Exempel på fall som kan användas vid fallundervisning

Jordbrukare Magnus Magnusson arbetar med att odla vete och raps på sina åkrar och har gjort det i 25 år. Inför varje säsong kontaktar Magnus sin leverantör för att beställa nya fröer och får inför årets säsong veta att det lanserats en ny typ av frö på marknaden. Leverantören berättar att fröet genmodifierats för att det ska ge mer tålighet mot skadedjur, mer tålighet mot sjukdom, samt bättre avkastning (ax/m^2). Magnus blir positivt överraskad över vad leverantören berättar och bestämmer sig för att beställa det nya fröet till årets odling. På vägen hem från leverantören är Magnus skeptisk till vad som utlovats om det nya fröet och bestämmer sig för att utvärdera dess egenskaper för att jämföra från tidigare säsongers skördar. Bortsett från den nya typen av frö kommer Magnus inte att förändra något i sin verksamhet.

Under den kommande odlingssäsongen råder medelbra väderförhållanden, liknande

föregående år med en del regn och en del sol vilket Magnus är nöjd med. Efter en slitsam tid börjar det närma sig skörd och Magnus är nyfiken på resultatet. Det visar sig att årets skörd är

betydligt större än föregående år samt att kvalitén på skörden är bättre än tidigare år vilket genererar ökade intäkter för Magnus.

Magnus har alltid varit intresserad av att odla tomater och bestämmer sig för att investera det överskott han tjänade på sin skörd i ett växthus där han kan odla tomater under

sommarhalvåret. Den här gången väljer Magnus att söka information om fröer på nätet istället för att gå till sin leverantör och får upp information som säger att den genteknik, som ligger bakom de fantastiska fröerna som han köpte av sin leverantör, även finns tillgänglig för tomater. Magnus ser bilder på stora röda tomater med texten GMO undertill samtidigt som han på nästa bild ser en mycket mindre och inte lika röd tomat med texten ”ekologiskt

framtagen” undertill. Efteråt känner sig Magnus fundersam över valet av tomater och om han ska fortsätta att köpa den nya typen av fröer från sin leverantör även i framtiden.

Diskussionsfrågor

a) Vad har gjort att skörden och tomaterna blivit större? b) Vad står GMO för och vad innebär det?

c) Vilka fördelar och risker finns det med att använda GMO? d) Hur ska Magnus resonera kring valet av tomater och fröer?

6 Avslutande diskussion

Genteknik och de dilemman dagens gentekniska verktyg medför kräver enligt oss en bred förståelse och respekt för tillämpningen av dessa gentekniska verktyg. Det mest aktuella gentekniska verktyget idag är CRISPR/Cas9. CRISPR/Cas9-tekniken är så ny att den ännu har en väldigt liten, om någon, plats i läroböckerna som används idag inom

biologiundervisningen. Samtidigt är det enligt oss väldigt viktigt att eleverna lär sig om så stora områden som CRISPR/Cas9-tillämpning så tidigt som möjligt. Nu menar vi

nödvändigtvis inte att eleverna ska väldigt tidigt lära sig hur CRISPR/Cas9 fungerar utan snarare få en förståelse för konsekvenser som användningen av CRISPR/Cas9-tekniken kan medföra. Vi kan dock tänka oss att eftersom CRISPR/Cas9-tillämpningen blir större och

behandlas i biologiundervisningen på gymnasiet under en snar framtid. Anledningen till att vi valde att skriva om CRISPR/Cas9 överhuvudtaget var just att vi själva knappt har fått någon undervisning kring området, i princip inte mer än att vi hade hört om att CRISPR/Cas9- tekniken finns. Vi skrev detta arbete för vår egen skull då vi känner att vi inte hade varit “färdiga” biologilärare om vi saknade kunskaper inom en så stor och viktig del av biologiämnet. Då vi tror att CRISPR/Cas9 kommer behöva tas upp mer och mer i biologiundervisningen på gymnasiet framöver så blir detta arbete inte endast en bra

kunskapsgrund för oss som blivande biologilärare utan är även tänkt att kunna användas i sig som kursmaterial för våra framtida elever.

