Till Godsessets påstått hög pris – och kvaliteten bakom detta – passar de tankar som flertalet författare har om negativa konsekvenser av lågt pris. Lumsdens (2006) diskussioner kring pressade priser som leder till sämre lönsamhet är ett exempel. Ett annat exempel är bl.a. Berrys (2003) påstående att traditionell marknadsföring varken är ett lämpligt eller effektivt sätt att skapa lönsamhet. Ytterligare påpekande kommer från Normann (2000) som menar att priser som sänks till marginalkostnadsnivå skapar en ogynnsam situation för företaget, men likaså hans varning för negativa konsekvenser som kan springa ur serviceladdning; gratistjänster som tas för givna. Vidare passar här van Weeles (2012) kommentar kring vikten av prisets egentliga värde vid nyanskaffning av leverantör går också att återknyta hit. Det finns även likheter med Aronssons m.fl. (2006) varning för låga priser och deras råd att undersöka vad företaget skulle få för detta lägre pris. Samstämmighet finns dessutom med Grönroos (2008) och Chen och Pulrajs (2004) påståenden att lägre pris, vid upphandling med nya leverantörer, sannolikt leder till högre kostnader, då det lägre priset troligtvis springer ur en lägre nivå på service, som i sin tur måste kompletteras. Slutligen kan Normanns (2000) onda cirklar och Grönroos (2008) strategiska fallgrop anknytas hit. Båda belyser hur ett företag genom ”fel drag” kan hamna i en ekonomiskt missgynnsam situation.
Godsessets påstående om samband mellan pris och kvalitet i kombination med att kunder hävdas kontakta dem tack vare hörsägen, passar med Arnerup-Coopers och Edvardssons (1998) tankar kring företags kostnadskalkyler. Dessa skall enligt författarna inte ensidigt beaktas, utan likaså företagets kompetens och marknadens krav. De menar också att rykte och image har betydelse för hur prissättningen går till. Den hävdat höga prisnivån hos Godsesset,
och utmaningen som denna påstås utgöra i anskaffandet av nya kunder, går att länka till Grönroos (2008) kommentar om att tjänster inte kan bedömas förrän de har utförts, men även att själva marknadsföringen av tjänsten inte heller kan ske förrän vid detta tillfälle. Mitt intryck är att kvaliteten i Godsessets tjänster tycks locka nyfikna potentiella kunder, trots att deras pris förefaller vara högt, och trots att tjänsterna som de erbjuder, inte så lätt kan marknadsföras innan de har utnyttjats. I Godsessets fall verkar således både image och rykte spela roll för kundernas val av leverantör, inte enbart prislappen på deras tjänster. Vidare tycks mig Godsesset inte enbart se på kostnadskalkyler utan snarare fokusera på att kompetensen inom verksamheten skall vara hög.
Vidare går det att anknyta olika teorier kring det positiva i att inte ge efter för ekonomiskt tryck. Storhagens (2003) påstående om att ökat värde för kunden kan ha lönsam effekt för företaget. Söderlunds (1997) tankar kring de positiva cirklar som kan skapas av att ett företag gör rätt saker gentemot sina kunder. Grönroos (2008) serviceinriktade modell. Normanns (2000) positiva cirklar som kan skapas genom att agera ”rätt” vid ekonomiskt tryck. Chen och Pulrajs (2004) påstående att nivån på ett företags förmåga att leverera kvalitet är starkt beroende av underleverantörers förmåga att prestera. Här passar dessutom den bild som ges av Normann (2000), nämligen att tjänster kan betraktas som verktyg för skapandet av värde. Genererandet av värde menar han hänga ihop med kundtillfredsställelse, vilket i sin tur är gynnsamt för företaget. I detta sammanhang går det slutligen att länka bl.a. Grönroos (2008) påstående att tjänster har potential till att skapa långsiktiga konkurrensfördelar. Med empirimaterialet som grund gör jag antagandet att Godsesset, genom sin prisbild kan hålla god kvalitet i sitt yrkesutövande. Samtidigt förefaller kvaliteten i sin tur utgöra en stabil grund för deras prisbild. Detta i sig tyder på att Godsesset skapar självstärkande positiva cirklar och gör dem kapabla att hantera ekonomiskt tryck på rätt sätt, och därmed skapa såväl kundnöjdhet som kundlojalitet. Således tycks mig de ha hittat ett sätt undvika att generera onda cirklar.
13.1 Leverantörsval: positiva cirklar
De hävdat pålitliga leverantörerna, i kombination med det upplevda högre priset och den påstått låga kundomsättningen, stämmer överens med Grönroos (2008) påpekande att priset är kopplat till kvalitetsförväntningar och att ett högre pris antas vara synonymt med hög kvalitet. Här passar även exempelvis Lumsdens (2006) antydande att priset beror på marknadssituationen snarare än på kostnader för transportmedlet respektive att marknaden signalerar att kostnadssänkningar inte är det viktigaste kriteriet vid affärer idag. Hit går likaså att länka Hellings och Hellings (2001) påpekande om att kundernas behov skall styra organisationen och att de företag vars kunder upplever det bästa utbytet blir vinnare i konkurrensen om kunderna. Här passar dessutom Hervés och Lindquists (2005) kommentar om att kvalitet kan användas som ett verktyg att uppnå god kundlojalitet och att detta bör beaktas i t.ex. valet av leverantör. Slutligen finns likheter med Normanns (2000) påstående om att priset är stor faktor i tjänsteerbjudandet, men att det samtidigt finns en känslighet för kundens upplevelse en tjänsts värde.
