4. Jordbruket har format landskap,
4.1 Ett rikt odlingslandskap
Riksdagens defnition: ”Odlingslandskapets och jordbruks
markens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduk tion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.”
Preciseringen för Bevarade natur- och kulturvärden:
”Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade.”
Preciseringen för Kultur och bebyggelsemiljöer: ”Kultur och
bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar fnns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.”
Odlingslandskapet har genom tiderna formats av olika behov och bruk-ningsmetoder. Än i dag går dessa kulturminnen att se i form av exempel-vis alléer, stenmurar, fägator, åkerholmar, märgelgravar, överloppsbygg-nader samt ängs- och betesmarker. Preciseringarna i miljökvalitetsmålet
Ett rikt odlingslandskap tar upp de kulturlämningar, biologiska värden,
4.1.1 Faktorer som påverkar kulturmiljön
Det äldre mosaikartade odlingslandskapet har försvunnit i större ut-sträckning. Det moderna jordbruket har genom en ökad rationalisering och mekanisering bidragit till att skapa ett allt mer homogent odlings-landskap från att tidigare omfattas av såväl åker, äng och skog.
Ett förändrat jordbruk gör att fer kulturmiljöer försvinner
Kulturmiljöer riskerar att försvinna inom det moderna jordbruket då de i många fall kan utgöra hinder för nya former av markanvändning. I andra delar av landet, med sämre förutsättningar för ekonomiskt bär-kraftigt jordbruk, överges hela odlingslandskap som riskerar att växa igen eller exploateras. Enligt Jordbruksverkets skattningar kan antalet kulturmiljöer som årligen försvinner på grund av nerlagda jordbruks-områden uppskattas till en halv procent.156 I tätbefolkade delar av landet byggs ofta bostäder på nedlagd jordbruksmark, något som hittills påver-kat Skåne län tydligast.157
Möjligheterna att leva och verka på landsbygden är en viktig förutsättning för bevarande av kulturmiljöer på landsbygden. I dagsläget nyttjas motsvarande sju procent av Sveriges yta som jordbruksmark,158
vilket är en kraftig minskning sedan 1940-talet. Rationaliseringar av jordbruket har bidragit till att jordbruksföretagen blivit färre i antal parallellt med att de vuxit i storlek. Särskilt markant har utvecklingen varit för jordbruksföretag med kreatur.159 Detta har inneburit att gräsmarker betas i mindre utsträckning samtidigt som betesdjuren koncentreras till vissa områden som i stället belastas hårdare.160 Betesdjuren har i större utsträckning fyttats från skogsbygd till slättbygd och betar numera på åkrar och vallar med mer bördig jord. Bete i skogsmarker har i stort sett upphört och gränsdragningarna mellan odlingsmark och skog har blivit mer skarpa. I samband med jord- och skogsbrukets utveckling har arealen skogsmark ökat medan arealen jordbruksmark minskat.161 Många landskapselement162 som tidigare varit en del av odlingslandskapet fnns numera i skogsmarker. I en studie genomförd av Sveriges Lantbruksuniversitetet (SLU) uppskattades en tredjedel av alla kvarvarande stenmurar helt ligga i skogsmark.163
156 Jordbruksverket. 2006. Kulturhistoriska bidrag och särdrag – uppföljning och utvärdering
av miljöersättningen till natur- och kulturmiljöer. Rapport 2006:10. Jönköping.
157 Jordbruksverket. 2017. Exploatering av jordbruksmark 2011–2015. Rapport 2017:5. Jönköping. s. 4–7.
158 Sveriges ofciella statistik. 2019. Jordbruksmarkens användning 2018. Slutgiltig statistik. Statistiska meddelanden. JO 10 SM 1802, korrigerad version 2019-04-15. s. 6.
159 Sveriges miljömål. 2019. Jordbrukets utveckling. http://www.sverigesmiljomal.se/miljo-malen/ett-rikt-odlingslandskap/jordbrukets-utveckling/ (2019-07-29).
160 Naturvårdsverket. 2019. Miljömålen: Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2019
– med fokus på statliga insatser. Rapport 6890. Stockholm. s. 309–321.
161 Jordbruksverket. 2018. Ett rikt odlingslandskap. Fördjupad utvärdering 2019. Rapport 2018:31. Jönköping. s. 30.
162 För defnition se bilaga 1: Defnition och begrepp.
163 Christensen, P., Eriksson, Å., & Sandring, S. 2015. Jordbrukslandskapet – tillstånd- och
förändringsanalyser utifrån NILS. Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetsrapport 445:2015.
