Det vore intressant med ytterligare forskning kring ämnet. Då studierna som ingår i resultatet visar att livskvaliteten hos patienter med KOL minskar sex månader efter utförda omvårdnadsinterventioner, vore det av vikt att undersöka om upprepade omvårdnadsinterventioner under längre tid kan upprätthålla livskvaliteten hos patienter med KOL. Författarna av uppsatsen hoppas på att detta arbete ska ge ökad kunskap och belysa värdet av distriktssköterskans omvårdnadsinterventioner för patienter med KOL samt att det finns stora möjligheter att genomföra och utveckla detta inom primärvården. De omvårdnadsinterventioner som beskrivits i studierna kan med hjälp av fortbildning föras över till distriktssköterskor inom primärvården. Med hjälp av dessa evidensbaserade omvårdnadsinterventioner kan distriktssköterskan hjälpa och stödja patienter med KOL och öka deras livskvalitet. Då antalet patienter med KOL anses öka i framtiden är detta av stor vikt att patienter med KOL får en god omvårdnad i primärvården.
31
Konklusion
Då KOL är den fjärde ledande dödsorsaken i världen och förväntas öka kände författarna av denna uppsats det viktigt att belysa detta ämne. Livskvalitet är en personlig upplevelse och ett mått på en individs välbefinnande, fysiskt, psykiskt och socialt. Hälsan är av stor betydelse för livskvaliteten, men flertal olika aspekter spelar in som familjen, gemenskap, ekonomi, arbete och så vidare. Som distriktssköterska i primärvården kan det vara värdefullt att känna till och kunna utföra olika omvårdnadsinterventioner som kan öka livskvaliteten hos patienter med KOL. I resultatet ses att flera olika evidensbaserade omvårdnadsinterventioner har betydelse för livskvaliteten hos patienter med KOL. Studierna som ingår i resultatet belyser vikten av att delta i ett utbildnings- och lungrehabiliteringsprogram, effektmått som framkom flertalet gånger i studierna var utbildning, fysisk aktivitet, samtal om rökning samt individuella behandlingsplaner. Dessa påvisade skillnader gällande den upplevda livskvaliteten. Författarna av denna uppsats ser i studierna som inkluderats i resultatet att kunskapen och livskvaliteten minskar sex månader efter utförd intervention. Genom detta dras en slutsats att kontinuerlig information behövs för att upprätthålla kunskapen som därmed kan påverka livskvaliteten i positiv riktning hos patienter med KOL. Omvårdnadsinterventionerna som gavs kan på sikt minska besök och antalet sjukhusinläggningar.
32
Referenser
1177 Vårdguiden. (2015). [Elektronisk]
Tillgänglig:http://www.1177.se/Varmland/Tema/Patientlagen/Ordlista/Ordlista [2015- 03-18]
Apoteket AB (2015). Läkemedelsboken. Stockholm: Apoteket AB.
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.lakemedelsboken.se/kapitel/andningsvagar/astma_och_kol.html#m1_8 [20151214]
Bischoff, E. M. A., Akkermans, R., Bourbeau, J., van Weel, C., Vercoulen, J. H. & Schermer, T. R. J. (2012). Comprehensive self management and routine monitoring in chronic obstructive pulmonary disease patients in general practice: randomised controlled trial. BMJ. 345:e7642 doi: 10.1136/bmj.e7642.
Bourbeau, J., Collet, J-P., Schwartzman, K., Ducruet, T., Nault, D. & Bradley, C. (2006).
Economic Benefits of Self-Management Education in COPD. Chest Journal, 130, 1704 -
1711.
Blasi, F., Cesana, G., Conti, S., Chiodini, V., Aliberti, S., Fornari, C. & Mantovani, LG. (2014). The clinical and economic impact of exacerbations of chronic obstructive pulmonary disease: a cohort of hospitalized patients. PLoS one. 2014; 9(6): e101228. doi: 10.1371/journal.pone.0101228.
Caress, A., Luker, K. & Chalmers, K. (2009). Promoting the health of people whith chronic obstructive pulmonary disease: patients´ and carers´ views. Journal of Clinical
Nursing, 19, 564-573.
Casey, D., Murphy, K., Devane, D., Cooney, A., McCarthy, B, Mee, L., Newell, J., O´Shea, E., Scarrott, C., Gillespie, P., Kirwan, C. & Murphy, A. (2013). The effectiveness of a structured education pulmonary rehabilitation programme for improving the health status of people with moderate and severe chronic obstructive pulmonary disease in primary care: the PRINCE cluster randomised trial. Thorax, 68, 922-928.
