• No results found

Ett didaktiskt dilemma avslutande sammanfattning

Att använda spelfilm i historieundervisningen kan öppna upp för dimensioner i lärandet som kan vara svåra att uppnå ge- nom andra medier och detta tack vare filmens speciella sätt att berätta.24 En dimension som framträder i min studie handlar

23 Peter Seixas, ”Popular Film and Young People’s Understanding of the History of Native American-White Relations.”, The History Teacher 26:3 1993: 351–70.

24 Alan S. Marcus, Celluloid Blackboard: Teaching History with Film, Contemporary research in education (Greenwich, CT: IAP-Information Age Publishing, 2007); Steven Dahl, ”Folkmord som fiktion: Om filmens potential att kvalificera elevers historiemedvetande”, i Historia på väg mot framtiden: historiedidaktiska perspektiv på skola och samhälle, red Per Eliasson m.fl. (Lund: Lunds universitet, 2010).

om de historiska livsvärldarna. De historiska livsvärldarna kan förstås som filmkaraktärernas livsvärldar som de framträder i filmerna.25

Utifrån ett livsvärlds perspektiv kan vi tänka oss att eleverna, med den förförståelse de bär med sig, får tillträde till filmernas historiska livsvärldar. I det möte som uppstår vidgas elevernas horisonter mot de historiska livsvärldar som gestaltas i filmerna. Eleverna upplever att de förstår något och deras ho- risonter vidgas. Erfarandet blir en del av elevernas livsvärldar här och nu. I detta möte är samspelet mellan tankar och käns- lor betydelsefullt för hur det som erfars förstås och tolkas. En av eleverna i studien säger: ”Jag förstår, och då lär jag mig”. Filmerna bidrar till att denna känsla av förståelse uppstår.

I kursplanen för historia på gymnasiet står det att ”Undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar.”26

Frågan är då om den förståelse eleverna erfar utifrån filmernas historiska livsvärldar också ger insikt om den aktuella tidens villkor och värderingar. Det kan finnas en risk att historiska spelfilmer dels förenklar det historiska skeendet, dels styr åskådarens empati så att förståelsen för historien blir vinklad. Detta kan beskrivas som ett didaktiskt dilemma.

Studien Historien som fiktion visar att den historiska spelfil- men som läromedel är komplex och till delar problematisk. Det krävs medvetenhet från lärarens sida om vad en film kan väcka för tankar och känslor hos eleverna. Utifrån denna medveten- het behövs kunskap om hur filmernas potential kan nyttjas för historisk förståelse. Ett viktigt didaktiskt arbete är att medve- tandegöra eleverna om skillnaden mellan deras egen spontana, mer naiva empati för filmkaraktärerna och historisk empati. En förståelse för denna skillnad kan hjälpa dem att kunna koppla olika filmkaraktärers handlande till den historiska kontexten. Detta kan vara en väg att träna eleverna i att vidga sina histo- riska perspektiv och skapa utrymme för ett eftertänksamt his- toriskt förhållningssätt.

25 För en beskrivning av begreppet historisk livsvärld se: Monika Vinterek, ”Fakta och fiktion i historieundervisningen”, Tidskrift för lärarutbildning och forskning 7, 4 (2000): 11–26.

26 Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, 66.

Det är av värde att lärare som använder historisk spelfilm i sin undervisning bidrar till att eleverna utvecklar historiefilmslitte- racitet.27

Med det menas att den historiska spelfilmen kan fung- era som ett redskap att utveckla elevers förståelse för historia utifrån en kritisk ståndpunkt. Men då behöver läraren ha sin utgångspunkt i elevers förförståelse av spelfilm. Hen behöver också ha kunskap om film produktionen för den aktuella fil- men, om den historiska kontexten och om hur filmproduktion i allmänhet kan påverka historisk förståelse. Det räcker inte att bara visa en film.

Referenser

Axelson, Tomas. Film och mening: en receptionsstudie om spel- film, filmpublik och existentiella frågor. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2008.

Axelson, Tomas. Förtätade filmögonblick: den rörliga bildens förmåga att beröra. Stockholm: Liber, 2014.

Barton, Keith C. & Linda S. Levstik. Teaching history for the common good. New Jersey: L. Erlbaum Associates, 2004.

Bengtsson, Jan. ”En livsvärldsansats för pedagogisk forskning”. I Med livsvärlden som grund, red. Jan Bengtsson. Lund: Studentlitteratur, 1999. Bengtsson, Jan. Sammanflätningar: Husserls och Merleau-Pontys fe- nomenologi. Göteborg: Daidalos, 2001.

Bengtsson, Jan.”With the Lifeworld as Ground: A Research Approach for Empirical Research in Education: The Gothenburg Tradition”. The Indo-Pacific Journal of Phenomenology 13 (2013): 1–18.

Berndtsson, Inger, Silwa Claesson, Febe Friberg, & Joakim Öhlén. ”Issues about Thinking Phenomenologically while Doing Phenomenology”. Journal of Phenomenological Psychology 38 (2007): 256–77.

