Syfte I studien mäts och jämförs temperaturer intraventrikulärt
Studiedeltagare 27 patienter totalt i studien Nio patienter i peroperativ del Datainsamling Beskriver inte hur datainsamling har gått till.
1. Exakthet och precision av olika temperaturmätningsplatser och utrustning är olika under spinalanestesi och generell anestesi.
2. Patienter som genomgår spinalanestesi har likvärdig risk för att få perioperativ hypotermi som de patienter som genomgår generell anestesi.
Anledning till exklusion
Undersöker om överensstämmelsen mellan olika mätplatser skiljer sig beroende på anestesiform. Presenterar inga temperaturskillnader mellan olika mätplatser peroperativt.
Författare Ferrara-Love, R.
Titel A comparison of Tympanic and Pulmonary Artery Measures of Core Temperature.
Tidskrift Journal of Post Anesthesia Nursing Publikationsår 1991
68
Land USA
Syfte Att testa nollhypotesen: Det är ingen signifikant skillnad mellan temperatur mätt med tympanisk termometer och temperatur mätt med pulmonalis kateter på postoperativa patienter.
Anledning till
exklusion Samtliga mätvärden är insamlade postoperativt. Författare Ikeda, T., Sessler., D. I., Marder, D. & Xiong, J. Titel
Influence of Thermoregulatory Vasomotion and Ambient Temperature Variation on the Accuracy of Core-temperature Estimates by Cutaneous Liquid-crystal Thermometers. Tidskrift Anesthesiology
Publikationsår 1997
Land USA
Syfte
Att under tre situationer där en hudtermometer med flytande kristaller dåligt kan uppskatta kärntemperaturen undersöka: 1. Induktion av anestesi och medföljande kärn till perifer redistrubution av kroppsvärme.
2. Termoregulatorisk vasoaktivitet associerat med svettning och shivering.
3. Variationen i den omgivande temperaturen från 18-26 °C. Anledning till
exklusion Studien utförs inte under operation. Författare Johnson. J., Desai, J. B. & Ponte, J.
Titel Fingertip temperature during cardiopulmonary bypass. Tidskrift Perfusion
Publikationsår 1997
Land England
Syfte Att studera relationen mellan fingertopp-, underarm-, nasofarynx-, arteriella- och venösa temperaturer under uppvärmningsperioden av hypoterm kardiopulmonell bypass (CPB).
Anledning till exklusion
Studien jämför temperaturen i nasofarynx med arteriellt blod i CBP- maskinen samt temperaturen på fingertoppen och underarmen med venöst blod i CBP-maskinen.
Författare Kimberger, O., Cohen, D., Illievich, U. & Lenhardt, R.
Titel Temporal Artery Versus Bladder Thermometry During Perioperative and Intensive Care Unit Monitoring. Tidskrift Anesthesia & Analgesia
Publikationsår 2007
Land Österrike
Syfte Att bestämma om den nya termometern (TemporalScanner™ TAT-5000) är en acceptabel ersättare för invasiv mätning av temperaturen i urinblåsan.
Anledning till exklusion
Det går inte att särskilja på data i resultatet som är tagen på operation eller intensivvårdsavdelningen när det gäller
temperaturskillnader. Författarna har inte särat på detta i sitt resultat.
69
Går inte att få ut data till resultatet.
Författare Kimberger, O., Thell, R., Schuh, M., Koch, J., Sessler, D. I. & Kurz, A. Titel Accuracy and precision of a novel non-invasive core thermometer. Tidskrift British Journal of Anaesthesia
Publikationsår 2009
Land England
Syfte Att jämföra temperaturmätning i distala esofagus med en ny typ av mätare i pannan som beräknar kärntemperaturen. Anledning till
exklusion Går inte att utläsa vilken data som är utvärderad peroperativt i studien. Författare Krenzischek, D. A., Frank, S. M. & Kelly, S.
Titel Forced-Air Warming Versus Routine Thermal Care and Core Temperature Measurement Sites. Tidskrift Journal of Post Anesthesia Nursing
Publikationsår 1995
Land USA
Syfte
Tre frågeställningar i artikeln:
1. Är forcerad luftvärmning bättre på att bevara kärntemperaturen än konventionella metoder?
2. Är forcerad luftvärmning bättre på att förebygga postoperativ shivering och öka värmekomforten jämfört med konventionella metoder?
