STABILISERING MEN STORA SKILLNADER MELLAN LÄNDER
Sammantaget har den ekonomiska utvecklingen i euroområdet stabiliserats och BNP har växt de tre senaste kvartalen (se Dia-gram 47). Fjärde kvartalet steg BNP preliminärt med
0,3 procent.
Indikatorer tyder på att konjunkturen fortsätter att förbättras framöver, men i en långsam takt. Inköpschefsindex steg något i februari jämfört med januari och indikerar en viss tillväxt. In-köpschefsindex för tillverkningsindustrin är fortfarande högre än för tjänstesektorn. Europeiska kommissionens förtroendeindika-tor, ESI, ligger något över ett historiskt genomsnitt i februari och har stigit oavbrutet sedan i maj 2013 (se Diagram 48).
Investeringarna har fallit de senaste åren och investeringarnas andel av BNP är nu historiskt låga 18 procent. Det är drygt 2 procentenheter lägre än genomsnittet sedan 1995. De fasta brut-toinvesteringarna har dock ökat de tre senaste kvartalen. De närmaste åren förväntas investeringstillväxten öka ytterligare mot bakgrund av en minskad osäkerhet. Investeringstillväxten stimuleras också av förbättrade kreditvillkor, ökad inhemsk och utländsk efterfrågan och ett behov att ersätta den föråldrade kapitalstocken.
LÅNGSAM ÅTERHÄMTNING PÅ ARBETSMARKNADEN
Arbetslösheten i euroområdet är på en fortsatt hög nivå, men har slutat att öka. I februari uppgick den till 12 procent, vilket är nästan 5 procentenheter högre än i början av 2008. Arbetslös-heten skiljer sig mycket åt mellan länderna i euroområdet. Mellan Tyskland och Spanien skiljer det exempelvis ungefär 20 procent-enheter (se Diagram 49). År 2015 väntas arbetslösheten för euroområdet som helhet ha minskat något till 11,7 procent. Det förbättrade arbetsmarknadsläget bidrar till en gradvis återhämt-ning i hushållens konsumtion, en utveckling som underlättas av en mindre åtstramande finanspolitik. Sammantaget blir åter-hämtningen svag och BNP växer med 1,2 procent 2014 och 1,7 procent 2015.
De europeiska bankernas balansräkningar är fortfarande an-strängda vilket, särskilt i vissa länder, hämmar kreditgivningen och medför relativt strama kreditvillkor för hushåll och företag.
Att döma av den senaste enkätundersökningen från ECB tycks dock kreditvillkoren ha stabiliserats och var i stort sett oföränd-rade det fjärde kvartalet 2013 (se Diagram 50). För att få en bättre uppfattning om bankernas samlade kapitalbehov avser ECB genomföra nya stresstester under 2014. För att komma till rätta med problemen i banksektorn fortskrider även arbetet med att upprätta en bankunion, men det är fortfarande inte helt klart hur en sådan kan komma att se ut.
Diagram 47 BNP och efterfrågan i euroområdet
Procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden
Källor: Eurostat och Konjunkturinstitutet.
14 Fasta bruttoinvesteringar (höger)
Diagram 48 Europeiska kommissionens förtroendeindikator (ESI)
Index medelvärde=100, månadsvärden
Källa: Europeiska kommissionen.
14
Diagram 49 Arbetslöshet i valda länder Procent av arbetskraften, säsongsrensade månadsvärden
Källa: Eurostat.
14
36 Internationell konjunkturutveckling
INFLATION LÅNGT UNDER MÅLET
Fallande energi- och livsmedelspriser tillsammans med den låga aktiviteten i ekonomin och en starkare växelkurs har bidragit till en lägre inflation sedan sommaren 2013 (se Diagram 51).