CRISPR/Cas9-tekniken är egentligen väldigt enkel att förklara, dock självklart beroende på hur detaljerad beskrivningen ska vara. Att beskriva hur CRISPR/Cas fungerar i naturen hos bakterier och arkéer är enligt oss mycket svårare än själva beskrivningen av CRISPR/Cas som ett gentekniskt verktyg. Det vi har insett då vi har skrivit arbetet är att trots att det är bra att ha kunskaper om hur CRISPR/Cas fungerar i naturen så är en detaljerad beskrivning inte nödvändig för att förstå hur tillämpningen av CRISPR/Cas sker inom gentekniken. De första två faserna av CRISPR/Cas-försvarssystemet, spacerförvärvningen och transkriptionen, behöver t.ex. inte beskrivas på en detaljerad nivå för att förstå CRISPR/Cas-tillämpningen och kan därmed bortprioriteras i biologiundervisningen om så behövs. Interferensfasen blir däremot viktig då det är denna man fokuserar på, vid tillämpningen av CRISPR/Cas9, för att orsaka dubbelsträngsbrott. Beroende på om undervisningen syftar till att eleverna ska få en förståelse för CRISPR/Cas9-tillämpningens konsekvenser eller om de ska få kunskaper om

hur CRISPR/Cas9 tillämpas så kan interferensfasen beskrivas olika detaljerat. Om syftet är

att eleverna ska få en förståelse för teknikens konsekvenser och respekt för dess användning så räcker det att interferensfasen i sig beskrivs väldigt kortfattat där man tar upp generellt hur dubbelsträngsbrottet sker samt beskriver de olika reparationsmekanismerna som aktiveras till följd av dubbelsträngsbrottet. Då vi anser att “hur”-frågan inte är lika viktig så är det en sådan undervisning vi vill bedriva där CRISPR/Cas9-användningens etiska dilemman tas upp. Med detta vill vi ha sagt att det är fullt möjligt att involvera CRISPR/Cas inom

biologiundervisningen på gymnasiet då CRISPR/Cas i sig är en relativt enkel teknik teoretiskt sett. Vi anser att tekniken bör behandlas i såväl Biologi 1 och Bioteknik med den nu gällande läroplanen. I Biologi 1 skulle man i så fall kunna fokusera på CRISPR/Cas9-konsekvenserna och etiska dilemman medan “hur”-frågan skulle kunna behandlas mer i Bioteknik-kursen.

Redan idag stöter människor dagligen på CRISPR/Cas i vardagen exempelvis vid kontakt med grönsaker och frukt som vi tidigare skrivit om. Mycket forskning pågår för att användningen av CRISPR/Cas ska öka samtidigt som det finns stora förhoppningar bland forskare och politiker om att CRIPSR/Cas ska bli en del av lösningen på problemet med den stora, och alltjämt växande, efterfrågan på mat. Med stor sannolikhet kommer detta leda till att CRISPR/Cas, i allt större utsträckning, kommer att användas inom matindustrin.

Matindustrin präglas samtidigt av konkurrens där stora aktörer tävlar om att hela tiden vara först ut på marknaden med produkter som ska locka fler kunder. Eftersom CRISPR/Cas är en relativt ny upptäckt och ett område där det pågår mycket forskning inom, är det viktigt att tekniken används med tillförsikt. Produkter som släpps på marknaden måste genomgått noggrann kvalitetsprövning som visar att produkten är säker för människa och miljö. En möjlig situation kan annars bli att producenter lanserar genmodifierade produkter som inte blivit tillräckligt kontrollerade som skadar människor och miljö i ett både långt och kort perspektiv. Produkter som visas vara skadliga kan även riskera att sänka förtroendet för CRISPR/Cas från allmänheten vilket kan leda till att tekniken inte får det genomslag som många hoppas på. Ett stort ansvar måste därför tas av inblandade länders regeringar för att underlätta forskning om CRISPR/Cas inom matindustrin samt upprätta kontrollfunktioner som ska skydda människor, djur och natur. Genom att lansera säker mat på marknaden kan ett långsiktigt och hållbart förtroende för genetiskt modifierade matprodukter skapas.

