Rodger et al. (2006) menar att närståendes behov vid plötslig död inte är tillräckligt utforskade. Flera andra studier har även visat att det råder brist på utbildning och riktlinjer inom området (Hadders, 2007; Wisten & Zingmark, 2007; Brysiewicz, 2006; Weslien et a., 2005; Merlevede et al., 2004). Omhändertagandet av efterlevande vid plötslig död beskrivs även av A. Wisten, överläkare i geriatrik och rehab, (telefonsamtal, 2009-12-18) som ett eftersatt område, där bristen på riktlinjer är påtaglig.
Patienter som omfattas av palliativ vård, möts idag ofta av evidensbaserad vård och beprövad erfarenhet. Att vara närstående till någon som plötsligt avlidit ger ofta inte samma
möjligheter, trots att det finns bevis för att dessa situationer ofta leder efterlevande in i ett svårare sorgearbete. SOU (2001:6) beskriver hur närstående vid plötslig död bör mötas med ett palliativt förhållningssätt. Detta kan tolkas som att bristen på evidensbaserad kunskap inom området lett till att delar av evidensbaserad palliativ vård överförs till akuta situationer. Vad ett palliativt förhållningssätt i akuta situationer innebär kan anses svårtolkat, då palliativ vård ofta förknippas med till exempel symtomlindring under längre tidsperspektiv. Dessutom har närstående inom den palliativa vården ofta möjlighet till förberedelse inför en nära anhörigs död.
Anledningen till varför forskning inom området är eftersatt skulle kunna bero på att specifika behov hos närstående till plötsligt avlidna har förbisetts jämfört med till exempel närstående till patienter i palliativ vård. Detta skulle i sin tur kunna bero på att närstående till plötsligt avlidna befinner sig på vårdinrättningen under relativt korta perioder. Dessutom kan
närstående till plötsligt avlidna befinna sig i chock, vilket kan leda till att de inte tydligt yttrar specifika behov och önskemål. Brysiewicz (2006) menar att goda relationer mellan
vårdpersonal och närstående kan vara svåra att uppnå i akuta skeden.
I palliativ verksamhet finns det ofta mer tid att skapa en relation till närstående vilket ger större möjligheter att uppfatta samt tillfredsställa närståendes behov. Vid plötsliga dödsfall bör personalen ha den kunskap som krävs för att fånga upp samt tillfredsställa närståendes behov i traumatiska situationer. Riktlinjer för omhändertagande av närstående vid plötslig död bör enligt författarnas mening i större utsträckning kunna utformas för att möta närståendes behov.
Konklusion
Efterlevande riskerar att drabbas hårdare vid plötsliga dödsfall än vid väntade. Efterlevande kan drabbas av komplicerade sorgereaktioner, som kan få långtgående konsekvenser. Behovet av bemötande, information, närvaro, avsked och uppföljning spelar en central roll för de efterlevandes möjlighet att bearbeta en plötslig förlust. Föreliggande arbete har visat på relevanta omvårdnadsåtgärder kopplat till respektive behov.
Det finns idag forskning, om än eftersatt, som behandlar efterlevandes behov vid plötslig död. Trots detta upplever efterlevande att vissa behov inte blir tillfredställda, vilket antas bero på bristande kunskap hos sjukvårdspersonal samt avsaknad av riktlinjer. I synnerhet gäller missnöjet kvaliteten på information och bemötande.
Implikation
Bristen på sjukvårdspersonalens kunskap om hur efterlevandes behov vid plötslig död möts, kräver att frågan relaterad till sjuksköterskans utbildning diskuteras. Författarna lever i uppfattningen att sjuksköterskans grundutbildning ger viss kunskap om individens känslor och reaktioner i kris. Dock anses det oklart huruvida utbildningen ger den kunskap som krävs för att möta individens behov i kris, till exempel vid plötslig död.
