av da lig kvalitet kan det pa sikt bidra till fo rsa mrad samha llsekonomi genom fler sjukskrivningar och fler ma nniskor som avlider.
4 Resultat
I detta kapitel redovisas resultatet fo r studien. Fo r vidare analys och diskussion om resultatet la s kapitel 5, da r presenteras ocksa slutsatsen av studien. Denna del tillsammans med kapitel 5 utgo r den sista pilen av figur 5.
Detta kapitel bo rjar med att redovisa resultatet fra n den ”virtuella processkartla ggningen” fo ljt av den parametriska kostnadsuppskattningen samt en ka nslighetsanalys fo r de osa kra kostnadsdrivande parametrarna. I kapitel 4.3 redovisas FAHP fo ljt av en enkel ka nslighetsanalys fo r de framtagna vikterna.
Processkartläggning
Resultatet av kartla ggning utav de huvudprocesserna som de ba da va rdmodellerna innehar a ska dliggo rs i figur 6 och 7.
Den fo rsta processkartan visar de huvudsakliga processerna i va rdmodellen ”Va rd pa plats”, fo ljt av huvudprocesskartan o ver va rdmodellen ”Hemsjukva rd”.
Figur 7: Huvudprocesskarta över vårdmodellen ”Hemsjukvård”.