3. Överensstämmer temperaturen mätt i urinblåsan, munnen och rektum med kärntemperaturen mätt på trumhinnan?
Anledning till exklusion
Artikeln exkluderas då datainsamlingsperioden startar vid ankomst till postoperativ avdelning och 2 timmar framåt. Inga mätvärden samlades in peroperativt.
Författare Lopez, M., Ozaki, M, Sessler, D. I. & Valdes, M.
Titel Mild Core Hyperthermia Does Not Alter Electroencephalographic Responses During Epidural-Enflurane Anesthesia in Humans. Tidskrift Journal of Clinical Anesthesia
Publikationsår 1993
Land USA
Syfte
Att fastställa elektroencefalografiska (EEG) förändringar orsakade av mild hypotermi under enflurane anestesi och testa tillförlitligheten hos två nya infraröda termometrar.
Anledning till
exklusion Exkluderas på grund av att studien ej är genomförd på patienter, utan på frivilliga. Författare Mangat, J., Standley, T., Prevost, A., Vasconcelos, J. & White, P. Titel A comparison of technologies used for estimation of body temperature. Tidskrift Physiological Measurement
Publikationsår 2010
70
Land England
Syfte Syftet var att bestämma repeterbart och reproducerbarhet och validera tre olika modeller av termometrar. Anledning till
exklusion Studien är ej utförd peroperativt utan utförd på inneliggande patienter med feber samt friska försökspersoner. Författare Matsukawa, T., Kashimoto, S., Ozaki, M., Shindo, S. & Kumazawa, T Titel Temperatures measured by a deep body thermometer (Coretemp) compared with tissue temperatures measured at various depths using
needles placed into the sole of the foot. Tidskrift European Journal of Anaesthesiology. Publikationsår 1996.
Land Japan.
Syfte Att bedöma exaktheten av Coretemp® jämfört med djupa vävnadstemperaturer som mäts med nål-termoelement. Anledning till
exklusion Studien jämför inte mätplatser mot varandra, utan validerar ett mätinstrument mot ett annat på samma mätplats. Författare Sato, H., Yamakage, M., Okuyama, K., Imai, Y., Iwashita, H., Ishiyama, T. & Matsukawa, T. Titel Urinary bladder and oesophageal temperatures correlate better in patients with high rather than low urinary flow rates during non-
cardiac surgery.
Tidskrift European Journal of Anaesthesiology Publikationsår 2008
Land Japan
Syfte Att ta reda på effekten av urinflöde på urinblåsetemperaturen genom att jämföra exaktheten och precisionen av urinblåstemperaturen med esofageal temperatur vid både höga och låga urinflöden.
Anledning till exklusion
Vissa deltagare i studien var under 18 år. Det gick inte att tyda i studiens resultat vilka mätvärden som var utförda på vilken ålderskategori.
Författare Walpoth, B.H., Galdikas, J., Leupi, F., Muehlemann, W., Schlapfer, P. & Althaus, U. Titel Assessment of hypothermia with a new “tympanic thermometer”. Tidskrift Journal of Clinical Monitoring.
Publikationsår 1994
Land Schweiz.
Syfte
Utvärdera funktionen av en ny termometer avsedd för att mäta tympanisk temperatur under normoterm och hypoterm
kardiopulmonell bypass (CPB). Anledning till
exklusion
Studien exkluderas på grund av att den undersöker en typ av termometer som är avsedd för att mäta temperatur vid alpinräddning.
71
Referenser
Akata, T., Yamaura, K., Kandabashi, T., Sadamatsu, S. & Takahashi, S. (2004). Changes in body temperature during profound hypothermic cardiopulmonary bypass in adult patients undergoing aortic arch reconstruction. Journal of Anesthesia, 18(2), 73-81.
Allen, G. C., Horrow, J. C. & Rosenberg, H. (1990). Does forehead liquid crystal temperature accurately reflect “core” temperature? Canadian Journal of Anaesthesia,
37(6), 659-662.
Altman, D.G. (red.) (2000). Statistics with confidence: confidence intervals and statistical guidelines. (2. ed.) London: BMJ Books.
Altus, P., Hickman, J. W. & Nord, H. J. (1985). Accidental hypothermia in a healthy quadriplegic patient. Neurology, 35(3), 427-428.
Bland, J. M. & Altman, D. G. (2010). Statistical methods for assessing agreement between two methods of clinical measurement. International Journal of Nursing
Studies, 47(8), 931-936.