Förekomsten av strandängar har minskat i stor utsträckning. På bildens syns betande hästar på en strandäng i närheten av Borgholm på Öland. Foto: Bengt A Lundberg/RAÄ.
EU-stöd bidrar till bevarande av kulturmiljöer
Under tidigt 1990-tal avreglerades det svenska jordbruket i syfte att minska dess produktion. Detta resulterade i att fera åkermarker ställdes om till betesmark eller skogsbruk.164 När denna avreglering togs bort i samband med Sveriges inträde i EU kom fokus i stället att läggas på ökad produk-tion och efektivisering av jordbruket.165 Samtidigt har Europas gemen-samma jordbrukspolitik (GJP) bidragit till att bibehålla delar av Sveriges jordbruksmark i drift. Gårdsstödet infördes 2005 och är ett stöd frikopplat från produktionen. I tvärvillkoren till stödet har bland annat krav ställts på att de marker som erhåller stöd ska hävdas.166 I miljömålsuppföljningen uppskattas att närmare hälften av all jordbruksmark skulle riskera att läg-gas ner om gårdsstödet togs bort. Det skulle i sin tur medföra stora nega-tiva konsekvenser för både natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet. Samtidigt har gårdsstödet inga kvalitetskrav på produktionen, vilket gör det svårt att bedöma hur hävden i dessa gräsmarker påverkats av stödet.167
Flera av åtgärderna inom landsbygdsprogrammet utgör likaså ett viktigt styrmedel för att bevara kulturmiljöer i odlingslandskapet.
164 Livsmedelsekonomiska institutet. 2005. Den svenska avregleringen 1990 – lärdomar för
frikoppling av jordbruksstöd. Malmö. s. 6, 21–22.
165 Sveriges miljömål. 2019. Jordbruket utveckling. http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ ett-rikt-odlingslandskap/jordbrukets-utveckling/ (2019-07-29).
166 Jordbruksverket. 2011. Jordbrukarstödens utveckling. Sveriges femton första år som medlem i
EU. Rapport 2011:42. Jönköping. s. 8.
167 Naturvårdsverket. 2019. Miljömålen: Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2019
Störar avsedda för höhässjor i Storsjö i Jämtland. Hässjorna har i det moderna jordbruket ersatts av höbalar. Foto: Bengt A Lundberg/RAÄ.
Bland annat ges ersättning till skötsel och restaurering av betesmarker och slåtterängar, underhåll av fäbodar samt skötsel av natur- och kulturmiljöer inom skogsbruket. Enligt Jordbruksverkets skattningar skulle fyra femtedelar av ängs- och betesmarker riskera att försvinna utan ersättning via landsbygdsprogrammet.168 Detta kan ställas i relation till att nästan 40 procent av de värdefulla ängs- och betesmarkerna i Natura 2000-områden helt saknar jordbrukarstöd. Orsaken till detta är att markerna inte uppfyller EU:s defnition på betesmark, att det råder brist på djurhållande lantbrukare och att ersättningen för skötsel uppfattas som för låg.169
Landskapselement är även viktiga biotoper
Många kulturmiljöer i odlingslandskapet är livsmiljöer för hävdbero-ende arter. Kulturmiljöer såsom alléer, stenmurar, pilevallar, odlings-rösen och åkerholmar utgör viktiga biotoper. Dessa landskapselement omfattas i dagsläget av skydd genom det generella biotopskyddet i miljö-balken.170 År 2014 genomfördes en lagändring av biotopskyddet som innebar att jordbrukare har rätt att ansöka om dispens att få ta bort småbiotoper i syfte att utveckla eller bibehålla ett aktivt jordbrukande. I Naturvårdsverkets utvärdering från 2018 konstateras att lagändringen innebar en ökning av antal dispenser, men att dessa främst beviljades i
168 Jordbruksverket. 2020-02-05. Landsbygdsprogrammet. https://nya.jordbruksverket.se/stod/ programmen-som-fnansierar-stoden/landsbygdsprogrammet (2020-02-24).