Efterlevandes behov vid plötslig död behöver generellt utforskas ytterligare. Extra fokus bör dock riktas mot orsaken till efterlevandes missnöje relaterat till information och bemötande. Forskning som i dagsläget existerar bör integreras, i synnerhet gällande efterlevandes behov av uppföljning. Modeller som utformats i studier skulle kunna ligga till grund för utformandet av lokala riktlinjer samt utbildning av sjukvårdspersonal.
Referenslista
* = Ingår i studiens resultat
Beck-Friis, B., & Strang, P. (2005). Bota, lindra, trösta. I B. Beck-Friis & P. Strang (red.) Palliativ medicin (3. upplagan). (s. 13-45). Stockholm: Liber AB.
Björklund, L., & Gyllenswärd, G. (2009). Vägar i sorgen. Stockholm: Natur & Kultur. *Brysiewicz, P. (2008). The lived experience of losing a loved one to a sudden death in KwaZulu-Natal, South Africa [Electronic version]. Journal of Clinical Nursing, 17, 224-231. Hämtad 2009-12-01 från databasen Cinahl.
*Brysiewicz, P. (2006). A model for dealing with sudden death. Advances in Nursing
Science, 29, (3), E1-E11. Hämtad 2009-12-02 från databasen PubMed.
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad: Studiematerial för undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad –ett samarbete mellan
Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. (Bilaga 2 & 3). Hämtad 2009-12-01
från http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/2043/660/1/rapport_hs_05b.pdf Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. (5. omarbetade och utökade utgåvan) Stockholm: Natur & Kultur.
Curtis, J. R., & Patrick, D. L. (2001). How to discuss dying and death in the ICU. I J. R. Curtis & G. D. Rubenfeld (Ed.). Managing death in the intensive care unit: The transition
from cure to comfort. (s. 85-102). New York: Oxford University Press
Dyregrov, K., & Dyregrov A. (2008). Det sociala nätverkets stöd vid plötsligt dödsfall:
När livet måste gå vidare. Lund: Studentlitteratur.
*Dyregrov, K., Nordanger, D., & Dyregrov, A. (2003). Predictors of psychosocial distress after suicide, SIDS and accidents [Electronic version]. Death Studies, 27, 143- 165. Hämtad 2009-12-01 från databasen PsychINFO.
Eriksson, B. (1999). Barn och död: barn som närstående till sörjande. I J. Arlebrink (red.), Döden och döendet: etiska, existentiella och psykologiska aspekter. (s. 156- 161). Lund: Studentlitteratur
Fauri, D. P., Ettner, B., & Kovacs, P. J. (2000). Bereavement services in acute care settings. Death Studies. 24, 51-64.
Friberg, F. (Red.). (2006). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur
Frid, I. (2002). Att uthärda det outhärdliga: Närståendes erfarenheter av dödförklaring
med direkta dödskriterier. Avhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för de
Fridh, I. (2009) Vårdmiljö, vård och omvårdnad vid livets slut inom intensivvård. Avhandling, Göteborgs Universitet, institutionen för vårdvetenskap.
Hämtad 2009-11-16 från
http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/20463/1/gupea_2077_20463_1.pdf
Fyhr, G. (2003). Sorg – Kris. Ingår i G. Fyhr (2003), Hur man möter människor i sorg (2. utgåvan), (23-27). Stockholm: Natur & Kultur.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concept, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 24, 105-112.
*Hadders, H. (2007). Relatives´ presence in connection with cardiopulmonary
resuscitation and sudden death at the intensive care unit [Electronic version]. Nursing Inquiry, 14, (3), 224-232. Hämtad 2009-12-01 från databasen Cinahl.
*Handsley, S. (2001). "But what about us?" The residual effects of sudden death on self- identity and family relationships [Electronic version]. Mortality, 6, (1), 9-29. Hämtad 2009-12-01 från databasen Cinahl.
*Horsley, H., & Patterson, T. (2006). The effects of a parent guidance intervention on communication among adolescents who have experienced the sudden death of a sibling [Electronic version]. The American Journal of Family Therapy, 34, 119-137. Hämtad 2009-12-01 från databasen Cinahl.