Bock, M., Hohlfeld, U., von Engeln, K., Meier, P. A., Motsch, J. & Tasman, A. J. (2005). The accuracy of a new infrared ear thermometer in patients undergoing cardiac surgery. Canadian Journal of Anaesthesia, 52(10), 1083-1087.
Calonder, E. M., Sendelbach, S., Hodges, J. S., Gustafson, C., Machemer, C.,
Johnson, D. & Reiland, L. (2010). Temperature Measurement in Patients Undergoing Colorectal Surgery and Gynecology Surgery: A Comparison of Esophageal Core, Temporal Artery, and Oral Methods. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 25(2), 71- 78.
Carli, F., Gabrielczyk, M., Clark, M. M. & Aber, V. R. (1986). An investigation of factors affecting postoperative rewarming of adult patients. Anaesthesia, 41(4), 363- 369.
Cheng, C., Matsukawa, T., Sessler, D. I., Ozaki, M., Kurz, A., Merrifield, B., Olofsson, P. (1995). Increasing mean skin temperature linearly reduces the core- temperature thresholds for vasoconstriction and shivering in humans. Anesthesiology,
82(5), 1160-1168.
Clar, H. E. (1985). Disturbances of the hypothalamic thermoregulation. Acta
Neurochirurgica, 75(1-4), 106-112.
Cook, R. I. (2000). Syringe pump assemblies and the natural history of clinical technology. Canadian Journal of Anaesthesia, 47(10), 929-935.
Fiedler, M. A. (2001). Thermoregulation: anesthetic and perioperative concerns. AANA Journal, 69(6), 485-491.
Fox, R. H., Davies, T. W., Marsh, F. P. & Urich, H. (1970). Hypothermia in a young man with an anterior hypothalamic lesion. The Lancet, 2(7665), 185-188.
72
Frank, S. M., Higgins, M. S., Breslow, M. J., Fleisher, L. A., Gorman, R. B., Sitzmann, J. V., … Beattie, C. (1995). The catecholamine, cortisol, and
hemodynamic responses to mild perioperative hypothermia: A randomized clinical trial. Anesthesiology, 82(1), 83-93.
Galvão, C. M., Liang, Y. & Clark, A. M. (2010). Effectiveness of cutaneous warming systems on temperature control: meta-analysis. Journal of Advanced
Nursing, 66(6), 1196-1206.
Grice, K. A. & Bettley, F. R. (1967). Skin water loss and accidental hypothermia in psoriasis, ichthyosis and erythroderma. British Medical Journal, 28(4), 195-198. Grocott, H. P., Newman, M. F., Croughwell, N. D., White, W. D., Lowry, E. & Reves, J. G. (1997). Continuous Jugular Venous versus Nasopharyngeal Temperature Monitoring During Hypothermic Cardiopulmonary Bypass for Cardiac Surgery.
Journal of Clinical Anesthesia, 9(4), 312-316.
Guyton, A. C. (1991).Textbook of Medical Physiology. A. C Guyton, Body
temperature, temperature regulation and fever (8 ed., s. 797-808). Philadelphia: W.
B. Saunders Company.
Harioka, T., Matsukawa, T., Ozaki, M., Nomura, K., Sone, T., Kakuyama, M. & Toda, H. (2000). “Deep-forehead” temperature correlates well with blood temperature. Canadian Journal of Anaesthesia, 47(10), 980-983.
Hasday, J. D. (1997). Fever: Basic Mechanisms and Management. P. A Mackowiak,
The influence of temperature on host defences (s.177-196). Philadelphia New York:
Lippincott Raven.
Hooven, K. (2011). Preprocedure Warming Maintains Normothermia Throughout the Perioperative Period: A Quality Improvement Project. Journal of PeriAnesthesia
Nursing, 26(1), 9-14.
Horrow, J. C. & Rosenberg, H. (1988). Does Urinary Catheter Temperature Reflect Core Temperature During Cardiac Surgery? Anesthesiology, 69(6), 986-989. Hsieh, H. F. & Shannon, S. E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative Health Research, 15(9), 1277-1288.
Huang, J. J. & Kurz, A. (2001). Body Warmer and Upper Extremities Position Affect the Accuracy of Cutaneous Thermometers During Anesthesia. Journal of Clinical
Anesthesia, 13(4), 241-243.