13.2 Verksamheten i relation till serviceladdning och buntning
Det intryck jag har fått av empirimaterialet, är att de på Godsesset levererar kundunika lösningar med ett pris som varierar därefter. Att de även diskuterar fram ett högre pris efter hand som kundernas krav ökar, går det att relatera till Normanns (2000) två dimensioner för gemensamt värdeskapande; serviceladdning och buntning. Relationen till de två förstnämnda
dimensionerna är att de inte verkar stämma in på hur verksamheten bedrivs. Verksamheten tycks mig således drivas på ett sätt där serviceladdning undviks tack vare prisdiskussionerna som hålls med kunderna när detta anses behövas. Den individuella prissättningen, som varierar med vare kunds behov, tyder på att buntning inte är ett närvarande fenomen hos Godsesset.
13.3 Inslag av positiv word-of-mouth och relationering
Med intervjumaterialet som grund, verkar det som att de på Godsesset mycket väl kan kontaktas av kunder som via hörsägen har fått reda på att de har hög kvalitet i sina tjänster. Detta stämmer överens med bl.a. Armstrong och Kotlers (1992, s. 469-470) tankar kring word-of-mouth och den starka marknadsföringseffekt som detta har. Mitt intryck är således att Godsessets befintliga kunder blir obetalda marknadsförare på deltid, till gagn för Godsesset.
Enligt de intervjuade har Godsesset många långa kundrelationer, men det förefaller dessutom finnas kunder som har lämnat dem och som vill komma tillbaka och påbörja ett samarbete med dem igen. Detta indikerar att kundvård och relationsbyggande är del av företagets verksamhet. Här ser jag likheter med t.ex. Doyles (2008) påpekande att ett företags fokus bör ligga på att vårda befintliga kunder, eftersom det ofta ligger mindre kostnader och därmed högre lönsamhet i att underhålla dessa jämfört med att skaffa nya kunder. Här passar även Normanns (2000) tankar kring relationering, vilka rör skapande av ömsesidigt beroende med bas i kundvård, som strategi för ett företag att uppnå långsiktig lönsamhet. Med materialet som grund gör jag antagandet att Godsesset tycks skapa långa relationer med sina kunder. Detta tyder på att de på Godsesset är väl förtrogna med byggandet och vårdandet av relationer och således kan bidra till ökad relationering med kunderna.
13.4 Tecken på god flexibel förmåga och inslag utbuntning
Den påstått inbyggda flexibiliteten i verksamheten och de kundunika priserna som tas ut av Godsesset visar samstämmighet med bl.a. Christophers och Towills (2002) diskussion kring flexibilitet som essentiell förmåga för ett företag, om det ska klara av att svara på allt större variationer i efterfrågan och att möta ökade krav från kunder. Min tolkning av empirin är att Godsessets flexibla förmåga skapar goda möjligheter för dem att kunna hantera snabbt växlande krav från kunder.
Här passar även Kotzabs m.fl. (2007) påstående att hög vinstmarginal är ett av kännetecknen för agility, men likaså deras påpekande att agility är sättet att konkurrera i framtiden. Samstämmighet finns dessutom med Abrahamssons m.fl. (2003) hävdande att strategisk flexibilitet är en nödvändighet för att klara av en allt mer ökande konkurrens. Vidare passar deras påstående att denna typ av flexibilitet har högre värde än t.ex. låga kostnader och korta ledtider. Hit går också andra författares tankar att länka: Grönroos (2008) diskussioner kring tjänsternas potential till långsiktiga konkurrensfördelar, i kombination med Doyles (2008) påstående att tjänster kan vara mer lönsamma än varor, p.g.a. att de är svårare att jämföra. Även andra författare överensstämmer med ovanstående. Lumsdens (2006) antydanden att flexibilitet är ett av de viktigaste kvalitetsmåtten för kunderna. Aronssons m.fl. (2006) tankar kring flexibilitet och att det har blivit allt viktigare att hålla god och kostnadseffektiv service mot kunderna. Även författarnas hävdande att flexibilitet bidrar till att logistiken kan användas som ett verktyg som kan såväl sänka kostnader som öka intäkter hos företaget.
Grönroos (2002) påpekande att kärntjänsten kan ses som en utgångspunkt, men inte en garanti, för företaget att skapa konkurrenskraft. Arnerup-Coopers och Edvardssons (1998) hävdande att kringtjänster kan komplettera kärntjänsterna och på så sätt tillfredsställa kunderna på mest optimala sätt. Normanns (2000) tankar kring utbuntning. Armstrong och Kotlers (1992) påpekande att service har blivit ett sätt att differentiera sig från konkurrenterna och därmed utgör en av de största marknadsföringsmässiga utmaningarna. Beckérus m.fl. (1998) påpekande att förmågan att utnyttja tiden och agera snabbt idag är en essentiell konkurrensfaktor. Slutligen Mason-Jones (2000) tankar kring agility d.v.s. företagets förmåga att utnyttja möjligheter till lönsamhet som skapas i en ombytlig marknad. Godsesset tycks mig, genom sin flexibla tjänsteverksamhet ha hittat ett sätt att konkurrera om kunderna på. Delvis för att deras tjänsteerbjudande inte förefaller vara så lätt att jämföra med andras, och delvis för att flexibilitet tycks vara ett essentiellt mått på kvalitet. Deras flexibla förmåga ger mig ett intryck av att vara en kringtjänst som är tätt sammanlänkad med kärntjänsten. Antingen det eller att flexibiliteten utgör en stor konkurrensförmåga till deras kärnverksamhet.