Ett Handlingsprogram

Kommunen skall enligt LSO ta fram ett handlingsprogram för sin förebyggande verksamhet och för räddningstjänst, Dessa två delar ingår idag i ett gemensamt handlingsprogram.

Ärende 9

”En effektivare räddningstjänst i Herrljunga”

November 2019

Herrljunga kommun 23 av 28

I den nationella utredningen lyfts många delar som man anser skall finnas i ett handlingsprogram för LSO. Utöver detta vill man att utformningen av

handlingsprogrammen skall se likvärdiga ut över landet så att man lättare kan känna igen sig och jämföra med andra.

I överenskommelsen mellan MSB och SKL gällande krisberedskap står det att kommunen skall upprätta ett styrdokument för hur arbetet skall bedrivas. Detta skulle med fördel gå att ha i samma handlingsprogram.

Även de trygghetsförebyggande målen kan lyftas in i handlingsprogrammet.

Eftersom något lagförslag ännu inte finns ligger det nu ett förslag till KF att låta befintligt handlingsprogram för LSO verka även för 2020.

Räddningstjänsten kommer ta fram ett handlingsprogram gällande

krisberedskapsarbetet som KF ska anta efter årsskiftet. Denna del skall skrivas så den kan dockas in i ett samlat handlingsprogram.

5.7.1 Ett samlat grepp

Målsättningen är att ett nytt, samlat, handlingsprogram för trygghet och säkerhet skatas fram 2021. Handlingsprogrammet antas i fullmäktige och gäller för hela kommunen.

Handlingsprogrammet innehåller följande delar:

 Säkerhet

 Krisberedskap

 Trygghet och Olycksförebyggande verksamhet

 Räddningstjänst

Handlingsprogrammet kan komma att ersätta en del policydokument.

Handlingsprogrammet skall innehålla tydliga mål och vilken verksamhet som har uppföljningsansvar för vilken del.

Arbetet med att ta fram ett samlat handlingsprogram görs först 2021,då MSB troligtvis har kommit med vägledning och stöd gällande LSO. Detta ger också politikerna tid att fundera över förslag till vilka mål som skall finnas med.

Dock kommer en revidering av befintlig handlingsplan behöva göras på grund av den sannolika operativa organisatoriska förändringen av räddningstjänsten.

5.8 Ekonomi

Ekonomin för den föreslagna omorganisationen ser gynnsam ut. Fördelarna, ur ett rent ekonomiskt perspektiv, av denna omorganisation är många.

Ärende 9

”En effektivare räddningstjänst i Herrljunga”

5.8.1 Säkerhet och krisberedskap

Räddningschefen har sedan tidigare annonserat för att kommunen behöver se över ett eventuellt kommunalt bidrag för detta område. Idag lägger kommunen inga egna medel på detta. I överenskommelsen mellan MSB och SKL anges det tydligt att ”ersättningen ska utgöra ett komplement till kommunens egen finansiering av arbetet med krisberedskap”.

Det är främst arbetet med säkerhetsskydd som har ökat, men även planeringen för höjd beredskap. I MSBs bidrag för civilt försvar kan det motiveras till viss del att vi använder dessa medel även för säkerhetsskyddsarabete, då ett stärkt

säkerhetsskydd anses som försvarshöjande åtgärd. Dock skall inte hela bidraget användas.

Förslaget är att från 2021 inrätta ett kommunalt bidrag till säkerhet och krisberedskapsarbetet med 200 tkr/år.

Om ansvar för bevakning och inbrottslarm flyttas till den nya enheten måste nuvarande kostnader hos tekniska förvaltningen analyseras och en ramväxling ske.

5.8.2 Trygghetsskapande arbete

Om, som förslaget menar, ansvaret för trygghetsfrågorna flyttas över till den nya enheten bör även de medlen som idag används för detta ändamål flyttas.

Nuvarande folkhälsosamordnare vittnar om att detta område tar mycket tid i anspråk men det är svårt att uppskatta exakt hur mycket.

