5 Ett svenskt tonnagebeskattningssystem
5.1 Ett svenskt system med tonnagebeskattning införs
Prop. 2015/16:127
40
5 Ett svenskt tonnagebeskattningssystem
5.1 Ett svenskt system med tonnagebeskattning införs
Regeringens förslag: Ett system med schablonbeskattning för företag som bedriver kvalificerad rederiverksamhet införs (tonnagebeskatt-ning).
Tonnagebeskattning ska vara frivilligt. De företag som vill att verksamheten ska tonnagebeskattas ska ansöka om godkännande för tonnagebeskattning.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot utredningens förslag.
Skatteverket och Förvaltningsrätten i Uppsala avstyrker förslaget.
Landsorganisationen i Sverige (LO), SEKO Sjöfolk, SEKO, Sjöbefäls-föreningen, Sveriges akademikers centralorganisation (Saco), Trafik-verket, SjöfartsTrafik-verket, Sjöfartshögskolan, Institutionen för sjöfart och marin teknik vid Chalmers tekniska högskola (Chalmers), Föreningen Svenskt Näringsliv, Transportstyrelsen, Tillväxtverket, Stockholms Han-delskammare, Västra Götalandsregionen, TransportGruppen, Transport-industriförbundet, FAR, Sjöfartsforum, Skärgårdsredarna, Sveriges Skeppsmäklareförening, Sjöfolkets Socialdemokratiska Riksförbund, Föreningen Röda Lanternan och Föreningen Svensk Sjöfart, vars yttran-de Sjöfartens Arbetsgivarförbund ansluter sig till, framhåller vikten av att svenska rederier har samma konkurrensförutsättningar som rederier i andra länder i Europa. Flertalet bedömer att införandet av ett svenskt system med tonnagebeskattning kommer att stärka den svenska sjöfarts-näringens konkurrenskraft och förhindra fortsatt utflaggning av svenska fartyg. Det system med tonnagebeskattning som utredningen föreslår kommer enligt flera av remissinstanserna, däribland LO, SEKO, Chal-mers och Sjöfartshögskolan, skapa fler arbetstillfällen inom de maritima näringarna, medföra att fler företag investerar i Sveriges maritima indus-trier samt förbättra förutsättningarna för Sverige att i internationella or-gan och samarbeten vara fortsatt ledande och pådrivande inom miljö- och säkerhetsfrågor. Trafikanalys ser positivt på förslaget givet att riksdag och regering önskar bibehålla andelen svenskregistrerade fartyg, men framför samtidigt att frågan om registerland och flaggstat utifrån ett rent transportpolitiskt perspektiv inte är av någon större betydelse. Kammar-rätten i Göteborg efterfrågar en utförligare redovisning av förslagets för-delar, bl.a. varför det är angeläget att fartygen är svenskregistrerade.
Försvarsmakten anser att den svenska handelsflottan bör värnas av beredskapsskäl. Ekonomistyrningsverket (ESV) ifrågasätter om ett system med tonnagebeskattning, utan ett svenskt internationellt register, är till-räckligt för att vända trenden med utflaggning och öka den svenska han-delsflottan.
Skatteverket, Förvaltningsrätten i Uppsala och ESV framhåller att skattemässiga särlösningar för en viss bransch ökar komplexiteten i skattesystemet och medför gränsdragningsproblem mot situationer där
41 Prop. 2015/16:127 allmänna regler ska tillämpas. De anger att det förhållandet att ett företag
kan bedriva både verksamhet som ska tonnagebeskattas och verksamhet som ska beskattas konventionellt ökar komplexiteten ytterligare och ger upphov till svåra avgränsningar och bedömningsfrågor. Det uppstår för dessa företag incitament att redovisa vinster i den verksamhet som tonna-gebeskattas och förluster i den verksamhet som beskattas konventionellt.