Under arbetets gång slogs vi av den mångfald av områden där CRISPR/Cas9 kan appliceras. Områdena som vi tidigare har skrivit om är endast ett axplock av de möjligheter som

CRISPR/Cas erbjuder. Ett återkommande begrepp som vi ofta läst i de artiklar vi valt ut är ”Endless possibilities” vilket beskriver den syn som just nu verkar finnas inom forskarvärlden på CRISPR/Cas. Dock återkommer många till vilka etiska krav som CRISPR/Cas ställer på oss människor vilket vi också, under arbetet, har reflekterat mycket kring. Vilket samhälle vill vi leva i? Det är en fråga som vi människor måste ställa till oss själva och som det inte finns ett enkelt svar på. Frågan blir nästintill filosofisk där vi anser att den kan besvaras utifrån vilken roll en människa har i samhället. Ställs frågan till en politiker som värnar om ett samhälles värdegrund kommer ett svar att ges. Ställs samma fråga till en person i egenskap av nybliven förälder kan svaret bli annorlunda. Det vi vet är att det är en oerhört komplex fråga som kräver att människor med stor kunskap inom CRISPR/Cas-området deltar i, vilket kan leda till att viktiga beslut fattas. Vi anser även det viktigt att allmänheten får ta

är fallet. Genom att göra kunskapen mer tillgänglig för allmänheten kan också beslutsfattare få en bredare och mer nyanserad bild av ämnet utav människor som kan ge sin syn på hur CRISPR/Cas kan komma att påverka just samhället som de dagligen lever i. På detta sätt, anser vi, att människan kan lyckas avstå från att upprepa tidigare misstag där historiskt felaktiga beslut har bidragit till att människor, djur och natur fått lida. För det är just tillsammans som vi måste fatta beslut om denna viktiga teknik, CRISPR/Cas, som har potential att, fortsättningsvis även i framtiden, påverka mänskligheten på ett positivt sätt.

Referenser

Amitai, G., & Sorek, R. (2016). CRISPR-Cas adaptation: insights into the mechanism of action. Nature Reviews. Microbiology, 14(2), 67–76. doi: 10.1038/nrmicro.2015.14 Arber, W. (1978). Restriction Endonucleases. Angewandte Chemie International edition, 17(2), 73-79. doi: 10.1002/anie.197800733

Aydın, M. Z. (2004). Okulda ahlak eğitimi ve ahlak öğretiminde örnek olay incelemesi yöntemi [Moral Education Schools and Case Teaching Method in Moral

Education]. Ankara: Nobel Yayıncılık.

Arntzen, C. J., Pitman, S., Thrasher, K. (2019). Biotechnology. I Encyclopedia.com. Hämtad 1 november, 2019, från: https://www.encyclopedia.com/food/encyclopedias-almanacs- transcripts-and-maps/biotechnology

Baffoe-Bonnie, M. S. (2019). A justice-based argument for including sickle cell disease in CRISPR/Cas9 clinical research. Bioethics, 33(6), 661-668. doi: 10.1111/bioe.12589

Bal, Ş., N. K. Samancı, & O. Bozkurt. (2007). University Students’ Knowledge and Attitude about Genetic Engineering. Eurasia Journal of Mathematics Science & Technology

Education, 3(2), 119–126. doi: 10.12973/ejmste/75383

Barrangou R., Fremaux C., Deveau H., Richards M., Boyaval P., Moineau S., Romero D.A. & Horvath P. (2007). CRISPR provides acquired resistance against viruses in prokaryotes. Science 315(5819), 1709–1712. doi: 10.1126/science.1138140

Boch, J., Scholze, H., Schornack, S., Landgraf, A., Hahn, S., Kay, S., … Bonas, U. (2009). Breaking the Code of DNA Binding Specificity of TAL-Type III Effectors. Science, 326(5959), 1509-1512. doi: 10.1126/science.1178811

Cantor, C. R. (1990). Orchestrating the Human Genome Project. Science, 248(4951), 49-51. doi: 10.1126/science.2181666

Cavalli-Sforza, L. L. (2005). The Human Genome Diversity Project: past, present and future. Nature Reviews. Genetics, 6(4), 333–340. doi: 10.1038/nrg1596

