69
Naturbeten
År 1998 År 2016 Båda Karta över naturbetenas utveckling åren 1998–2016.
Antalet naturbeten har minskat främst i skärgården. Nya har upp-stått framför allt på centrala Åland.
Källa: Landskapsregeringens kart-portal (aland.maps.arcgis.com).
av naturbeteskött, bland andra ”kaprifolkött”, och priset kan vara upp till en femtedel högre än på vanligt kött. I Finland betar de flesta lamm på na-turbeten, men man har inte kommit igång med att skylta med det på samma sätt. År 2016 hade Fin-land omkring 1 500 fårgårdar. De flesta av dem låg i Egentliga Finland, Österbotten – och på Åland.
Förr fick djuren dessutom löv att äta, ”lövtäkt”.
På Föglö, där det mesta av den berömda Ålands-osten tillverkades, fanns rikligt med ek, ask, hassel, hagtorn, getapel, vildapel, try och olvon. Också
”sjöfoder” från strandängar, alltså vass, och holm-bete har nämnts som förklaringar till Föglöostens goda smak.
HÖ FRÅN EN ÅLÄNDSK ÄNG DOFTAR INTE BARA TORKAT GRÄS, UTAN ÖRTER OCH BLOMMOR Ålands örtrika naturbeten har i hundratals år nämnts som en förklaring till de erkänt goda me-jeriprodukterna, men betena sätter smak också på djuren och ger en bra balans mellan fettsyrorna omega-3 och omega-6. Naturbetesköttet är en hållbar produkt med potential för framtiden. WWF rankar det som det miljövänligaste köttet. Djuren betar gräs som binder koldioxid, och gräsets pro-tein blir människoföda. Dessutom blir köttet både smakrikt och nyttigt – inte minst köttet från mjölk-kor, som lätt glöms bort när miljöbelastningen från mjölkproduktionen bedöms.
Ytterligare en styrka med småskaligheten på Åland är att här är spillningen från boskapen fortfarande en tillgång som tas till vara som göd-sel. Transportresorna för djur som ska till slakt är förstås heller aldrig långa.
I flera europeiska länder som Danmark, Tysk-land och Österrike och i USA är kött- och mejeri-produkter från djur som gått på bete ett starkt varumärke. Också i Sverige finns flera märkningar
”Fågelindexet” är ett mått på biologisk mångfald.
Åland har betydligt fler fåglar än fasta Finland. Det förklaras med gynnsamt väder, lantbrukets miljö-program och våra naturbeten. Läs mer i lands-bygdsutvecklingsprogrammet för Åland 2014–2020.
Naturbeten
År 1998 År 2016 Båda
71 BOLSTAHOLMS GÅRD – PREMIUMKÖTT FRÅN
GRÖNA ÄNGAR.Bolstaholm var en av de första går-darna som började med biffdjur på Åland. Här har djur av rasen charolais betat sedan 1968. Fast på platsen har hål-lits djur minst 1 000 år tillbaka i tiden. Gårdens 52 hektar betesmark är riktig kulturmark. Här finns vikingagravar, och mycket av marken består av strandängar med särskild växtlighet och sjövatten som djuren gärna dricker. Rasen charolais har ett erkänt mört, saftigt och aromatiskt kött.
Hos familjen Sundberg på Bolstaholm är det dessutom så att korna äter gräs från gårdens marker året om, antingen
färskt ute eller i form av ensilage i ladugården om vintern.
Det ger inte bara välmående djur och gott kött – den na-turnära djurhållningen är också koldioxidnegativ, eftersom den binder mer kolväte än den frigör. Foto: Bolstaholm/
Therese Andersson.
Ko m m unicera
terroi r o ch m erroi r!
Exempel här ovanför.
”Skapandet av Chips är det kanske bästa exemplet som existerar på Åland när det gäller att allt är möjligt bara man inte gör som alla andra. […] När Chips byggde sin fabrik i Haraldsby fanns varken färg-tv eller begreppet chipskvällar. Det har ålänningarna byggt upp i Finland.”
Jörgen Pettersson i Ålandstidningen den 8 mars 2008, en av författarna till Chipshistoriken Från knölar i marken till miljoner på banken.
Foto: Nya Åland.
73 W.J. Dahlman Ab, Ab Chipsters Food Oy, Orkla Confectionary & Snacks Finland Ab och ÅCA bedriver livsmedelsförädling med förankring i den traditionella, lokala djurhållningen och odlingen.
All industri som bedrivs på Åland är småskalig, men Chipsters Food och Orkla hör till stora inter-nationella koncerner.
W.J. Dahlman som började 1924 med korvtill-verkning i en liten källarlokal är i dag Ålands enda slakteri. Antalet åländska leverantörer var 210 år 2019, och årsomsättningen är cirka 12 miljoner euro.
Av den försäljningen – 760 ton kött och 370 ton chark – exporteras 17 procent till fasta Finland. Det mesta av köttet kommer från djur i lösdrift eller djur som gått på naturbete.
Över 70 procent av lammköttet är ekologiskt.
Kött från Dahlmans är garanterat antibiotikafritt och GMO-fritt (GMO står för ”genetiskt modifierad organism”). Slakteriet ägs av Wilhelm Johannes Dahlmans ättlingar.
Chipsters Food filear, röker, gravar och djup-fryser vildfångad och odlad fisk i fiskfabriken i Norrböle. De åländska leverantörerna är omkring 200. Företagets årliga omsättning på Åland uppgår till cirka 14 miljoner euro. Så gott som allt exporteras: 95 procent till fasta Finland och 5 pro-cent till resten av världen. År 2018 producerade de åländska fiskodlarna 5 827 ton fisk – det motsvarar årskonsumtionen av fisk för flera hundratusentals personer! Åländska skärgårdsbor förser alltså fort-farande stadsbor med nyttig mat – precis som förr i tiden, inte minst i krigstider.
Chips Ab grundades 1969 av Knut Mattsson,
Lars Mattsson och Pehr-Olof Böckelman, och fabriken i Haraldsby invigdes 1970. Visionen var att stoppa utflyttningen av arbetskraft till Sverige – och skapa en ny produkt för en marknad som ännu inte fanns. Vid millennieskiftet var företaget störst inom snacks i Norden och Baltikum. 2004 köptes det av norska Orkla. I dag är den åländska chips-fabriken del av en industrikoncern med verksam-het över hela världen. 60 åländska potatisodlare levererar i snitt 75 procent av råvaran. Orklas årliga omsättning på Åland uppgår till omkring 45 miljo-ner euro. 99 procent av produktionen exporteras till fasta Finland.
ÅCA som grundades 1921 ägs i dag av 17 åländ-ska mjölkbönder. Företagets bröd och mejeripro-dukter marknadsförs under varumärkena Ålands-bagarn och Ålandsmejeriet. Årsomsättningen uppgick 2019 till omkring 17 miljoner euro. 39 pro-cent kommer från export: framför allt till Finland (75 procent) men också till Sverige (25 procent).