Hälsouniversitetet, avdelningen för omvårdnad. (2012). Granskningsmall studier
med kontrollgrupper (ej randomiserade). Börjeson, S. & Ericsson, E. Utarbetad efter
SBU:s granskningsmallar från 2010 och 2012. Linköping: Hälsouniversitetet. Hälsouniversitetet, avdelningen för omvårdnad. (2012). Granskningsmall för
randomiserad kontrollerad studie (RCT) med kontrollgrupp/er. Edéll-Gustafsson, U.
73
SK. The Practice of Nursing Research, Conduct, Critique, and Utilization, Elsevier Saunders, Missouri, USA. Linköping: Hälsouniversitetet.
Höcker, J., Bein, B., Böhm, R., Steinfath, M., Scholz, J. & Horn, E-P. (2012). Correlation, accuracy, precision and practicability of perioperative measurement of sublingual temperature in comparison with tympanic membrane temperature in awake and anaesthetised patients. European Journal of Anaesthesiology, 29(2), 70- 74.
Imamura, M., Matsukawa, T., Ozaki, M., Sessler, D. I., Nishiyama, T. & Kumazawa, T. (1998). The accuracy and precision of four infrared aural canal thermometers during cardiac surgery. ACTA Anaesthesiologica Scandinavica, 42(10), 1222-1226. Kaufman, R. D. (1987). Relationship between Esophageal Temperature Gradient and Heart and Lung Sounds Heard by Esophageal Stethoscope. ANESTHESIA &
ANALGESIA, 66(10), 1046-1048.
Kiya, T., Yamakage, M., Hayase, T., Satoh, J-I. & Namiki, A. (2007). The
Usefulness of an Earphone-Type Infrared Tympanic Thermometer for Intraoperative Core Temperature Monitoring. ANESTHESIA & ANALGESIA, 105(6), 1688-1692. Krizanac, D., Stratil, P., Hoerburger, D., Testori, C., Wallmueller, C., Schober, A., … Holzer, M. (2013). Femoro-iliacal artery versus pulmonary artery core
temperature measurement during therapeutic hypothermia: An observational study.
Resucitation, 84(6), 805-809.
Kurz, A., Sessler, D. I. & Lenhardt, R. (1996). Perioperative normothermia to reduce the incidence of surgical-wound infection and shorten hospitalization: Study of Wound Infection and Temperature Group. The New England Journal of Medicine,
334(19), 1209-1215.
Lacoumenta, S. & Hall, G. M. (1984). Liquid crystal thermometry during anaesthesia. Anaesthesia, 39(1), 54-56.
Larue, F., Benhamou, D., Jullien, P., Labaille, T. & Champagne, C. (1991). Temperature Monitoring during Epidural Anesthesia for Cesarean Delivery.
Regional Anesthesia, 16(6), 322-324.
Lenhardt, R., Negishi, C., Sessler, D. I., Vuong, K., Bastanmehr, H., Kim, J. S. & Bjorksten, A. R. (1999). The effects of physical treatment on induced fever in humans. The American Journal of Medicine, 106(5), 550-555.
Lindwall, L. (2004). Kroppen som bärare av hälsa och lidande. Diss. Åbo: Åbo Akademi, 2004. Åbo.
Lopez, M., Sessler, D.I., Walter, K., Emerick, T. & Ozaki, M. (1994). Rate and Gender Dependence of the Sweating, Vasoconstriction, and Shivering Thresholds in Humans. Anesthesiology, 80(4), 780-788.
Mahoney, C. B. & Odom, J. (1999). Maintaining intraoperative normothermia: a meta-analysis of outcomes with costs. AANA Journal, 67(2), 155-163.
74
Matsukawa, T., Goto, T., Ozaki, M., Sessler, D. I., Takeuchi, A., Nishiyama, T. & Kumazawa, T. (2003). Core Temperature Monitoring with New Ventilatory Devices.
ANESTHESIA & ANALGESIA, 96(6), 1688-1691.
Matsukawa, T., Kashimoto, S., Miyaji, T., Hanagata, K., Iriki, M. & Kumazawa, T. (1993). A New Infrared Tympanic Thermometer in Surgery and Anesthesia. Journal
of Anesthesia, 7(1), 33-39.