Cermak, T., Doyle, E. L., Christian, M., Wang, L., Zhang, Y., Schmidt, C., Baller, J. A., Somia, N. V., Bogdanove, A. J. & Voytas, D. F. Efficient design and assembly of custom TALEN and other TAL effector-based constructs for DNA targeting. Nucleic Acids Research, 39(12), e82. doi: 10.1093/nar/gkr218

Chalfie, M., Tu, Y., Euskirchen, G., Ward, W.W. & Prasher, D.C. (1994) Green fluorescent protein as a marker for gene expression. Science, 263(5148), 802–805. doi:

10.1126/science.8303295

Chen, K., Wang, Y., Zhang, R., Zhang, H., & Gao, C. (2019). CRISPR/Cas Genome Editing and Precision Plant Breeding in Agriculture. Annual Review of Plant Biology, 70, 667-697. doi: 10.1146/annurev-arplant-050718-100049

Cho, S., Shin J., & Cho B.-K. (2018). Applications of CRISPR/Cas System to Bacterial Metabolic Engineering (Review). International Journal of Molecular Sciences, 19(4). doi: 10.3390/ijms19041089

Chylinski, K., Le Rhun, A., & Charpentier, E. (2013). The tracrRNA and Cas9 families of type II CRISPR- Cas immunity systems. RNA Biology, 10(5), 726-737. doi:

10.4161/rna.24321

Cohen, S. N., Chang, A. C. Y., Boyer, H. W. & Helling, R. B. (1973). Construction of

Biologically Functional Bacterial Plasmids In Vitro. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 70(11), 3240-3244. doi: 10.1073/pnas.70.11.3240 Cole-Turner, R. (2019). Biotechnology. I Encyclopedia.com. Hämtad 1 november, 2019, från: https://www.encyclopedia.com/education/encyclopedias-almanacs-transcripts-and- maps/biotechnology

Cyranoski, D. (2019 February 28). What’s next for CRISPR babies? Nature. Hämtad från https://www.nature.com

DiCarlo, J., Chavez, A., Dietz, S., Esvelt, K. M., & Church, G. M. (2015). Safeguarding CRISPR-Cas9 gene drives in yeast. Nat Biotechnol, 33(12), 1250–1255.

doi:10.1038/nbt.3412

Doudna, J. A., & Charpentier, E. (2014). Genome editing: The new frontier of genome

engineering with CRISPR-Cas9. Science, 346(6213), 1258096. doi: 10.1126/science.1258096 Du, J., Yin, N., Xie, T., Zheng, Y., Xia, N., Shang, J., … Liu, F. (2018). Quantitative

assessment of HR and NHEJ activities via CRISPR/Cas9-induced oligodeoxynucleotide- mediated DSB repair. DNA Repair 70, 67-71. doi: 10.1016/j.dnarep.2018.09.002

Esvelt, K. M., Smidler, A. L., Catteruccia, F., & Church, G. M. (2014). Concerning RNA- guided gene drives for the alteration of wild populations. eLife. doi: 10.7554/eLife.03401 Esvelt, K. M., & Wang, H. H. (2013). Genome-scale engineering for systems and synthetic biology (Review). Molecular Systems Biology, 9(641). doi: 10.1038/msb.2012.66

Fang, Y., Chen, X. & Godbey, W. T. (2019). Chapter 42: Gene Editing in Regenerative Medicine. I Atala, A., Lanza, R., Mikos, T. & Nerem R. M. (Red.), Principles of

Regenerative Medicine (3. uppl) (s.741-759). London: Academic Press (förlagsetikett från Elsevier).

Felice, F., Micheli, G., & Camiloni, G. (2019). Restriction enzymes and their use in molecular biology: An overview. Journal of Biosciences, 44(2). doi: 10.1007/s12038-019- 9856-8

Finot, E. (2019). Operational Complexity in Cell and Gene Therapy Trials. Applied Clinical Trials, 28(10), 20–23. Hämtad från: http://www.appliedclinicaltrialsonline.com/operational- complexity-cell-and-gene-therapy-trials

Fisher, K. M. (2002). “Meaningful and Mindful Learning.” I K. M. Fisher, J. H. Wandersee & D. E. Moody (Red.). Mapping Biology Knowledge (s.77– 94). London: Wolter Kluwer. doi: 10.1007/0-306-47225-2