Om man uppskattar arbetsinsatsen till 30 % av nuvarande

folkhälsosamordningstjänst motsvarar det 200 tkr/ år av det budgeterade medlen för tjänsten. Vidare lägger kommunen ca 95 tkr/ år i budget för själva

trygghetsinsatserna. Hur mycket av dessa medel som bör följa med in i den nya enheten behöver utredas. Idag delar södra hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen på kostnaderna. Ett nytt avtal med skall tas fram till 2020. Det kan vara svårt att dela upp ekonomin inom detta område och fördela ut den på flera enheter. Synergieffekterna med att flytta finansieringen av dessa delar till den nya organisationen är dock så stora att detta bör tittas vidare på.

5.8.3 Förebyggande verksamhet och räddningstjänst

Den föreslagna omorganisationen innebär nya kostnader för en utökad tjänst dagtid samt en helt ny tjänst. Detta uppskattas kosta ca 800 tkr/ år.

Dock görs en besparing på ca 700 tkr/ år genom att antalet StL minskar och att en brandman i beredskap tas bort.

Totalt fattas då ca 100 tkr/ år, detta kan kompenseras med det ökade ansvaret för trygghet och den finansiering det skulle innebära (se ovan).

Då personalstyrkan utökas på dagtid behöver lokalfrågan utredas under 2020, det är främst kontorsdelen som redan idag är trångbodd.

Ärende 9

”En effektivare räddningstjänst i Herrljunga”

November 2019

Herrljunga kommun 25 av 28

5.8.4 Tjänsteman i beredskap (TIB)

Uppskattningsvis kommer beredskapskostnaden för denna funktion ligga på 450 tkr/ år. Förslaget är kostnaden delas upp enligt uppdragsmodellen under avsnitt 5.4. Det innebär att den totala summan delas på tre. Den tredjedel som

förvaltningarna står för delas lika dem emellan.

Om räddningstjänsten hamnar under KS får KS förvaltning ansvar för två tredjedelar men finansiellt är det rimligt att räddningstjänstens nuvarande ram täcker sin tredjedel.

Detta skulle innebära att KS utökar ramen för enheten med sin tredjedel

motsvarande 150 tkr/ år och att övriga förvaltningarnas delar internfaktureras.

Sett till varje förvaltning blir inte kostnaderna så stora jämfört mot om man var tvungna att hålla en beredskap själva. Socialförvaltningen betalar redan idag en summa för RCB.

Om annan enhet bidrar med funktionen kompenseras man för beredskapstjänsten.

Övertid vid larm hanteras inom varje enhet där beredskapen finns. Om larmet innebär en större händelse för kommunen skall all tid/kostnad redovisas på särskilt konto.

5.8.5 Fast ersättning egen smart telefon (brandmän)

Denna ersättning bör kunna hanteras internt inom nuvarande ram genom att se över de nuvarande ersättningarna.

5.9 Räddningschefens sammanfattning

En omorganisation är nödvändig för att kommunen ska kunna möta kommande lagkrav matcha det ovan föreslagna operativa systemledningen

På sikt ser vi att kommunen behöver ta ett bredare och mer övergripande ansvar inom området för säkerhet och kris. Detaljerna för omfattningen av detta arbete bör utkristallisera sig under 2020, men det framstår tydligt att KS behöver ta ett större ansvar för att öka säkerheten och få en bättre lägesbild i kommunen.

Att flytta trygghetsfrågor till enheten tror jag vore väldigt positivt. Jag tror att konceptet med informatörer kan få väldigt positiva effekter till relativt små kostnader.

Oavsett om ovan nämnda förändringar sker kommer arbetet med en omorganisation att börja efter att bygg- miljö nämnden har tagit sitt

inriktningsbeslut. Arbetet att starta med målsättningen att ha organisationen på plats 1/1 2021.

Sett till det totala kommer ca 100 tkr saknas från dagens budget. Om signaler som antyder att vi inte får ekonomi till arbetet med säkerhet och kris kommer samt att

Ärende 9

”En effektivare räddningstjänst i Herrljunga”

organisationen inte får ansvar för trygghetsfrågor får prioriteringar göras., Jag anser det dock vara för lite pengar för att bromsa utvecklingen.

I uppdraget till denna rapport var rubriken ”En effektivare räddningstjänst” där jag själv sedan lade till ”i Herrljunga”. Jag anser att de föreslagna förändringarna i denna rapport bidrar till rubrikens innehåll.

6 Framtid