Dahl, Steven. ”Folkmord som fiktion: Om filmens potential att kvali- ficera elevers historiemedvetande”. I Historia på väg mot framtiden: historiedidaktiska perspektiv på skola och samhälle, red. Per Eliasson, Klas-Göran Karlsson, Henrik Rosengren, & Charlotte Tornbjer. Lund: Lunds universitet, 2010.

27 Alan S. Marcus och Thomas H. Levine, ”Exploring the Past with Feature Film”, i Celluloid Blackboard: Teaching History with Film, red. Alan S. Marcus (Greenwich; CT: Information Age Publishing, 2007), 2.

Dahl, Steven. Folkmord som film: gymnasieelevers möten med Hotel Rwanda - en receptionsstudie. Lund: Lunds universitet, 2013.

Deldén, Maria. Historien som fiktion: gymnasieelevers erfarande av spelfilm i historieundervisningen. Umeå: Umeå universitet, 2014. Hultkrantz, Catharina. Playtime! En studie av lärares syn på film som pedagogiskt hjälpmedel i historieämnet på gymnasiet. Umeå: Umeå universitet, 2014.

Marcus, Alan S. Celluloid Blackboard: Teaching History with Film. Contemporary research in education. Greenwich, CT: IAP-Information Age Publishing, 2007.

Marcus, Alan S. & Thomas H. Levine. ”Exploring the Past with Feature Film”. I Celluloid Blackboard: Teaching History with Film, red. Alan S. Marcus. Greenwich, CT: IAP-Information Age Publishing, 2007.

Metzger, Scott Alan. ”The Borders of Historical Empathy: Students Encounter the Holocaust through Film”. The Journal of Social Studies Research, 36:4 (2012): 387–410.

Plantinga, Carl. ”“I Followed the Rules, and They All Loved You More”: Moral Judgment and Attitudes toward Fictional Characters in Film”. Midwest Studies In Philosophy 34:1 (2010): 34–51.

Rantala, Jukka. ”Assessing historical empathy through simulation – How do Finnish teacher students achieve contextual historical em- pathy?”. Nordidactica – Journal of Humanities and Social Science Education, 1 (2011).

Seixas, Peter. ”Conceptualizing the Growth of Historical Understanding”. I Handbook of Education and Human Development: New Models of Learning, Teaching, and Schooling, red. David R. Olson & Nancy Torrance. Oxford: UK: Blackwell, 1996.

Seixas, Peter. ”Popular Film and Young People’s Understanding of the History of Native American-White Relations.” The History Teacher 26:3 (1993): 351–70.

Seixas, Peter, & Tom Morton. The Big Six: Historical Thinking Concepts. Toronto: Nelson Education, 2013.

Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. www.skolverket.se (2014-11-05).

Stoddard, Jeremy D. ”Attempting to Understand the Lives of Others: Film as a Tool for Developing Historical Empathy”. I Celluloid Blackboard: Teaching History with Film, red. Alan S. Marcus. Greenwich, CT: IAP- Information Age Publishing, 2007.

Stoddard, Jeremy D. ”Film as a ’thoughtful’ medium for teaching his- tory”. Learning, Media and Technology 37:3 (2012): 271–88. Toplin, Robert Brent. History by Hollywood. Urbana: University of Illinois Press, 2009.

Vaage, Margrethe Bruun. Seeing is Feeling. The Function of Empathy for the Spectator of Fiction Film. Oslo: Universitetet i Oslo, 2008. Vinterek, Monika. ”Fakta och fiktion i historieundervisningen”. Tidskrift för lärarutbildning och forskning 7:4 (2000): 11–26.

Zander, Ulf. ”Det förflutna på vita duken: Film som historieförmed- lare”. I Historien är nu: En introduktion till historiedidaktiken, red. Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander. Lund: Studentlitteratur, 2004.

Filmer

Cameron, James. Titanic. Twentieth Century Fox, Paramount Pictures. 1997. 187 minuter. DVD (2012).

Eastwood, Clint. Letters from Iwo Jima. DreamWorks, Warner Bros. Pictures. 2006. 134 minuter. DVD (2010).

Ford, John. The Grapes of Wrath. Twentieth Century Fox. 1940. 124 minuter. DVD (2005).

George, Terry. Hotel Rwanda. Lions Gate Entertainment, United Artists, 2004. 116 minuter. DVD (2004).

Lee, Ang. Brokeback Mountain. Focus Features. 2005. 129 minuter. DVD (2006).

Spielberg, Steven. München. DreamWorks, Universal Pictures. 2005. 157 minuter. DVD (2006).

Spielberg, Steven. Schindler’s List. Universal Pictures, 1993. 187 mi- nuter. DVD (2013).

Widerberg, Bo. Ådalen 31. Svensk Filmindustri. 1969. 109 minuter. DVD (2006).

Intervjuer

Sofie Brokeback Mountain 121017

Martin Letters from Iwo Jima 121017

Jesper Hotel Rwanda 121023

Lisa Titanic 21024

Mattias Ådalen 31 121109

Jonathan Vredens Druvor 121109

Isabel München 121113

Jessica Schindler’s List 130228

Nicklas Schindler’s List 130228

Emma Schindler’s List 130228

Hanna Schindler’s List 130228

Att tänka historiskt med hjälp