Fonfara, I., Le Rhun, A., Chylinski, K., Makarova, K. S., Lécrivain, A.-L., Bzdrenga, J. … Charpentier, E. (2014). Phylogeny of Cas9 determines functional exchangeability of dual- RNA and Cas9 among orthologous type II CRISPR-Cas systems. Nucleic Acids Research, 42(4), 2577–2590. doi: 10.1093/nar/gkt1074; pmid: 24270795

Gao, C. (2018). The future of CRISPR technologies in agriculture. Nature Reviews Molecular Cell Biology, 19, 275-276. doi: 10.1038/nrm.2018.2

Gao, W., Long, L., Tian, Xu, F., Liu, J., Singh, P. K., Botella, J. R., & Song, C. (2017). Genome Editing in Cotton with the CRISPR/Cas9 System. Frontiers in Plant Science, 8(1364), 1-12. doi: 10.3389/fpls.2017.01364

Gayathri, R., Rajpurohit, G. K., & Priya, V. V. (2018). Clustered regularly interspaced short palindromic repeat technique in correcting sickle cell anemia (Review). Drug Invention Today, 10(8), 1574-1577. Från

http://web.b.ebscohost.com.e.bibl.liu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=2&sid=e76bcd65- f380-4c75-a526-d95cefab1e9b%40sessionmgr102

Gellert, M. (1967). Formation of Covalent Circles of Lambda DNA by E. coli Extracts. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 57(1), 148-155. doi: 10.1073/pnas.57.1.148

Gibson, D. G., Glass, J. I., Lartigue, C., Noskov, V. N., Chuang R-Y., Algire, M. A., ... Venter, J. C. (2010). Creation of a Bacterial Cell Controlled by a Chemically Synthesized Genome. Science, 329(5987), 52-56. doi: 10.1126/science.1190719

Güccük, A., & Köksal, M. S. (2017). The effect of case teaching on meaningful and retentive learning when studying genetic engineering. Journal of biological education, 51(2), 197–211. doi: 10.1080/00219266.2016.1182049

Guénolé, A., & Legube, G. (2017). A meeting at risk: Unrepaired DSBs go for broke. Nucleus, 8(6), 589-599. doi: 10.1080/19491034.2017.1380138

He, J., Ferrell, R., Chen, Y., Qin, J., & Chen, Y. (2018). Draft Ethical Principles for Therapeutic Assisted Reproductive Technologies. The CRISPR Journal, 1(6). doi: 10.1089/crispr.2018.0051

Hollingsworth, J., & Yee, I. (2019, 30 december). Chinese scientist who edited genes of twin babies is jailed for 3 years. CNN. Hämtad från https://edition.cnn.com

Hu, Z., Yu, L., Zhu, D., Ding, W., Wang, X., Zhang, C., … Wang, H. (2014). Disruption of HPV16-E7 by CRISPR/Cas System Induces Apoptosis and Growth Inhibition in HPV16 Positive Human Cervical Cancer Cells. BioMed Research International. doi:

10.1155/2014/612823

Ignacimuthu, sj, S. (2012). Biotechnology: An Introduction (2. uppl.). Oxford: Alpha Science International.

Jiang, L., & Rosemann, A. (2019). Human Embryo Gene Editing in China: The Uncertain Legal Status of the Embryo. Biosocieties, 14(1), 46–66. doi: 10.1057/s41292-018-0116-1 Jie, H., Li, Z., Wang, P., Zhao, L., Zhang, Q., Yao, X., … Yao, S. (2017). A simple method based on Sanger sequencing and MS Word wildcard searching to identify Cas9-induced frameshift mutations. Laboratory Investigation; A Journal Of Technical Methods And Pathology, 97(12), 1500–1507. doi: 10.1038/labinvest.2017.83

Jinek, M., East, A., Cheng, A., Lin, S., Ma, E., & Doudna, J. (2013). RNA-programmed genome editing in human cells. eLife. doi: 10.7554/eLife.00471.001

Jinek, M., Chylinski, K., Fonfara, I., Hauer, M., Doudna, J. A., & Emmanuelle Charpentier. (2012). A Programmable Dual-RNA-Guided DNA Endonuclease in Adaptive Bacterial Immunity. Science, 337(6096), 816-821. doi: 10.1126/science.1225829