169 Jordbruksverket. 2018. Ett rikt odlingslandskap. Fördjupad utvärdering 2019. Rapport 2018:31. Jönköping. s. 23.
län i skogs- och mellanbygder som ofta omfattas av många landskaps-element. Vanligast förekommande var borttagning av alléer för åtgärder kopplade till infrastruktur.171 I miljömålsuppföljningen gjordes därmed bedömningen att förändringen i biotopskydd hittills inte haft någon större negativ efekt på kulturmiljöerna i odlingslandskapet.172
4.1.2 Uppföljningen av kulturmiljön
I den fördjupade utvärderingen från 2019 konstateras att varken precise-ringen för natur- och kulturmiljöer eller för biologiskt kulturarv kom-mer att uppnås fram till 2020 med befntliga styrmedel.173 Sedan 2018 har miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap fem kärnindikatorer174
varav indikatorerna Betesmarker och slåtterängar och Fåglar och färilar till viss del kan beskriva tillståndet hos kulturmiljön i odlingslandskapet. Kärnindikatorn Jordbrukets utveckling kan ge en övergripande bild av de faktorer som påverkar jordbruket och kan indirekt beskriva förutsätt-ningarna för bevarandet av kulturmiljöer i odlingslandskapet.175 Mellan åren 2000–2013 omfattades uppföljningen även av indikatorn Kulturspår
i åkermark som följde antalet landskapselement som sköttes via
miljö-ersättning.176
Utvecklingen för betesmarker och slåtterängar är stabil på en låg nivå
Bete och slåtter har tidigare varit en viktig källa för sommar- och vinter-foder. Sedan mitten av 1990-talet har det funnits ersättningar för sköt-sel och restaurering av betesmarker och slåtterängar. Dessa stöd är vik-tiga för att hålla betesmarker och slåtterängar i hävd och fyller en viktig funktion i att bevara det biologiska kulturarvet i odlingslandskapet. Enligt Jordbruksverkets Landja-undersökning från 2016 uppskattas 20 procent av lantbrukarna med miljöersättningen helt sluta hävda mar-kerna utan ersättning.177
Uppföljning av tillståndet hos betesmarker och slåtterängar följs i dag upp via kärnindikatorn Betesmarker och slåtterängar och fångas även upp av den nationella miljöövervakningen Nationell inventering av landskapet i
Sverige (NILS). Kärnindikatorn Betesmarker och slåtterängar mäter antalet
betesmarker (både naturbetesmarker och kultiverade betesmarker) och slåtterängar som sköts med miljöersättning. Då indikatorn baseras på
171 Naturvårdsverket. 2018. Tillämpning av bestämmelser om det generella biotopskyddet 2013–
2017. Rapport 6863. Bromma. s. 35–36.
172 Naturvårdsverket. 2019. Miljömålen: Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2019
– med fokus på statliga insatser. Rapport 6890. Stockholm. s. 316.
173 Naturvårdsverket. 2019. Miljömålen: Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2019
– med fokus på statliga insatser. Rapport 6890. Stockholm. s. 116–117.
174 Dessa är: Betesmarker och slåtterängar, Fåglar och färilar, Jordbrukets utveckling, Ekologisk produktion i slättbygd och Skördenivåer korn och vete.
175 Sveriges miljömål. 2018-03-21. Ett rikt odlingslandskap. http://www.sverigesmiljomal.se/ miljomalen/ett-rikt-odlingslandskap/ (2019-07-29).