Matsukawa, T., Ozaki, M., Sessler, D. I., Nishiyama, T., Imamura, M. & Kumazawa, T. (1998). Accuracy and precision of ”deep sternal” and tracheal temperatures at high- and low-fresh-gas flows. British Journal of Anaesthesia, 81(2), 171-175. Matsukawa, T., Sessler, D.I., Ozaki, M., Hanagata, K., Iwashita, H. & Kumazawa, T. (1997). Comparison of distal oesophageal temperature with "deep" and tracheal temperatures. Canadian Journal of Anaesthesia, 44(4), 433-438.
Matsukawa, T., Sessler, D. I., Sessler, A-M., Schroeder, M., Ozaki, M., Kurz, A. & Cheng, C. (1995). Heat Flow and Distribution during Induction of General
Anesthesia. Anesthesiology, 82(3), 662-673.
Nagelhout, J.J. & Plaus, K.L. (red.) (2010). Nurse anesthesia. (4. ed.) St. Louis: Saunders/Elsevier.
Patel, N., Smith, C. E., Pinchak, A. C. & Hagen, J. F. (1996). Comparison of Esophageal, Tympanic, and Forehead Skin Temperatures in Adult Patients. Journal
of Clinical Anesthesia, 8(6), 462-468.
Pirke, K. M. (1996). Central and peripheral noradrenalin regulation in eating disorders. Psychiatry research, 62(1), 43-49.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing
evidence for nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer
Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Rabinowitz, R. P., Cookson, S. T., Wasserman, S. S. & Mackowiak, P. A. (1996). Effects of anatomic site, oral stimulation, and body position on estimates of body temperature. Archives of Internal Medicine, 156(7), 777-780.
Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening.
(2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård. Hämtad 11
december, 2012, från http://www.swenurse.se/publikationer-- Remisser/Publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-
riktlinjer/Kompetensbeskrivning-for-legitimerad-sjukskoterska-med- specialistsjukskoterskeexamen-med-inriktning-mot-anestesisjukvard/ Roth, J. V. & Braitman, L. E. (2008). Nasal Temperature can be used as a
Reliable Surrogate Measure of Core Temperature. Journal of Clinical Monitoring
75
Russhell, S. H. & Freeman, J. W. (1996). Comparison of bladder, oesophageal and pulmonary artery temperatures in major abdominal surgery. Anaesthesia, 51(4), 338- 340.
Saijid, M. S., Shakir, A. J., Khatri, K. & Baig, M. K. (2009). The role of
perioperative warming in surgery: a systematic review. Sao Paulo Medical Journal,
127(4), 231-237.
Samples, J. F., Van Cott, M. L., Long, C., King, I. M. & Kersenbrock, A. (1985). Circadian rhythms: basis for screening for fever. Nursing research, 34(6), 377-379. Schuhmann, M. U., Suhr, D. F, v Gösseln, H. H, Bräuer, A., Jantzen, J. P. & Samii, M. (1999). Local Brain Surface Temperature Compared to Temperatures Measured at Standard Extracranial Monitoring Sites During Posterior Fossa Surgery. Journal of
Neurosurgical Anesthesiology, 11(2), 90-95.
Scott, E. M. & Buckland, R. (2006). A Systematic Review of Intraoperative
Warming to Prevent Postoperative Complications. AORN Journal, 83(5), 1090-1104, 1107-1113.
Sessler, D. I. (2000). Perioperative Heat Balance. Anesthesiology, 92(2), 578-596. Sessler, D. I. (2001). Complications and Treatment of Mild Hypothermia.
Anesthesiology, 95(2), 531–543.
Sessler, D.I. (2008). Temperature Monitoring and Perioperative Thermoregulation.
Anesthesiology, 109(2), 318–338.
Sessler, D. I. (2009). Thermoregulatory defense mechanisms. Critical Care
Medicine, 37(7), 203-210.
Sessler, D. I. & Kurz, A. (2008). Mild Perioperative Hypothermia.
ANESTHESIOLOGY NEWS, (10), 17-28.
Sessler, D. I., Schroeder, M., Merrifield, B., Matsukawa, T. & Cheng, C. (1995). Optimal Duration and Temperature of Prewarming. Anesthesiology, 82(3), 674-681. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 12 december, 2012, från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982- 763/
SFS 1991:1290. Förordning (1991:1290) om vissa kvicksilverhaltiga varor. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 16 juni, 2013, från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-19911290-om-viss_sfs-1991- 1290/
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 13 december, 2012, från
76
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag- 2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/?bet=2003:460
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 11 december, 2012, från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659/ Siew-Fong, N., Cheng-Sim, O., Khiam-Hong, L., Poh-Yan, L., Yiong-Huak, C. & Biauw-Chi, O. (2003). A Comparative Study of Three Warming Interventions to Determine the Most Effective in Maintaining Perioperative Normothermia.
