Matnyttigt om
service design
FO t O : SUS an andr E w Snoterat
Om vårdstrategi och designkun- nande handlade ett första semina- rium anordnat av Stockholms läns landsting (SLL) i samarbete med SVId för en tid sedan. Visst har designkunskaper använts även inom sjukvården (för att skapa trivsamma- re väntrum till exempel) men nu talar alltfler om att användarvänlig service (framtagen med hjälp av designkom- petens) skulle kunna göra ännu större skillnad. Landstingets Ida Nyström vill ha med entreprenörer och vårdfö- retag på båten. Om de involverar en designer eller designbyrå i planerade förbättringsarbeten kommer det att gagna både företag och vårdtagare, menar hon.
tillväxtverket har i en försöks-
omgång ”delat ut” så kallade utvecklingscheckar; företag med innovationsambitioner har kun- nat söka bidrag till idéer som ska förbättra vårdmiljön. Första omgång- ens checkar ska utvärderas och fortsättning följer förhoppningsvis, sade Anna Manhem från tillväxtver- ket. Förhoppningsvis kommer då fler av dem att gå till designanknutna projekt. designbyrån dobermans
Johan Dovelius presenterade ett
intressant projekt för apoteket kal- lat ”Hälsokollen”. genom nogsamt utformade gränssnitt, där pedagogik och lättfattlig grafisk form fått styra går det att se hur man kan påverka hälsan. Bakom ligger ett stort arbete inte minst vad gäller olika beteende-
studier. Projektet har resulterat i en tjänst som uppdragsgivaren sade sig vara ovanligt nöjd med. Ett inspire- rande exempel på service design värd namnet.
den internationella designkonferens som arrangeras av design research Society (drS) ska äga rum på design- högskolan i Umeå 2014. De fina loka- lerna, nytt konstnärligt campus, det faktum att Umeå då är kulturhuvudstad och säkert också de ljusa sommarnät- terna bidrog till att skolan fick äran att vara värd. Senaste drS-konferensen ägde rum i kanada. nästa anordnas på Chulalongkorn-universitetet i Bangkok 2012. konferensen i Umeå sägs gynna svensk designforskning.
– det är helt enastående att vi får denna ansedda konferens hos oss, sa rektor anna Valtonen efter beslutet.
drS är enligt uppgift designvärl- dens största nätverk av forskare och forskarstuderande. Organisationen grundades 1966 och har medlemmar i ett fyrtiotal länder. att vartannat år ordna en stor global konferens, som sammanför hela designforskningsfäl- tet, är en av drS:s vikigaste uppgifter. Mer information finns på
www.designresearchsociety.org.
lönsamt kunnande
inspirerande möten
FO t O : C ar LO n IE LU ndén wEL d E nkuben på bilden är ett av hotellrum- men på treehotel, årets vinnare Stora turismpriset 2011. I arton år har priset delats ut för ”föredömliga insatser i ny-
umeå 2014
tänkande, internationalisering, kvaliteteller hållbarhet, som har bidragit till att utveckla turismen i Sverige”. Stiftelsen för kunskapsfrämjande inom turism, med tillväxtverket som huvudman, står för arrangemanget. Så här stod det bland annat i juryns motivering:
”Årets vinnare är en unik innovativ turistisk satsning. [---] Vinnaren har gått ett steg längre än de flesta och sprängt vallarna. [---] man har lyck- ats skapa en förväntan och hype runt konceptet, som nått långt ut på den internationella arenan.” Vidare talas det om ”innovativ drivkraft” och om att vinnaren ”lyckats ta boendet till nya höjder”.
treehotel ligger i Harads, ungefär sju mil från Kallax flygplats i Norrbot- ten. Bakom idén står Britta Jonsson- Lindvall, som gärna ser att hotellgäs- terna samlar kraft av naturen. Så här säger hon apropå utmärkelsen:
– Jag hade aldrig vågat satsa så mycket på design och arkitektur om jag inte hade gått SVId:s designpro- gram ”turistanläggningars form och funktion”.
risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom kan påverkas av yttre faktorer. På ”Hälsokollen” har man möjlighet att enkelt kalkylera med hur olika medicinska värden och levnadsvanor (kolesterol, blodtryck respektive rökning till exempel) ökar eller minskar sannolikheten för att bli sjuk.
noterat
konferensen var som helhet befriad från diskussioner om ”varför” hållbar innovation behövs vilket gav välkom- met utrymme för diskussioner om ”hur” de nödvändiga innovationerna skapas.
transFormatIV InnoVatIon
Fred Steward, professor vid Storbritan-
niens Policy Studies Institute, ser att vi behöver positionera samhällets policy på ett nytt sätt för att få fram trans- formativa innovationer, det vill säga lösningar som ger mer genomgripande förändringar, inte bara ytliga och skenbara förbättringar. Vi är idag låsta i olika berättelser, som till exempel att man måste investera storskaligt i forsk- ning eller att det krävs radikala mora- liska reformer om något ska hända. då är det lätt att låsa sig och bara se en enda faktor som den avgörande. På det övergripande politiska planet illustrerades detta bland annat av hur relationen mellan väst och öst skapar nya möjligheter för större och mer radikala innovationer.
Mark Griffiths från Second nature
Forskare, tjänstemän och repre- sentanter från näringslivet träffa- des i slutet av oktober på kon- ferensen ”Sustainable Innova- tions”, som hölls för sextonde gången, nu på slottet Farnham utanför London. där diskuterades de senaste metoderna för hållbar innovation. Richard Miller, Storbri- tannien, som sitter i styrgruppen för brittiska regeringens tekniska strategi beskrev med kristallklar tydlighet att Europas 2020-strategi kommer skriva om regelböckerna för näringslivet. krav kommer att ställas på att allt restavfall minskas till nära noll och att ekosystemen återställs. Samt att miljörelate- rade systemrisker identifieras och undviks. En ny innovationsvåg kommer därmed att krävas. Michal
Miedzinksi från Belgien berättade
om hur man på Eco-Innovation Observatory (EIO) sett hur be- greppet eco-innovation fått ökad spridning när innovation tolkats som en lösning inom marknadens
nuvarande förutsättningar.
”dags att vara kreatör – inte bara revisor”
nyligen avslutades 2011 Ida Congress i taipei. numera har de tre designorga- nisationerna ICSId, Icograda och IFI en gemensam kongress vartannat år. den här gången samlades man för att un- der tre dagar föra breda diskussioner om ”design at the Edges”. det handla- de om skärningspunkterna mellan olika designdiscipliner. Samt mellan design och andra områden där designen ändå spelar en stor roll – som vetenskap, teknik, förvaltning och näringsliv. Eko- nomisk utveckling, internet, bioteknik, urbanisering och migrationsfrågor stöt- tes och blöttes. I ICSId:s ungdom var design en fråga för industriländerna, nu är det i hög grad en global angelägen-