Kim, J. G., Garrett, S., Wei, Y., Graveley, B. R. & Terns, M. P. (2019). CRISPR DNA elements controlling site-specific spacer integration and proper repeat length by a Type II CRISPR–Cas system. Nucleic Acids Research, 47(16), 8632-8648. doi: 10.1093/nar/gkz677

Kolarova, T., Hadjiali, I., & Denev, D. (2014). High School Students' Reasoning in Making Decisions about Socio-Ethical Issues of Genetic Engineering: Case of Gene Therapy. Biotechnology & Biotechnological Equipment, 27(2), 3737-3747. doi: 10.5504/ BBEQ.2012.0133

Koonin, E. V., Makarova, K. S., & Zhang, F. (2017). Diversity, classification and evolution of CRISPR-Cas systems. Current Opinion in Microbiology, 37, 67–78. doi:

10.1016/j.mib.2017.05.008

Kornberg, A., Lehman, I.R., Bessman, M.J. & Simms, E.S. (1956). Biochimica et Biophysica Acta, 21(1), 197–198. doi: 10.1016/0006-3002(56)90127-5

Kotagama, O. W., Jayasinghe, C. D., & Abeysinghe, T. (2019). Era of Genomic Medicine: A Narrative Review on CRISPR Technology as a Potential Therapeutic Tool for Human

Diseases. BioMed Research International, 1-15. doi: 10.1155/2019/1369682 Kunkel, M. E. & Luccia, B. (2019). Biotechnology. I Encyclopedia.com. Hämtad 1 november, 2019, från: https://www.encyclopedia.com/food/news-wires-white-papers-and- books/biotechnology

Li, H. (2015). Structural principles of CRISPR RNA processing. Structure, 23(1), 13-20. doi: 10.1016/j.str.2014.10.006

Ma, D., & Liu, F. (2015). Genome Editing and Its Applications in Model Organisms. Genomics, Proteomics & Bioinformatics, 13(6), 336–344. doi: 10.1016/j.gpb.2015.12.001 Maeder, M. L. & Gersbach, C. A. (2016). Genome-editing Technologies for Gene and Cell Therapy. Molecular Therapy, 24(3), 430-446. doi: 10.1038/mt.2016.10

Makarova K.S., Haft D.H., Barrangou R., Brouns S.J., Charpentier E., Horvath P., Moineau S., Mojica F.J., Wolf Y.I., Yakunin A.F., van der Oost, J. & Koonin, E. V. (2011). Nature reviews. Microbiology, 9(6), 467-477. doi: 10.1038/nrmicro2577

Makarova, K., Wolf, Y., Alkhnbashi, O., Costa, F., Shah, S., Saunders, S., Barrangou, R, …, Koonin, E. (2015). An updated evolutionary classification of CRISPR–Cas systems. Nature Reviews. Microbiology, 13, 722–736. doi: 10.1038/nrmicro3569

Magis, W., Dewitt, M. A., Wyman, S. K., Vu, J. T., Heo, S.-J., Shao. S. J., … Martin, D. I. K. (2018). High-level correction of the sickle mutation amplified in vivo during erythroid

differentiation. BioRxiv. doi: 10.1101/432716

Marraffini, L. A., & Sontheimer, E. J. (2010). RNA-directed adaptive immunity in bacteria and archaea. Nat Rev Genet, 11(3), 181-190. doi: 10.1038/nrg2749

Mendel, G. (1865). Experiments in plant hybridization. St Thomas’s Abbey, Brno Min, J., Smidler, a., Najjar, D., & Esvelt, K. (2018). Harnessing Gene. Journal of Responsible Innovation, 5(1). 40-65. doi: 10.1080/23299460.2017.1415586

Mojica, F. J., Ferrer, C., Juez, G., Rodríguez-Valera, F. (1995) Long stretches of short

tandem repeats are present in the largest replicons of the Archaea Haloferax mediterranei and Haloferax volcanii and could be involved in replicon partitioning. Molecular Microbiology, 17(1), 85–93. doi: 10.1111/j.1365-2958.1995.mmi_17010085.x

National Research Council & Institute of Medicine & (US). (2004). Safety of Genetically Engineered Foods: Approaches to Assessing Unintended Health Effects. Washington, DC: The National Academies Press. doi: 10.17226/10977