ANESTHESIA & ANALGESIA, 96(1), 171-176.
Smith, C. E., Desai, R., Glorioso, V., Cooper, A., Phinchak, A. C. & Hagen, K. F. (1998). Preventing Hypothermia: Convective and Intravenous Fluid Warming Versus Convective Warming Alone. Journal of Clinical anesthesia, 10(5), 380-385
Socialstyrelsen. (2003). Hypotermi - Kylskador - Drunkningstillbud i kallt vatten. Hämtad 18 december, 2012, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2003/2003- 123-6
Socialstyrelsen. (2006). Malign hypertermikänslighet. Hämtad 1 augusti, 2013, från http://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/arftligmalignhypertermi
Socialstyrelsen. (2012). Statistikdatabas för operationer i slutenvård. Hämtad 2 augusti, 2013, från http://192.137.163.49/sdb/ope/val.aspx
SOSFS 2011:9. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 1 augusti, 2013,
från http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2011-9/
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2012). Utvärdering av metoder
i hälso- och sjukvården - En handbok. Hämtad 9 december, 2012, från
http://www.sbu.se/sv/Evidensbaserad-vard/Utvardering-av-metoder-i-halso-och- sjukvarden--En-handbok/
Stone, J. G., Young, W. L., Smith, C. R., Solomon, R. A., Wald. A., Ostapkovich, N. & Shrebnick, D. B. (1995). Do Standard Monitoring Sites Reflect True Brain
Temperature When Profound Hypothermia Is Rapidly Induced and Reversed?
Anesthesiology, 82(2), 344-351.
Sullivan, L. M. (2008). Repeated Measures. Circulation, 117(9), 1238-1243. Sund-Levander, M. (1999). Feber. Lund: Studentlitteratur.
Sund-Levander, M. & Grodzinsky, E. (2010). Bedöm kroppstemperatur baserat på kunskap, inte på tradition. LÄKARTIDNINGEN, 107(19-20), 1296-1298.
Sund-Levander, M., Grodzinsky, E., Loyd, D. & Wahren, L. K. (2004). Errors in body temperature assessment related to individual variation, measuring technique and equipment. International Journal of Nursing Practice, 10(5), 216-223.
77
The European Parliament and the Council. (2007). Council Directive 76/769/EEC relating to restrictions on the marketing of certain measuring devices containing mercury. Official Journal of the European Union, volume 50. L 257/13-L 257/15. Hämtad 16 juni, 2013, från http://eur-
lex.europa.eu/JOHtml.do?uri=OJ:L:2007:257:SOM:EN:HTML
van Ooijen, A. M. J., van Marken Lichtenbelt, W. D., van Steenhoven, A. A. & Westerterp, K. R. (2005). Cold-induced heat production preceding shivering. British
Journal of Nutrition, 93(3), 387-391.
Van Westing, J. & Clinton, C. W. (2001). Use of intravesical temperature as a monitor of core temperature during and following general anaesthesia. South African
Journal of Surgery, 39(4), 133-136.
Vanni, S. M., Braz, J. R., Módolo, N. S., Amorim, R. B. & Rodrigues, G. R. (2003). Preoperative combined with intraoperative skin-surface warming avoids hypothermia caused by general anesthesia and surgery. Journal of Clinical Anesthesia, 15(2), 119- 125.
Vassilieff, N., Rosencher, N., Sessler, D. I. & Conseiller, C. (1995). Shivering Threshold during Spinal Anesthesia Is Reduced in Elderly Patients. Anesthesiology,
83(6), 1162-1166.
Vaughan M. S., Vaughan, R. W. & Cork, R. C. (1981). Postoperative Hypothermia in Adults: Relationship of Age, Anesthesia, and Shivering to Rewarming.
ANESTHESIA & ANALGESIA, 60(10), 746-751.
Vetenskapsrådet. (2011). GOD FORSKNINGSSED. Hämtad 13 december, 2012, från http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1321864357049/God +forskningssed+2011.1.pdf
Young, A. J. (1991). Effects of Aging on Human Cold Tolerance. Experimental
Aging Research,17(3), 205-213.