I februari var inflationen 0,7 procent vilket är långt under ECB:s mål om en inflation under men nära 2 procent. Även kärninflat-ionen, mätt som HIKP exklusive energi, livsmedel, alkohol och tobak, är låg och var 1,0 procent i februari. Nedgången i inflat-ionen har skett i uninflat-ionens alla länder, men är tydligast i de stats-finansiellt svagare länderna. I Grekland och Portugal föll priser-na i februari medan ökningstakten endast var 0,1 procent i Irland och Spanien. Den italienska inflationen var 0,4 procent i febru-ari. Den låga inflationen i dessa länder avspeglar en kostnadsan-passning som krävs för att dessa länder ska stärka sin konkur-renskraft. Det fortsatt låga resursutnyttjandet framöver gör att inflationen förväntas vara låg även de närmaste åren (se Tabell 14).
Den svaga prisutvecklingen och det låga resursutnyttjandet i ekonomin gör att ECB bedöms avvakta till våren 2016 med att höja styrräntan. Sannolikheten är samtidigt hög för att ytterligare penningpolitiska stimulansåtgärder av något slag genomförs.
Tabell 14 Valda indikatorer för euroområdet1
Miljarder euro, löpande priser respektive procentuell förändring, fasta priser
Tioårig statsobligationsränta7 1,6 1,6 1,9 2,4
Dollar/euro 1,29 1,33 1,35 1,31
1 Avser Euro12, vilket utgör drygt 98 procent av totala euroområdet. 2 Miljarder euro respektive bidrag till BNP-tillväxten. 3 Procentuell förändring. 4 Procent av arbetskraften. 5 Vid slutet av året. 6 Refiränta. 7 Avser Tyskland.
Källor: ECB, Eurostat och Konjunkturinstitutet.
USA
TILLFÄLLIGT DÄMPAD TILLVÄXT I BÖRJAN AV 2014
Det fjärde kvartalet växte den amerikanska ekonomin med 0,6 procent. Tillväxten förklarades framför allt av ökningar i hushållens konsumtion och exporten (se Diagram 52). Däremot sjönk den offentliga konsumtionen och bostadsinvesteringarna
Diagram 51 Konsumentpriser i euroområdet
Årlig procentuell förändring, månadsvärden
Källor: Eurostat och Konjunkturinstitutet.
14
HIKP exkl. energi, livsmedel, alkohol och tobak
Diagram 50 Förändring av kreditvillkor i euroområdet
Nettotal, kvartalsvärden
Anm. Nettotalen avser differensen mellan den andel banktjänstemän som stramar åt kredit-villkoren och den andel som lättar på desamma.
Källa: ECB.
Diagram 52 BNP, hushållens konsumtion och export i USA Procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden
Källor: Bureau of Economic Analysis och Konjunkturinstitutet.
Konjunkturläget mars 2014 37
markant. För helåret 2013 växte BNP med 1,9 procent, vilket är i linje med den potentiella tillväxttakten.
Under inledningen av 2014 tyder konjunkturindikatorer på en något dämpad tillväxt. En viss del av detta förklaras av det kalla vädret. Inköpschefsindex för tjänstesektorn föll i februari (se Diagram 53). Indexet för tillverkningsindustrin återhämtade sig dock något i februari efter den kraftiga nedgången i januari. Där-emot sjönk konsumenternas tillförsikt marginellt i februari efter att ha ökat två månader i rad. Nivån är dock något högre än genomsnittet för 2013.
Utvecklingen på bostadsmarknaden har dämpats den senaste tiden (se Diagram 54). Sedan årsskiftet har antalet påbörjade husbyggen minskat samtidigt som husmarknadsindexet var på en fortsatt låg nivå i mars efter det markanta fallet i februari. Den svaga utvecklingen har till stor del varit väderrelaterad. Bostads-byggandet förväntas vända upp det andra kvartalet 2014.