Davis, A., Carrieri-Kohlman, V., Janson, S. L., Gold, W. M. & Stulbarg, M. S. (2006). Effects of Treatment on Two Types of Self-Efficacy in People with Chronic Obstructive Pulmonary Disease. Journal of pain and symtom management.
DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2006.01.012 [Elektronsik]. Tillgänglig: http://www.jpsmjournal.com/article/S0885-3924(06)00275-2/fulltext [15-12-14].
33 Godtfredsen, N.S., Lam, T.H., Hansel, T.T., Leon, M.E., Dresler, C., Gray, N., Burns, D.M., Prescott, E. & Vestbo, J. (2008). COPD-related morbidity and mortality after smoking cessation: status of the evidence. European Respiratory Journal, 32 (4), 844- 853.
Global Initiative for Chronic Obstructive Lung disease. (2015). Global strategy for the
diagnosis, management and prevention of chronic obstructive pulmonary lung disease.
NHLBI/WHO workshop report. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.goldcopd.org/uploads/users/files/GOLD_Report_2015_Sept2.pdf [15-03-18].
Guo, S-E. & Bruce, A. (2014). Improving Understanding of and Adherence to Pulmonary Rehabilitaion in patients with COPD: A Qualitative Inquiry of Patient and Health Professional Perspectives. PLoS One. 9 (10): e110835 doi: 10.1371/journal.pone.0110835.
Göris, S., Tasci, S. & Elmali, F. (2013). The Effects of Training on Inhaler Technique and Quality Of Life in Patients with COPD. Journal of Aerosol Medicine and
Pulmonary Drug Delivery, 26 (6), 336 – 344.
Henricson, M. (2013). Diskussion. I: Henricsson, M. (2013). (Red.) Vetenskaplig teori
och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
International Council of Nurses. (2012). The ICN code of ethics for nurses. Geneve: International Council of Nurses.
Jakobsson, P. (2009). Diagnostik och monitorering av KOL. I: Sandström, T & Eklund, A. (Red.). Lungmedicin. Lund: Studentlitteratur.
Jansson, C., Bratel, T & Löfdahl, C-G. (2009). Behandling av exacerbation vid KOL. I: Sandström, T & Eklund, A. (Red.). Lungmedicin. Lund: Studentlitteratur.
Jones, P., Quirk, F., Baveystock, C. & Littlejohns, P. (1992). A Self-complete Measure of Health Status for Chronic Airflow Limitation: The St. George's Respiratory Questionnaire. American Review of Respiratory Disease, 145 (6), 1321-1327.
Jonsdottir, H., Jonsdottir, R., Geirsdottir, T., Sveinsdottir, K.S. & Sigurdardottir, T. (2004). Multicomponent individualized smoking cessation intervention for patients with lung disease. Journal of Advanced Nursing, 48(6), 594-604.
Koff, P. B., Jones, R. H., Cashman, J. M., Voelkl, N. F. & Vandivier, R. W. (2009). Proactive integrated care improves quality of life in patients with COPD. European
Respiratory Journal, 33, 1031 – 1038.
Kruis, A. L., Boland, M. R. S., Assandelft, W. J. J., Gussekloo, J., Tsiachristas, A., Stijnen, T., Blom, C., Sont, J. K., Rutten- van Mölken, M. & Chavannes, N. H. (2014). Effectiveness of integrated disease management for primary care chronic obstructive pulmonary disease patients: results of cluster randomised trial. BMJ, 349: g5392 doi:10.1136/bmj.g5392.
34 Larsson, S, (2014). Definitioner, basal diagnostik och svårighetsgradering vid KOL. I: Larsson, K. (Red.). KOL. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Lund: Studentlitteratur. Lundh, L., Rosenhall, L & Törnkvist, L. (2006). Care of patients with chronic obstructive pulmonary disease in primary health care. Journal of Advanced Nursing 56 (3), 237-246.
Lundbäck, B & Lindberg, A. (2014). KOL- prevalens och incidens. I: Larsson, K. (Red.). KOL. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Lund: Studentlitteratur.
McGeoch, G., Willsman, K., Dowson, C., Town, G., Framtom, C., McCartin, F., Cook, J. & Epton, M. (2006). Self-management plans in the primary care of patients with chronic obstructive pulmonary disease. Respirology, 1, 611 – 618.
Monteagudo, M., Rodrigez-Blanco, T., Llagostera, M., Valero, C., Bayona, X., Granollers, S., Ferro, J., Acedo, M., Almeda, J., Rodriguez-Latre, L., Munos, L. & Miravitlles, M. (2013). Effect of health professional education on outcomes of chronic obstructive pulmonary disease in primary care: A non- randomized clinical trial.