176 Miljomal.se. Kulturspår i åkermark. (2018-12-10).
177 Jordbruksverket. 2018. Ett rikt odlingslandskap. Fördjupad utvärdering 2019. Rapport 2018:31. Jönköping. s. 23.
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Betesmarker och slåtterängar totalt
Varav marker med höga natur- och kulturvärden
Figur 3. Areal betesmarker och slåtterängar som erhållit miljöersättning 2001-2014. Källa: Naturvårdsverket 2019. http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ett-rikt-odlings-landskap/betesmarker-och-slatterangar/
anslutningsgrad till miljöersättningen kan den inte visa på exakta arealer ängs- och betesmarker som hävdas i landet. Enligt Jordbruksverkets skattningar är det uppskattningsvis 30000 hektar hävdberoende gräsmarker som i dagsläget saknar stöd.178 I länsstyrelsernas årliga uppföljning konstateras att det främst är i gräsmarker utan stöd som hävden upphör. Det har i sin tur haft en negativ efekt på gräsmarkernas artrikedom.179 I miljöövervakningen NILS konstateras att igenväxning av träd och buskar i betesmarker varit relativt oförändrad mellan 2006 och 2015. Andelen hävdad mark har likaså varit relativt stabil. Dock påpekas att annan markanvändning ökar på bekostnad av hävdade och ohävdade marker.180
Figur 3 visar utvecklingen för kärnindikatorn Betesmarker och
slåtter-ängar. Uppföljningen visar på att arealen betesmarker med miljöersättning
minskat sedan 2005, medan arealen slåtterängar svagt ökat.181 Enligt Jord-bruksverkets ofciella statistik från 2018 fnns totalt 444 100 hektar betes-marker och slåtterängar i landet.182 Den övervägande andelen av dessa marker utgörs av betesmarker i form av kultiverad åker och vall183 medan naturbetesmarker är mer ovanligt förekommande. Arealen för
slåtter-178 Detta är en skattning utifrån befntliga inventeringar. Då dessa inte är heltäckande får skattningen tolkas med viss försiktighet. Källa: Naturvårdsverket. 2018. Jordbrukarstöd och
värdefulla gräsmarker. Hur fungerar de för arbetet med gynnsam bevarandestatus? Rapport
6822. Stockholm. s. 22.
179 Naturvårdsverket. 2019. Miljömålen: Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2019
– med fokus på statliga insatser. Rapport 6890. Stockholm. s. 309–312.
180 Hägglund, R. m.f. 2017. Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmarker via
NILS. Tillstånds och förändringsskattningar baserade på data insamlade 2006–2015. Sveriges
lantbruksuniversitet. Arbetsrapport 47 2017. Umeå. s. 45. 181 I statistiken ingår även marker som brukats som vall över fem år. 182 Totalt 444 100 hektar betesmarker och slåtterängar i landet. 183 Motsvarande 83 procent.
ängar har ökat med 45 procent sedan 2010.184 Under samma period har antalet jordbruksföretag med ängs- och betesmarker minskat i antal.185
Den ofciella statistiken visar på en svag ökning i areal betesmark sedan 2010. Förändringarna kan delvis förklaras av förändrade regler för stödberättigade gräsmarker. Bland annat bidrog nya regler för stödbe-rättigade gräsmarker 2008 till att fer slåtterängar och betesmarker inte längre var stödberättigade, däribland hag- och ängsmarker. Ytterligare en efekt av de nya regeländringarna var att fer ängs- och betesmarker började röjas från sly, vilket var positivt för många kulturmiljöer, sam-tidigt som fera jätteträd med höga kulturhistoriska värden togs bort i anslutning till detta.186 År 2015 tillkom en ny betesmarksdefnition som innebar att fer gräsmarker blev stödberättigade.187 Under 2010 infördes likaså en ny defnition på vilka jordbruksföretag som ingår i Lantbruks-registret.188 Sedan 2015 har en del av gårdsstödet utgjorts av ett riktat djurbidrag till nötkreatur och syftar till att leda till att fer betesmarker hävdas. Huruvida dessa förändringar har inneburit positiva efekter för gräsmarker i form av förbättrad skötsel av gräsmarker är dock svårt att uttala sig om i nuläget.189
Slåtterängar har minskat med 98 procent sedan 1920-talet. Enligt Jordbruksverkets ofciella statistik fnns i dag 11 500 hektar slåtterängar i Sverige.190 Den främsta orsaken till denna arealminskning är att dessa marker har övergivits som fodermarker. Numera odlas vinterfodret på åkern och de tidigare slåtterängarna används som betesmark. I miljömålsuppföljningen går dock att utläsa en svag positiv utveckling hos antalet slåtterängar som sköts med miljöersättning.191 Denna utveckling kan troligen förklaras av att fer slåtterängar slås via maskinslåtter. I den regionala uppföljningen konstateras att de slåtterängar som slås med maskin i större utsträckning sköts om än slåtterängar som slås manuellt.192 I Norrbottens län har sifran ökat till följd av ett ökat antal slåttermyrar vars hö används som renfoder.193
184 Ökat från 7 982 hektar 2010 till 11 572 hektar 2018.
185 Från 37 950 jordbruksföretag 2010 till 33 850 jordbruksföretag 2018. Källa: Sveriges ofciella statistik. Jordbruksmarkens användning 2018. Slutgiltig statistik. Statistiska meddelanden. JO 10 SM 1802, korrigerad version 2019-04-15. s. 8, 31–32.