ARBETSMARKNADEN STÄRKS GRADVIS 2014
Efter två månader med svag utveckling på arbetsmarknaden, ökade antalet sysselsatta med 175 000 personer i februari, vilket bara är något lägre än 2013 års månatliga medelvärde på 194 000. Arbetslösheten har minskat med 1 procentenhet det senaste året till 6,7 procent i februari. Samtidigt var sysselsätt-ningsgraden i stort sett oförändrad och den lägre arbetslösheten beror alltså till stor del på att många har lämnat arbetskraften.
Att arbetskraftsdeltagandet har minskat med knappt 2 procent-enheter sedan 2010 (se Diagram 55) förklaras delvis av struktu-rella faktorer, men i takt med att konjunkturen stärks väntas arbetskraftsdeltagandet gradvis att stiga. Det innebär att ned-gången i arbetslösheten framöver blir relativt liten i förhållande till ökningen i sysselsättningen.
Osäkerheten kring finanspolitikens utformning har minskat sedan kongressen nådde en överenskommelse om en budget för 2014 och en höjning av skuldtaket. Finanspolitiken fortsätter att vara åtstramande 2014, men i mindre utsträckning än året innan.
Enligt Congressional Budget Office (CBO) väntas det federala budgetunderskottet minska från drygt 4 procent av BNP 2013 till 3 procent 2014.
FORTSATT DÄMPAD INFLATION OCH PÅBÖRJAD AVTRAPPNING AV DE KVANTITATIVA LÄTTNADERNA
Den underliggande inflationen mätt med KPI exklusive energi och livsmedel har legat kring 1,7 procent det senaste halvåret (se Diagram 56). Till följd av de volatila energipriserna, föll inflat-ionen mätt med KPI till 1,1 procent i februari efter att ha stigit två månader i rad. Enligt den amerikanska centralbankens hu-vudsakliga mått på inflationen, konsumtionsdeflatorn, ökade priserna med 1,2 procent i januari. I ljuset av den allmänna för-bättringen på arbetsmarknaden och förväntningar om ett succes-sivt stigande inflationstryck beslutade Federal Reserve att inleda
Diagram 53 Inköpschefsindex i USA Diffusionsindex, månadsvärden
Anm. Ett värde större än 50 indikerar tillväxt.
Källa: Institute for Supply Management.
14
Diagram 55 Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad i USA Procent av befolkningen 16 år och äldre, säsongsrensade månadsvärden
Källa: Bureau of Labor Statistics.
14
Diagram 54 Bostadsinvesteringar och husmarknadsindex i USA
Procentuell förändring respektive diffusionsindex, säsongsrensade kvartals- respektive
månadsvärden
Källor: Bureau of Economic Analysis och National Association of Home Builders.
14
38 Internationell konjunkturutveckling
en gradvis minskning av sina tillgångsköp i januari.
I Konjunkturinstitutets prognos upphör nedtrappningen av de kvantitativa lättnaderna i slutet av 2014. Federal Reserve avvak-tar därefter ytterligare en tid innan styrräntan börjar höjas det tredje kvartalet 2015.
Tabell 15 Valda indikatorer för USA
Miljarder dollar, löpande priser respektive procentuell förändring, fasta priser
Tioårig statsobligationsränta 1,8 2,3 3,0 3,5
Dollar/euro 1,29 1,33 1,35 1,31
1 Miljarder dollar respektive bidrag till BNP-tillväxten. 2 Procentuell förändring.
3 Procent av arbetskraften. 4 Vid slutet av året. 5 Federal Funds target rate.
Källor: Bureau of Economic Analysis, Bureau of Labor Statistics, Federal Reserve och Konjunkturinstitutet.
Japan
SVAG AVSLUTNING 2013 FÖLJS AV ETT STARKARE FÖRSTA KVARTAL 2014
I Japan steg BNP med 0,2 procent det fjärde kvartalet 2013. Det var framför allt investeringarna som ökade. Liksom det tredje kvartalet 2013 drogs dock BNP-tillväxten ner av svag export, medan importen steg rejält.