Ett sätt att minska tillämpningsproblemen och risken för skattebortfall skulle enligt Förvaltningsrätten i Uppsala vara att endast tillåta att nystar-tade företag, som enbart bedriver verksamhet som ska tonnagebeskattas, omfattas av systemet. Även Förvaltningsrätten i Stockholm, Kammar-rätten i Göteborg, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet och Tillväxtverket framhåller att de föreslagna bestämmelserna är komplice-rade och kommer att medföra gränsdragningsproblem. Införandet av ett system med tonnagebeskattning riskerar enligt Skatteverket och Förvalt-ningsrätten i Uppsala att öppna upp för ytterligare särlösningar inom skattesystemet.
Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet anser att det finns en risk att konkurrensen snedvrids mellan rederier eftersom endast viss re-deriverksamhet kan tonnagebeskattas. Förvaltningsrätten i Uppsala fram-håller att förslagets komplexitet kommer att medföra betydligt ökade kostnader för rederiföretagen. Domstolverket, Förvaltningsrätten i Upp-sala och Förvaltningsrätten i Stockholm efterfrågar en analys av konsek-venserna för Sveriges Domstolar.
Skälen för regeringens förslag: Regeringens målsättning är att Sveri-ge, i ett internationellt perspektiv, ska ha en konkurrenskraftig sjöfarts-näring. Omkring 90 procent av Sveriges export och import transporteras någon gång under transportkedjan med fartyg. Sjöfarten är därmed en livsnerv för handel med omvärlden, men ytterst också för Sveriges välstånd. Kammarrätten i Göteborg efterfrågar en utförligare redovisning av varför det är angeläget att fartygen är svenskflaggade. Svenskflaggade fartyg har betydelse för svenska sjömäns möjligheter att få arbete, för tillgången till praktikplatser för sjöfartsstudenter och för kompetensen inom sjöfartsklustret. Med svenskflaggade fartyg ökar förutsättningarna att bevara svenskt sjöfartskunnande och möjligheterna för Sverige att vara pådrivande på internationell nivå vad gäller miljö- och sjösäkerhets-frågor. De senaste åren har dock andelen svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan minskat, både i termer av kapacitet och av antal fartyg. Utflaggningen av svenska fartyg är ett tecken på att den svenska sjöfartsnäringens konkurrensvillkor behöver stärkas.
För att stärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft och öka andelen svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan föreslår ut-redningen att ett svenskt system med tonnagebeskattning införs.
Det är enligt regeringens mening angeläget att åtgärder vidtas för att förhindra fortsatt utflaggning av svenska fartyg och för att öka andelen svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan. Sjöfartsnäringen ver-kar på en global marknad vilket påverver-kar förutsättningarna för näringen.
Som flera av remissinstanserna, däribland LO, SEKO Sjöfolk, Sjöbefäls-föreningen, Föreningen Svensk Sjöfart, Saco, Trafikverket, Sjöfartsver-ket, Sjöfartshögskolan och Chalmers, framhåller är likvärdiga konkur-rensvillkor av största vikt för svenska rederier i internationell trafik. En skillnad mellan Sverige och jämförbara länder i Europa är att Sverige
Prop. 2015/16:127
42
inte har infört något tonnagebeskattningssystem. ESV ifrågasätter om ett system med tonnagebeskattning, utan ett internationellt register, är till-räckligt för att vända trenden med utflaggning och öka den svenska handelsflottan. Regeringen anser, i likhet med utredningen och majorite-ten av remissinstanserna, att införandet av ett svenskt system med ton-nagebeskattning är en ändamålsenlig åtgärd för att stärka den svenska sjöfartens konkurrensförutsättningar. Frågan om ett internationellt regis-ter behandlas inte inom ramen för detta lagstiftningsärende.
Skatteverket och Förvaltningsrätten i Uppsala, som båda avstyrker för-slaget, samt ESV har principiella invändningar mot förslaget. De fram-håller bl.a. att skattemässiga särlösningar för en viss bransch ökar komp-lexiteten i skattesystemet och medför gränsdragningsproblem mot situa-tioner där allmänna regler ska tillämpas. Regeringen gör dock bedöm-ningen att det i detta fall finns anledning att avvika från principen om generella skatteregler eftersom skattereglerna genom förslaget skapar goda villkor för företagande och investeringar. Majoriteten av remiss-instanserna delar denna bedömning. Regeringen föreslår därför att ett svenskt system med tonnagebeskattning ska införas.