Respirology, 18, 718 – 727.
Läkemedelsverket. (2009). Läkemedelsbehandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso--- sjukvard/Behandlings--rekommendationer/Behandlingsrekommendation---listan/KOL/ [15-01-06].
Mc Geoch, G. R. B., Willsmann, K. J., Dowson, C. A., Town, G. I., Frampton F. J., Cook, J. M. & Epton, M. J. (2006). Self-management plans in the primary care of patients with chronic obstructive pulmonary disease. Respirology, 11, 611-618.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2011). Nursing Research. Generating and Assessing
Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins a Wolters
Kluwer Business.
Robinson, A., Courtney – Pratt, H., Lea, E., Cameron – Tucker, H., Turner, P., Cummings, E., Wood – Baker, R. & Haydn Walters, E. (2008). Transforming clinical practice amongst community nurses: mentoring for COPD patient self- management.
Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illness, 17, 370 – 379.
Rodgers, S., Dyas, J., Molyneux, A. W. P., Ward, M. J. & Revill, S. M. (2007). Evaluation of the information needs of patients with chronic obstructive pulmonary disease following
35 SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ [20151214]
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] (2014). Utvärdering av metoder i
hälso- och sjukvården - en handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk
utvärdering.
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] (2012). Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.sbu.se/sv/Vetenskap-- Praxis/Vetenskap-och-praxis/Viktigt-men-svart-mata-livskvalitet/ [15-03-18]
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Stockholm: Socialstyrelsen. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105- 1_20051052.pdf [2015-05-20].
Socialstyrelsen. (2014). Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2015a). Socialstyrelsens Termbank. Stockholm: Socialstyrelsen. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://socialstyrelsen.iterm.se/showterm.php?fTid=37 [15-05- 10].
Socialstyrelsen. (2015b). Ordlista till metodguiden för socialt arbete. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/metodguide/ordlista [15-12-15].
Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Svensk sjuksköterskeförening. Värdegrund för
omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Van der Molen, T., Willemse, B.,Schokker, S., Ten Hacken, N., Postma,D & Junipe, E. (2003). Development, validity and responsiveness of the Clinical COPD Questionnaire.
Health and Quality of Life Outcomes, 1, 13.
Verbrugge, R., de Boer, F. & Georges, J-J. (2013). Strategies used by respiratory nuses to stimulate self-management in patients with COPD. Journal of Clinical Nursing, 22, 2787-2799.
Vest, S., Moll, L., Fedder Bush, T., Bruun, D M., Rask, M., Wester, A. & Linneberg, A. (2011). Results of an outpatient multidisciplinary COPD rehabilitation obtained in two setting: primary and secondary health care. The Clinical Respiratory Journal, 5, 84-91. Vetenskapsrådet (2011). God Forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. [Elektronisk]. Tillgänglig: file:///C:/Users/Compaq/Downloads/2011_01.pdf [15-02- 04].
36 Walters, J. Cameron-Tucker, H., Wills, K., Schus, N., Scott, J., Robinson, A., Nelson, M., Turner, P., Wood-Baker, R. & Haydn Walters, E. (2013). Effects of telephone health mentoring in community-recruited chronic obstructive pulmonary disease on self-management capacity, quality of life and psychological morbidity: a randomized controlled trial. BMJ Open, 3:e003097. doi:10. 1136/bmjopen-2013-003097
Wilson, J. S., O`Neill, B., Reilly, J., Mac Mahon, J. & Bradley, J. M. (2007). Education in Pulmonary Rehabilitation: The Patient’s Perspective. Physical Medicine and
Rehabilitation, 88 (12), 1704-1709.
World Health Organization. [WHO]. (2015a). Chronic respiratory diseases. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.who.int/respiratory/copd/burden/en [2015-01-27] World Health Organization. [WHO]. (2015b). Trade, foreign policy, diplomacy and
health. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.who.int/trade/glossary/story046/en/ [2015-03-24]
Zakrisson, A-B., Engfeldt, P., Hägglund, D., Odencrants, S., Hasselgren, M., Arne, M. &
Theander, K. (2011). Nurse-led multidisciplinary programme for patients with COPD in primary health care: a controlled trial. Primary Care Respiratory Journal, 20 (4), 427- 433.
Zakrisson, A-B. & Hägglund, D. (2010). The astma/COPD nurses experience of educating patients with chronic obstructive pulmonary disease in primary health care.
Scandinavian journal of caring sciences, 24; 147-155
Österlund Efraimsson, E., Hillervik, C. & Ehrenberg, A. (2008). Effects of COPD self- care management education at a nurse-led primary health care clinic. Scandinavian