Högskolan i Halmstad (2008). Riktlinjer för skriftliga uppgifter och vetenskapliga
arbeten. Hämtad 2009-11-23 från
http://www.hh.se/download/18.1611ddfc11bc637773980001627649/Riktlinjer-vet- arbete-reviderad-ht-2008%5B1%5D.pdf
Kallenberg, K. (1992). Den mognande sorgen. Nora: Nya Doxa AB
Kent, H., & McDowell, J. (2004). Sudden bereavement in acute care settings. Nursing
Standard, 19, (6), 38-42.
Kock-Redfors, M. (2002). Plötslig oväntad död: Att ta hand om anhöriga i akut kris. Sävedalen: Warne Förlag.
LeBrocq, P., Charles, A., Chan, T., & Buchanan, M. (2003). Establishing a bereavement program: caring for bereaved families and staff in the emergency department. Accident and
Emergency Nursing, 11, 85-90.
*Li, S. P., Chan, C. W. H., & Lee, D. T. F. (2002). Helpfulness of nursing actions to suddenly bereaved family members in accident and emergency setting in Hong Kong [Electronic version]. Journal of Advanced Nursing, 40, (2), 170-180. Hämtad 2009-12-01 från databasen PubMed.
Lundin, T. (2005). Krisen, etiken och sorgen: den oundvikliga sorgen. I B. Beck-Friis & P. Strang (red.) Palliativ medicin. (s. 67-80). Stockholm: Liber AB.
*Merlevede, E., Spooren, D., Henderick, H., Portzky, G., Buylaert, W., Jannes, C., et al. (2004). Perceptions, needs and mourning reactions of bereaved relatives confronted with a sudden unexpected death [Electronic version]. Resuscitation, 61, 341-348. Hämtad 2009-12-07 från databasen ScienceDirect.
*Mowll, J. (2005). Reality and regret: Viewing or not viewing the body after a sudden death. Bereavement Care, 26, (1), 6. Hämtad 2009-12-01 från databasen Cinahl. Nationalencyklopedin (2009). Plötslig död. Hämtad 2009-11-23 från
http://www.ne.se/plötslig-död
Närstående (1998). I Stora synonymordboken (2. upplagan, s. 598). Stockholm: Strömbergs. Olsson, M. (1994). Social support in bereavement crisis: Interaction between medical
staff and bereaved relatives. Avhandling: Karolinska institutet, The Department of
Social Work.
Purves, Y., & Edwards, S. (2005). Initial needs of bereaved relatives following sudden and unexpected death. Emergency Nurse, 13, (7), 28-34.
*Rodger, M., Sherwood, P., O´Connor, M., & Leslie, G. (2006). Living beyond the unanticipated sudden death of a partner: A phenomenological study. Omega, 54, (2), 107- 133. Hämtad 2009-12-01 från databasen Cinahl.
Rydén, O., & Stenström, U. (2008). Personlighet och hälsa. Ingår i O. Rydén & U. Stenström, Hälsopsykologi: Psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom (3. upplagan), (s. 60-77). Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
SFS 1987:269. Lag om kriterier för bestämmande om människans död. Stockholm; Socialdepartementet. Hämtad 2009-11-26 från
http://www.notisum.se/RNP/sls/lag/19870269.htm
Socialstyrelsen (2008). Krisstöd vid allvarlig händelse. Hämtad 2009-12-22 från http://www.katastrofpsykiatri.uu.se/kunskapsunderlag_08.pdf
SOSFS 1996:29. Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder inom
hälso- och sjukvården vid dödsfall. Stockholm; Socialstyrelsen
SOU 2001:6. Döden angår oss alla – Värdig vård vid livets slutskede. Hämtad 2009-11-23 från
http://www.regeringen.se/content/1/c4/27/82/a9b91231.pdf
*Walsh, T., Foreman, M., Curry, P., O´Driscoll, S., & McCormack, M. (2008).