Nemudryi, A. A., Valetdinova, K. R., Medvedev, S. P., & Zakian, S. M. (2014). TALEN and CRISPR/Cas Genome Editing Systems: Tools of Discovery (Review). Acta Naturae, 6(3), 16-40. Från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4207558/

Ness, K. (2018). Do CRISPR Risks Outweigh Rewards? Genetic Engineering and Biotechnology News, 38(19), 29. doi: 10.1089/gen.38.19.08

Novak, J. D. (2002). Meaningful Learning: The Essential Factor for Conceptual Change in Limited or İnappropriate Propositional Hierarchies Leading to Empowerment of

Learners. Science Education, 86(4), 548–571. doi: 10.1002/(ISSN)1098-237X

Paul, J., Becker, D. K., Dickman, M. B., Harding, R. M., Khanna, H. K., & Dale, J. L. (2011). Apoptosis-related genes confer resistance to Fusarium wilt in transgenic “Lady Finger” bananas. Plant Biotechnology Journal, 9(9), 1141–1148. doi: 10.1111/j.1467- 7652.2011.00639.x

Perini, G., Grigoletti, L., Hanife, B., Biggeri, A., Tansella, M., & Amaddeo, F. (2014). Cancer mortality among psychiatric patients treated in a community-based system of care: A 25-year case register study. Social Psychiatry & Psychiatric Epidemiology, 49(5), 693-701. doi: 10.1007/s00127-013-0765-0

Radwin, L. E. (1998). Empirically Generated Attributes of Experience in Nursing. Journal of Advanced Nursing, 27, 590–595. doi: 10.1046/j.1365-2648.1998.00548.x

Richter, H., Randau, L., & Plagens, A. (2013). Exploiting CRISPR/Cas: Interference

Mechanisms and Applications (Review). International Journal of Molecular Sciense, 14(7). doi: 10.3390/ijms140714518

Römer, P., Hahn, S., Jordan, T., Strauß, T., Bonas, U. & Lahaye, T. (2007). Plant Pathogen Recognition Mediated by Promoter Activation of the Pepper Bs3 Resistance Gene. Science, 318(5850), 645-648. doi: 10.1126/science.1144958

Sapranauskas R., Gasiunas G., Fremaux C., Barrangou R., Horvath P., & Siksnys V. (2011). The Streptococcus thermophilus CRISPR/Cas system provides immunity in Escherichia coli. Nucleic Acids Research, 39(21), 9275–9282. doi: 10.1093/nar/gkr606

Scudellari, M. (2019). Self-destructing mosquitoes and sterilized rodents: the promise of gene drives. Nature, 571(7764), 160–162. doi: 10.1038/d41586-019-02087-5

Segers, S., Pennings, G., Dondorp, W., de Wert, G., & Mertes, H. (2019). In Vitro

Gametogenesis and the Creation of “Designer Babies.” Cambridge Quarterly of Healthcare Ethics, 28(3), 499–508. doi: 10.1017/S0963180119000422

Schwank, G., Koo., B.-K., Sasselli, V., Dekkers, J. F., Heo, I., Demircan, T., … Clevers, H. (2013). Functional Repair of CFTR by CRISPR/Cas9 in Intestinal Stem Cell Organoids of Cystic Fibrosis Patients. Cell Press, (13), 653-65. doi: 10.1016/j.stem.2013.11.002

Shimomura, O., Johnson, F.H. & Saiga, Y. (1962). Extraction, purification and properties of aequorin, a bioluminescent protein from the luminous hydromedusan, Aequorea. Journal of cellular and comparative physiology, 59, 223–239. doi: 10.1002/jcp.1030590302

Skolverket. (2011). Ämne Biologi. Hämtad 2019-12-05, från:

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsu bject.htm%3FsubjectCode%3DBIO%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3 Skolverkets författningssamling (SFS 2010:106). Stockholm: Skolverket

Somerville, C & Briscoe, J. (2001). Genetic engineering and water. Science, 292(5525), 2217. doi: 10.1126/science.292.5525.2217

Sternberg, S. H., Redding S., Jinek, M., Greene, E. C., Doudna, J. A. (2014). DNA