186 Sveriges miljömål. 2019. http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ett-rikt-odlingslandskap/betesmarker-och-slatterangar/ (2019-07-29).
187 Ersättning räknades ut utifrån beskuggning istället för antal träd.
188 Sveriges ofciella statistik. Jordbruksmarkens användning 2018. Slutgiltig statistik. Statistiska meddelanden. JO 10 SM 1802, korrigerad version 2019-04-15. s. 5–7. 189 Sveriges ofciella statistik. Jordbruksmarkens användning 2018. Slutgiltig statistik.
Statis-tiska meddelanden. JO 10 SM 1802, korrigerad version 2019-04-15. s. 5–7; Sveriges mil-jömål. 2019. Betesmarker och slåtterängar. http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ ett-rikt-odlingslandskap/betesmarker-och-slatterangar/ (2019-07-29).
190 Sveriges ofciella statistik. Jordbruksmarkens användning 2018. Slutgiltig statistik. Statistiska meddelanden. JO 10 SM 1802, korrigerad version 2019-04-15. s. 31.
191 Sveriges miljömål. 2019. Betesmarker och slåtterängar. http://www.sverigesmiljomal.se/mil-jomalen/ett-rikt-odlingslandskap/betesmarker-och-slatterangar/ (2019-07-29).
192 Länsstyrelsen. 2018. Ett rikt odlingslandskap RÅU 2018. s. 52. 193 Länsstyrelsen. 2018. Ett rikt odlingslandskap RÅU 2018. s. 35.
Betesmarker med höga biologiska värden
Alvar-, skogs-, fäbod- och mosaikbeten är spår från en tid när kreaturen fck beta fritt på utägorna. Enligt mil-jömålsuppföljningen har arealen för alvars- och skogsbeten svagt ökat, men har från 2014 legat på en relativt stabil nivå. Alvarbeten fnns bara i Kalmar och Gotlands län och motsvarar en-ligt Sveriges ofciella statistik sex procent av den totala betesmarks-arealen.
Fäbodbete motsvarar cirka tre procent av betesmarksarealen och förekommer endast i Värmland samt i norra Sverige. Sedan 2010 har fäbodbetet mins-kat i omfattning med nästan en femtedel. År 2018 fanns drygt 210 jordbruksföretag med fäbodbete.
Källa: Sverigesmiljömål.se, Betesmarker och slåtter-ängar; Sveriges ofciella statistik. Jordbruksmarkens användning 2018.
Trots att utvecklingen för betesmarker och slåtterängar är oföränd-rad eller svagt positiv anses den som otillräcklig för att möta målsätt-ningarna för miljökvalitetsmålet. I uppföljningen konstateras att dessa arealer behöver öka för att bryta den negativa utvecklingen hos biolo-gisk mångfald.194
Ett homogent odlingslandskap missgynnar det biologiska kulturarvet
Förekomsten av en art kan ofta berätta något som människans tidigare verksamhet i landskapet. Indikatorn Fåglar och färilar avser att mäta popu-lationsutvecklingen för dagfärilar och fågelarter i odlingslandskapet. Många av de arter195 som följs upp är hävdberoende och kan betraktas vara del av det biologiska kulturarvet.196
Sedan mitten av 1970-talet har antalet jordbruksfåglar i Sverige halverats i antal till följd av ett rationaliserat jordbruk. Liknande tendenser syns även i andra västeuropeiska länder.197 Resultaten från miljömålsuppföljningen visar en konstant negativ utveckling med kraftigt minskande fågelpopulationer. Störst förändring sker i de delar av landet som tidigare har präglats av ett småskaligt jordbruk men där jordbruksmarken har omvandlas till annan typ av markanvändning.198
I fgur 4 presenteras utvecklingsindexet för gräsmarksfärilar på nationell nivå. För gräsmarksfärilar är utvecklingen inte fullt lika nedåtgående utan har på nationell nivå varit förhållandevis stabil sedan 2010. I regioner med mer livskraftiga bestånd samspelar detta ofta med fungerande ekosystem och biologiskt rika miljöer.199
Ett problem med kärnindikatorn Fåglar och färilar är att vissa av de studerade fågelarterna är fyttfåglar som häckar i Sverige på vår- och sommartid. Det innebär att dessa arter även påverkas av förändrade förhållanden i de länder där de övervintrar. Indikatorn bör därför tolkas med viss försiktighet vad gäller resultat för enskilda år. Samtidigt ger indikatorn för fåglar en samlad bild av förändringar på landskapsnivå då fåglar ofta är beroende av ett fertal olika typer av biotoper i landskapet. Fjärilar å andra sidan rör sig inom ett begränsat område och reagerar därför snabbt på förändringar i miljön och kan på så sätt spegla de
194 Sveriges miljömål. 2019. Betesmarker och slåtterängar. http://www.sverigesmiljomal.se/mil-jomalen/ett-rikt-odlingslandskap/betesmarker-och-slatterangar/ (2019-07-29).