Bereavement support in an acute hospital: An Irish model [Electronic version]. Death
Studies, 32, 768-786. Hämtad 2009-12-07 från databasen Cinahl.
*Weslien, M., Nilstun, T., Lundqvist, A., & Fridlund, B. (2005). When the unreal
becomes real: Family members´ experience of cardiac arrest. Nursing in Critical Care, 10, (1), 15-22. Hämtad 2009-12-01 från databasen PsychINFO.
Wisten, A. (2005). Sudden cardiac death among the young in Sweden 1992-1999: from
epidemiology to support of the bereaved. Akademisk avhandling, Umeå Universitet,
Department of public health and clinical medicine
*Wisten, A., & Zingmark, K. (2007). Supportive needs of parents confronted with sudden cardiac death-A qualitative study [Electronic version]. Resuscitation, 74, 68-74. Hämtad 2009-12-07 från databasen ScienceDirect.
Tabell 1. Sökhistoria Bilaga I
Databas Datum Sökord Antal träffar Genomlästa
abstract
Urval 1 Urval 2
Cinahl 091201 MH “Bereavement” AND MH “Death, Sudden”
Limiters – Publication Year From: 1999-2009; English Language; Research Article
12 9 4 4
Cinahl 091201 MH “Death, Sudden” AND MH “Professional-Family Relations”
Limiters – Publication Year From: 1999-2009; English Language; Research Article
4 3 3 2
Cinahl 091130 MH ”Bereavement” AND MH ”Crisis Intervention”
Limiters – Publication Year From: 1999-2009; English Language; Research Article
10 9 2 0
Cinahl 091207 MH “Bereavement” AND MH “Support, Psychosocial” AND TX
“Sudden Death”
Limiters – Publication Year from: 1999-2009; English Language; Research Article
2 2 1 1
Cinahl 091201 MH “Death, Sudden” AND MH “Family Attitudes”
Limiters – Publication Year from: 1999-2009; English Language; Research Article
2 2 0 0
PsycINFO 091201 Sudden Death AND Bereavement AND Family AND Mourn* AND
Crisis Intervention NOT Palliative*
10 10 7 2
ScienceDirect 091207 Bereavement AND Needs AND Sudden Death AND Emergency
Medical Services
Limit by: 1999 – Present; Article; Resuscitation
9 9 3 2
PubMed 091201 “Death, Sudden”[Majr] OR “Death,Sudden/psychology”[Majr] AND
”Bereavement”[Mesh] AND “Professional-Family Relations”[Mesh] AND“Grief”[Mesh] AND “Adaptation, Psychological”[Mesh]
6 3 1 1
Tabell 2. Artikelöversikt Bilaga II: 1 Publiceringsår
Land
Författare Titel Syfte Metod
Urval
Slutsats Vetenskapliga
kvalitet
2008 Sydafrika
Brysiewicz, P. The lived experience of
losing a loved one to a sudden death in KwaZulu-Natal, South Africa.
Att beskriva
familjers upplevelser i samband med att ha förlorat en nära anhörig i plötslig och oväntad död. Kvalitativ metod. Hermeneutisk fenomenlogisk intervjustudie med efterlevande familjemedlemmar (n=5). Efterlevande upplevde brister hos personal relaterat till bemötande och information. Stödet från personalen beskrevs som viktigt. Efterlevande betonar även vikten av stöd från släkt och vänner.
Grad I
2006 Sydafrika
Brysiewicz, P. A model for dealing
with sudden death.
Att försöka skapa riktlinjer för akutmottagningar (Emergency departements) relaterat till situationer vid plötslig död, till stöd för samtliga inblandade parter (sjukvårdspersonal och närstående). Kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor (n=4) läkare, närstående samt bårhuspersonal (n= anges ej). En modell för förbättrad beredskap inför traumatiska händelser på akutvårdsmottagningar utformades, för att underlätta situationen för alla inblandade. Modellen är uppbyggd på analyser av intervjuer där kategorier och teman synliggjordes. Detta pågick under en fyra års period.
