Den välfärdsstatistiska databasen Datakällan som vi bygger upp vid högskolan utformas med sikte på lokala och regionala behov. Ett mycket användbart grundmaterial i Datakällan utgörs av data från den longitudinella databas kring utbildning, inkomst och sysselsättning, benämnd LOUISE,69 som utvecklats vid SCB, och som vi givits möjlig-
het att utnyttja som forskare. Den datamängd vi har omfattar av- identifierade årsvisa individdata gällande samtliga invånare 16 år och äldre, som är folkbokförda i Södermanlands eller Västmanlands län. Datamängden omfattar därtill ett slumpmässigt urval om ca 10 procent av befolkningen i hela riket, vilket möjliggör olika typer av jämförelser med andra kommuner och regioner.70 För närvarande omfattar data-
69. Louise (en akronym för Longitudinell databas kring utbildning, inkomst, och sysselsättning), är ett statistiksystem som integrerar data från ett antal register med årliga uppdateringar. Primärt objekt är individen; men kopplingsmöjlig- heter finns till ytterligare objekt som familj; moder; fader; arbetsställe; företag. Louise är ett totalräknat register, där samtliga personer 16 år och äldre, som är folkbokförda i Sverige ett visst år, ingår i populationen för detta år. En av de stora poängerna med registret är att det är longitudinellt uppbyggt, innebä- rande att data för en och samma individ kan kopplas samman för samtliga år som denne individ ingår i populationen. I dagsläget omfattar registret tio år- gångar, 1990–1999. Systemet är ytterst väldokumenterat, se En longitudinell databas kring utbildning, inkomst, och sysselsättning. Bakgrundfakta till arbets- marknads- och utbildningsstatistiken, 2001:2, SCB, sid. 7.
70. De variabler om individerna som finns i datamängden är dels bakgrundsupp- gifter som kön, ålder, civilstånd, antal barn, familjetyp, bostadsadress (på en mycket finindelad geografisk nivå med möjlighet till analyser på nyckelkods- eller postnummerområden, när det gäller den regionala datamängden), med- borgarskap, eget och föräldrars födelseland. Dels uppgifter om egen och för- äldrars utbildning, om olika typer av förvärvsinkomster och kapitalinkomster och olika ”sociala inkomster”, som t.ex. ersättningar från arbetslöshetskassa,
mängden uppgifter om alla år under 1990-talet. Ett löpnummersystem gör att varje (avidentifierad) individ kan följas mellan olika år vilket gör det möjligt att studera olika utvecklingsförlopp över tid.
Genom att sammanställa, bearbeta och analysera uppgifter i Datakäl- lan kan en mångfald av utvecklingsförlopp inom regionen och de enskilda kommunerna klargöras, såsom exempelvis:
1. Flyttmönster, pendling och mobilitet (rörlighet). En ur många synvinklar mycket intressant fråga är olika befolkningsgruppers (indelade efter t.ex. ålder, kön, utbildning, yrkesval, etnisk bak- grund) rörelsemönster inom regionen och mellan olika regioner. Dessa flöden kan beskrivas som flyttmönster eller som arbetspend- ling. Genom att belysa dessa förhållanden ökar kunskapen om hur den gemensamma marknaden för bosättning och arbete inom regi- onen ser ut, utvecklas och vilka eventuella effekter mobiliteten kan få. Det finns också anledning att se länet och de ingående kommu- nerna som delar av den större Mälardalsregionen, vilket aktualise- rar frågor om hur relationen mellan centrala, halvcentrala och peri- fera delar gestaltar sig och utvecklas över tid.
2. Utbildnings- och kompetensfrågor. Ytterligare ett användnings- område av de data som finns i Datakällan är att följa den kompe- tensmässiga mobiliteten inom regionen genom att t.ex. närmare föl- ja den yngre generationens utbildnings- och bostadsval. Detta kan relateras till förändringar under perioden från 1990 till idag av kompetensnivån inom de enskilda kommunerna. Andra frågor att belysa gäller rekryteringen av regionens studenter till Mälardalens högskola och till andra högskolor och universitet, liksom utbild- ningsinstitutionernas roll för rekrytering av högutbildade till regi- onens arbetsplatser.
bidrag vid olika typer av arbetsmarknadspolitiska åtgärder sjukpenning, ar- betsskadeersättning, rehabiliteringsersättning, förtidspension, sjukbidrag, soci- albidrag och bostadsbidrag, studiemedel och olika typer av studiestöd, olika typer av pensionsinkomster och livräntor. Dels uppgifter om sysselsättnings- status, yrkesställning, antal dagar i arbetslöshet, antal dagar i olika typer av ar- betarmarknadspolitiska åtgärder. Dels slutligen uppgifter om arbetsställe, för dem som i november respektive år hade en anställning, i form av data om an- tal anställda på arbetsstället, arbetsfällets geografiska lokalisering, sektors- och näringsgrenstillhörighet mm.
3. Näringsliv, ny- och småföretagande. Ett annat exempel på viktiga frågor att belysa gäller näringslivets utveckling och dess kompetens- behov i enskilda kommuner eller länsdelar. Ny- och småföretagan- dets etableringsmönster inom olika kommuner, samt företagarnas och entreprenörernas erfarenheter och utbildningskarriärer är ock- så intressanta att kartlägga.
4. Välfärd och socialt kapital. I projektets kunskapsbas finns resurser att följa upp hur olika välfärdsresurser utvecklas över tid och vid en jämförelse mellan olika orter och regiondelar. Det kan gälla in- komst, sysselsättning, arbetslöshet, socialbidragstagande, sjuker- sättning, hälsosituation, utbildning etc. Det bör även vara av intres- se att–bl.a. på basis av data från de stora folkhälsoenkäterna, som landstinget i Västmanlandgenomfört i samverkan med angränsande landsting–belysa individers delaktighet i den lokala kulturen, i olika ideella organisationer och i andra opinionsbildande verksam- heter. Det som ibland benämns som socialt kapital i ett tillväxtper- spektiv.
5. Med mera… Datakällan och andra nu tillgängliga kunskapsunder- lag möjliggör studier också av andra frågor än ovan exemplifierade, som är av lokalt och regionalt utvecklingsintresse. Det finns också möjlighet att om behovet är påkallat göra särskilda datainsamlings- insatser i form av enkäter, intervjuer, sammanställningar av data från kommunernas egna verksamheter etc. En möjlighet som kan vara värd att pröva är att försöka utveckla en lokal återkommande rapportering i form av dokument som redovisar sammanställningar av viktiga välfärds- och utvecklingsindikatorer på kommunnivå.