Fråga är därefter hur systemet ska utformas. Utredningen föreslår att alla företag som bedriver rederiverksamhet, förutsatt att verksamheten är kvalificerad, ska kunna välja att resultatet från verksamheten ska beräk-nas schablonmässigt, dvs. tonnagebeskattas. Tonnagebeskattningen är så-ledes frivillig och gäller alla företag oberoende av storlek, belägenhet eller i vilken form verksamheten bedrivs. Företag som vill att verksam-heten ska tonnagebeskattas måste enligt utredningens förslag ansöka om godkännande och godkännas för tonnagebeskattning i förväg. Företagen kan som huvudregel lämna systemet tidigast efter tio beskattningsår.
Flera remissinstanser, däribland Skatteverket, Förvaltningsrätten i Uppsala, Förvaltningsrätten i Stockholm och Kammarrätten i Göteborg framhåller att de föreslagna bestämmelserna är komplicerade och kom-mer att medföra gränsdragningsproblem. Enligt Skatteverket och Förvalt-ningsrätten i Uppsala ökar det förhållandet att ett företag kan bedriva både verksamhet som ska tonnagebeskattas och verksamhet som ska be-skattas konventionellt komplexiteten ytterligare och ger upphov till svåra avgränsningar och bedömningsfrågor. Det uppstår för dessa företag incitament att redovisa vinster i den tonnagebeskattade verksamheten och förluster i den konventionellt beskattade verksamheten. Ett sätt att min-ska tillämpningsproblemen och risken för min-skattebortfall skulle enligt För-valtningsrätten i Uppsala vara att endast tillåta att nystartade företag, som enbart bedriver verksamhet som ska tonnagebeskattas, omfattas av systemet.
Regeringen är medveten om att införandet av ett system med tonnage-beskattning vid sidan av det konventionella systemet medför gränsdrag-ningsproblem och incitament att utnyttja fördelarna med respektive sys-tem. Regeringen delar dock utredningens bedömning att tonnagebeskatt-ning ska kunna väljas av alla företag oberoende av storlek, belägenhet eller i vilken form verksamheten bedrivs.
Frågan om fördelning av bl.a. intäkter och kostnader för företag som bedriver blandad verksamhet behandlas i avsnitt 5.5.1. För att förhindra att möjligheten till tonnagebeskattning utnyttjas på ett oönskat sätt före-slås särskilda spärregler mot överföringar som innebär att inkomster
43 Prop. 2015/16:127 läggs i den verksamhet som ska tonnagebeskattas och utgifter i den
kon-ventionellt beskattade verksamheten (avsnitt 5.5.3).
Regeringen anser i likhet med utredningen att företag som bedriver kvalificerad rederiverksamhet och som vill att verksamheten ska tonna-gebeskattas ska ansöka om godkännande och godkännas för tonnagebe-skattning i förväg och att ett sådant val ska vara bindande för en viss tids-period. Definitionen av kvalificerad rederiverksamhet och förutsättnin-garna för att godkännas för tonnagebeskattning behandlas i avsnitt 5.2.1 och 5.3. Frågan om återkallelse av godkännande för tonnagebeskattning behandlas i avsnitt 5.8.
Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Domstolverket, För-valtningsrätten i Uppsala och FörFör-valtningsrätten i Stockholm har syn-punkter på förslagets effekter på konkurrensförhållanden och kostnader för företag och myndigheter. Dessa frågor behandlas i avsnitt 6.
Regeringen har för avsikt att följa upp och utvärdera effekterna av den kommande lagstiftningen.
Sjöarbetsmarknadens parter m.fl. har begärt att sexmånadersregeln för sjömän utvidgas till att avse fartyg som huvudsakligen går i fjärrfart. Re-geringen bedömer att det för närvarande inte är lämpligt att göra en sådan utvidgning. Någon åtgärd vidtas därför inte med anledning av begäran.
Prop. 2015/16:127
44