Bilaga II: 2 Publiceringsår
Land
Författare Titel Syfte Metod
Urval Slutsats Vetenskapliga kvalitet 2003 Norge Dyregrov, K., Nordanger, D. & Dyregrov, A Predictors of psychosocial distress after suicide, SIDS and accidents. Att utforska följderna av suicid, plötslig spädbarns-död och olycksfall hos efterlevande föräldrar, samt att jämföra dessa. Kvantitativ och kvalitativ metod. Frågeformulär (n=232) samt djupgående intervjuer efterlevande föräldrar (n=69). Bortfall är angivet (11 %) men analyseras ej.
Likheterna mellan hur efterlevande hanterar förlust av olika slag är mer slående än skillnaderna. Traumatiska dödsfall leder i stor utsträckning till att efterlevande isolerar sig från omgivningen.
Grad I
2007 Norge
Hadders, H. Relatives’ presence in
connection with cardiopulmonary
resuscitation and sudden death at the intensive care unit.
Att lyfta samt diskutera fördelar och nackdelar med närståendes närvaro eller icke-närvaro vid hjärt- och lungräddning. Kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor (n=27) läkare (n=2) samt närstående (n=4). Bortfall är ej angivet.
Det är viktigt att ge närstående möjlighet att närvara vid hjärt- och lungräddning (HLR) för den kommande sorgens bearbetning. Riktlinjer bör utformas gällandes
närståendes närvaro vid HLR.
Grad III
2001 England
Handsley, S. ”But what about us?”
The residual effects of sudden death on self-identity and family relations.
Att studera följderna av plötslig död hos individen och familjen relaterat till självbild och samspel. Kvalitativ metod. Data insamlades genom djupgående intervjuer. Fallstudie av familjemedlemmar (n=6) i en familj.
Män och kvinnor sörjer olika. Familjeband kan stärkas samt försvagas efter plötslig död. Plötslig död kan resultera i långtgående effekter för både familj och den enskilda individen.
Bilaga II: 3 Publiceringsår
Land
Författare Titel Syfte Metod
Urval Slutsats Vetenskapliga kvalitet 2006 USA Horsley, H. & Patterson, T
The effects of parent guidance intervention on communication among adolescents who have experienced the sudden death of a sibling.
Att undersöka betydelsen av stöd till föräldrar efter plötslig död, relaterat till kommunikation mellan föräldrar och efterlevande syskon Kvantitativ metod. Fallstudie. Syskon (n=5) skattar sin förmåga till kommunicering med föräldrarna, vilka genomgår intervention. Föräldrarna skattar därefter varandras förmåga till kommunikation med syskonet utifrån ett formulär. Inga bortfall.
Samband kan observeras mellan en utförd
intervention och förbättrad kommunikation hos tonåringar som förlorat ett syskon. Tonåringars utsatta situation efter att ha förlorat ett syskon glöms ofta bort.
Grad III
2002 Kina
Li, S., Chan, C. & Lee, D.
Helpfulness of nursing actions to suddenly bereaved family members in an accident and emergency setting in Hong Kong.
Att studera vilka omvårdnadsåtgärder efterlevande upplever som stödjande. Kvantitativ data insamlades via strukturerade telefonintervjuer med efterlevande som fick skatta omvårdnads-åtgärder de upplevde hjälpsamma (n=76). Bortfall är ej angivet. Sjukskörskans stödjande åtgärder ansågs vara att få skriftlig information, att ges möjlighet att ta avsked samt att få ett individuellt bemötande. De minst stödjande åtgärderna ansågs vara att bli
erbjuden läkemedel, att bli avrådd till att se den avlidne samt att bli
erbjuden något att äta eller dricka.