Regeringens nya expansiva penningpolitik som inleddes un-der 2013 har bidragit till en försvagning av yenen med
ca 20 procent under 2013 (se Diagram 57). Detta har dock inte ännu haft märkbart positiva effekter på exporttillväxten. En förklaring till den svaga exporttillväxten kan vara att japanska företag valt att förlägga produktion i andra länder. Den relativt höga importtillväxten beror bland annat på en hög import av fossila bränslen eftersom den egna kärnkraftsproduktionen efter tsunamin 2011 har upphört.
BNP-tillväxten stärks det första kvartalet i år, främst till följd av att hushållen tidigarelägger konsumtion inför en momshöj-ning från 5 procent till 8 procent den 1 april. En ökmomshöj-ning i indu-striproduktionen och detaljhandelsomsättningen i januari pekar också på en högre BNP-tillväxt. Det andra kvartalet bidrar momshöjningen till att dämpa konsumtionen markant och BNP faller jämfört med det första kvartalet. Sjunkande förtroende hos
Diagram 56 Inflation i USA
Årlig procentuell förändring, månadsvärden
Källor: Bureau of Labor Statistics och Bureau of Economic Analysis.
14
Konsumentpriser exkl. livsmedel och energi Konsumtionsdeflatorn
Diagram 57 Effektiv nominell växelkurs för yenen
Index 2010=100, månadsvärden
Anm. Ett högre index motsvarar en svagare yen.
Källa: Bank for International Settlements.
14
Diagram 58 Konfidensindikator för företag och hushåll i Japan
Standardiserade avvikelser från medelvärde, månadsvärden
Källa: Cabinet Office.
14
Konjunkturläget mars 2014 39
konsumenterna och i vissa undersökningar om företagens tillför-sikt ger stöd för en sådan utveckling (se Diagram 58).
EXPANSIV PENNINGPOLITIK OCH GLOBAL ÅTERHÄMTNING GYNNAR TILLVÄXTEN
Målet med den expansiva penningpolitiken är att uppnå en in-flation på 2 procent. Den japanska centralbanken försöker åstadkomma detta genom kraftfulla kvantitativa lättnader, främst med omfattande köp av statsobligationer. Den expansiva politi-ken har bidragit till den nämnda försvagningen av yenen, vilket har drivit upp importpriserna och medverkat till att inflationen har stigit. Momshöjningen 1 april i år och en förväntad moms-höjning 1 oktober 2015 från 8 procent till 10 procent bidrar också till att inflationen ökar framöver. Sammantaget stiger in-flationen från ca 0,4 procent 2013 till ca 2,0 procent 2014 och 2015 (se Diagram 60). Centralbanken väntas fortsätta att hålla styrräntan nära noll 2014 och 2015 för att inflationsmålet på 2 procent ska uppnås.
Momshöjningarna är delvis avsedda att finansiera stigande utgifter inom socialförsäkringssektorn. För att motverka alltför stora negativa effekter på efterfrågan har regeringen infört sti-mulansåtgärder för budgetåret 2014/2015 som uppgår till ca 1 procent av BNP. Dessutom satsar regeringen på fortsatta offentliga investeringar. Genom de ökade inkomsterna från främst momshöjningen blir finanspolitiken ändå stramare fram-över. Det konjunkturjusterade sparandet i den offentliga sektorn minskar enligt OECD:s prognoser från ca 10 procent av BNP 2013 till ca 7 procent 2015.
Framöver väntas en återhämtning i den internationella kon-junkturen och en fortsatt svag yen leda till att exporttillväxten stiger. Det bidrar till att näringslivets investeringar ökar snabb-bare. Nedgången i arbetslösheten väntas fortsätta (se Diagram 59) och lönerna stiger snabbare, men de kommande momshöj-ningarna innebär att konsumtionstillväxten ändå blir svag. Sam-manfattningsvis dämpas BNP-tillväxten till 1,2 procent per år 2014 och 2015 (se Diagram 60).