195 De fåglar som följs upp är: buskskvätta, gulsparv, gulärla, hämpling, ladusvala, ortolan-sparv, pilfnk, råka, stare, sånglärka, tofsvipa, tornfalk, törnskata, törnsångare och ängs-piplärka. De färilar som följs upp är: ängssmygare, aurorafäril , mindre guldvinge, puktörneblåvinge, svingelgräsfäril, kamgräsfäril, slåttergräsfäril, skogsvisslare, mindre blåvinge, svartfäckig blåvinge, ängsblåvinge, och väddnätfäril.
196 För defnition se Bilaga 1. Defnitioner och begrepp.
197 Wretenberg, J. m.f. 2006. Population trends of farmland birds in Sweden and England:
similar trends but diferent patterns of agricultural intensifcation. Journal of Applied Ecology
43: 1110-1120. Uppsala.
198 Sveriges miljömål. 2019. Fåglar och färilar. http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ ett-rikt-odlingslandskap/faglar-och-farilar/ (2019-07-29).
199 Sveriges miljömål. 2019. Fåglar och färilar. http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ ett-rikt-odlingslandskap/faglar-och-farilar/ (2019-07-29).
1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Figur 4. Populationsutvecklingen för tolv svenska gräsmarksfärilar i odlingslandskapet. För att förlusten av gräsmarksfärilar ska anses vara helt hejdad ska index vara 1. Källa: Naturvårdsverket 2019. http://sverigesmiljomal.se/miljomalen/ett-rikt-odlingslandskap/faglar-och-faril.
förändringar som sker på lokal nivå.200 Gräsmarksfärilar är ofta knutna till vissa växter, varav många av de studerade arterna hör hemma i naturliga gräsmarker. Det gör dem till relativt tillförlitliga indikatorer för att spegla allmäntillståndet hos det traditionella odlingslandskapet.
Skötsel av landskapselement ser olika ut beroende på var i landskapet de befnner sig
Mellan 2001–2013 fanns en miljöersättning för skötsel av natur- och kul-turmiljöer som följdes upp genom indikatorn Kulturspår i åkermark.201
Denna miljöersättning försvann från landsbygdsprogrammet 2014 och med det även miljömålsindikatorn. Uppföljningen baseras på antalet landskapselement som sköttes om med miljöersättningen. Den kan där-för inte ge en heltäckande bild av antalet välskötta landskapselement i odlingslandskapet.
Målsättningen i miljömålsuppföljningen var att kulturmiljöer skulle bevaras och minst hälften skulle vara synliga i landskapet.202 I miljö-målsuppföljningen framkommer att antalet landskapselement som sköttes om med miljöersättning minskade mellan åren 2001 till 2013. Ersättningen visade dock på stora regionala skillnader där det främst var en hög anslutningsnivå hos de södra länen, med en betydlig lägre anslutningsnivå hos de norra.203 Detta antas delvis kunna förklaras av att de norra länen har relativt färre ersättningsberättigade landskapselement än de södra. Från att anslutningsnivån i början av 2000-talet låg i
200 Sveriges miljömål. 2019. Fåglar och färilar. http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ ett-rikt-odlingslandskap/faglar-och-farilar/ (2019-07-29).
201 Miljomal.se. Kulturspår i åkermark (2018-12-10).
202 Jordbruksverket. 2014-05-21. Målmanual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet
Ett rikt odlingslandskap. s. 26–27.
203 Riksantikvarieämbetet. 2016. Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?
En utvärdering av miljöersättningar till natur- och kulturmiljöer i Sveriges landsbygdsprogram 2007–2013. Stockholm s. 16–20.