Bilaga II: 4 Publiceringsår
Land
Författare Titel Syfte Metod
Urval Slutsats Vetenskapliga kvalitet 2004 Belgien Merlevede, E., Spooren, D., Henderick, H., Portzky, G., Buylaert, W., Jannes, C., et al.
Perceptions, needs and mourning reactions of bereaved relatives confronted with a sudden unexpected death. Att fastställa uppfattningar, behov och sorgereaktioner hos de närstående vars anhörige hade avlidet plötsligt och oväntat. Kvalitativ och kvantitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer och frågeformulär besvarades av efterlevande (n=74). Bortfall (29 stycken) är angivet men dess betydelse för resultatet analyseras inte. Efterlevande var missnöjda med informationsflödet både under, efter och i samband med deras förlust. De lämnas ofta med obesvarade frågor kring dödsfallet och den avlidne. Att ta avsked från den avlidne är positivt förutsatt att de får adekvat
information före.
Grad I
2005 Australien
Mowll, J. Reality and regret
viewing or not viewing the body after a sudden death
Att utforska
närståendes upplever av att se eller att inte se den avlidne efter plötslig död. Kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer och kvantitativ data från register samt frågeformulär som besvarades av efterlevande (n=25). Bortfall ej angivet. Majoriteten av de
efterlevande ansåg att det var viktigt att se den avlidne.
Bilaga II: 5 Publiceringsår
Land
Författare Titel Syfte Metod
Urval Slutsats Vetenskapliga kvalitet 2006 Australien Rodger, M., Sherwood, P., O´Connor, M. & Leslie, G.
Living beyond the unanticipated sudden death of a partner: A phenomenological study. Att utforska upplevelser relaterat till en partners plötsliga död. Kvalitativ metod. Fenomenologisk ansats, där efterlevande (n=15) intervjuades. Bortfall ej angivet. Modeller för vård av efterlevande vid plötslig död bör utformas.
Samhället i stort bör även bli bättre på att möta dessa individers behov. Grad II 2008 Irland Walsh, T., Foreman, M., Curry, P., O´Driscoll, S. & McCormack, M. Bereavement support in an acute hospital: An Irish model. Att utvärdera en modell (Beaumont model) för stöd till dem som drabbats av en närståendes plötsliga död genom litteraturgenomgång, samt att närstående till plötsligt avlidna bedömde värdet av modellen utifrån ett frågeformulär. Kvantitativ metod. Frågeformulär besvarades av efterlevande (n=335). Detta låg till grund för en utvärdering närståendes behov och upplevelser. Bortfall (40 %) angivet och analyseras Om dödsfallet inträffat plötsligt har närstående större benägenhet att ta till sig den hjälp som
modellen erbjuder. Låg ålder är även en faktor som ökar denna benägenhet.
Grad I 2005 Sverige Weslien, M., Nilstun, T., Lundqvist, A. & Fridlund, B.
When the unreal becomes real: family members’ experiences of cardiac arrest.
Att skapa insikt i efterlevande familjemedlemmars upplevelser relaterat till hjärtstillestånd. Kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med efterlevande familjemedlemmar (n=17). Bortfall ej angivet. Sjukvårdspersonal på och utanför sjukhuset kan genom ett professionellt förhållningssätt påverka närståendes upplevelser av traumatiska situationer (hjärtstillestånd).
Bilaga II: 6 Publiceringsår
Land
Författare Titel Syfte Metod
Urval Slutsats Vetenskapliga kvalitet 2007 Sverige Wisten, A. & Zingmark, K. Supportive needs of parents confronted with sudden cardiac death-A qualitative study.
Att belysa
upplevelsen av stöd och behov hos föräldrar som förlorat ett barn i plötslig hjärtdöd. Kvalitativ metod, Djupgående intervjuer med efterlevande (n=28) som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Bortfall (<5 %) är angivet och analyserat. Brist på uppföljning från sjukvårdens sida noterades hos majoriteten av
deltagarna. Deltagarna upplevde att det var upp till dem att söka
information och stöd.
Modell 1. Bilaga III