§ Exempel på produktinformation om avfall som kan behövas är dess innehåll av kemiska ämnen, dess farlighet och att det är nödvändigt att sanera emballage som innehåller rester av farliga kemiska produkter

innan det skickas till destruktion, återvinning eller annat slutligt omhändertagande. Det är viktigt att förvara avfallet på ett säkert sätt i avvaktan på slutligt omhändertagande. Särskilda förvaringsutrymmen under tak eller annat skydd kan behövas under mellanförvaringen.

Allmänna krav på märkning

Till 18 § Med behållare avses alla typer av behållare, till exempel inköpta förpackningar, flaskor, säckar, lösa kärl, fasta behållare och cisterner. Även behållare som är en del av en teknisk anordning avses.

Observera att man även kan behöva märka annat än behållare, t.ex. ventilationskanaler och filter till sådana, om de har förorenats med ämnen som medför att särskilda åtgärder behövs vid arbete med dessa.

Märk lämpligen avfallsbehållare som innehåller en kemisk riskkälla med uppgift om risken i klartext, faropiktogram om sådana ska användas för de kemiska produkter som bildat avfallet, och med avfallsslag enligt avfallsförordningen, (2011:927). Det är viktigt att beakta behovet av märkning med information enligt 17 § av behållare som innehåller avfall.

Radioaktiva ämnen märks lämpligen med varselsymbol för joniserande strålning, texten radioaktivt och namnen på ingående radioaktiva nuklider samt uppgifter om dessas aktiviteter. Som regel bör också tidpunkten för aktivitetsangivelsen framgå av märkningen. I vissa fall har Strålsäkerhetsmyndigheten meddelat särskilda föreskrifter som då normalt är tillräckliga för att uppfylla detta krav.

Man kan behöva märka behållare som innehåller material och varor, om de har ett ytskikt som är en kemisk riskkälla eller om de kan avge en kemisk riskkälla vid hanteringen, t.ex. behållare med bekämpningsmedelsbehandlade plantor. Lämplig märkning är den använda produktens namn, risken i klartext och faropiktogram om sådant är tillämplig.

AFS 2011:19

28

Rörledningar

En rörledning som stadigvarande innehåller samma kemiska riskkälla bör märkas med riskkällans namn enligt förteckningen. En rörledning som används för olika produkter får märkas med en identifierande beteckning och med information om var uppgift om aktuellt innehåll finns.

Det är också lämpligt att rörledningar har färgmärkning enligt svensk standard SS 741.

Vattenånga och hetvatten är kemiska riskkällor utan att samtidigt vara farliga kemiska produkter. För ånga och hetvatten ger trycket en viktig upplysning om risken.

Vätskor betraktas som brandfarliga om flampunkten är 100 °C eller lägre. Det är dock bara de med flampunkt 60 °C eller lägre som klassificeras som brandfarliga vätskor enligt CLP-förordningen.

Kravet på märkning vid risk för förväxling innebär till exempel att båda rörledningarna ska vara märkta om det finns två rörledningar och en innehåller en kemisk riskkälla. Det innebär också att märkning behöver finnas på båda sidorna av punkter där rörledningarna kan kopplas isär. (AFS 2018:2)

Särskilt om märkning av farliga kemiska produkter i arbetet Till 19 § I rådet till 18 § anges vad som ingår i begreppet behållare.

Förvaring av farliga kemiska produkter som inte är i anslutning till användning omfattas inte av märkningskraven i 19 §. Exempel på sådan förvaring är när behållarna inte öppnas utan bara förvaras för att transporteras vidare eller för att överlåtas. I lagstiftningen om transport av farligt gods finns krav om märkning vid transporter och därtill anslutande hantering. Begreppet användning omfattar även farliga kemiska produkter som fylls över i andra behållare och transporteras vidare.

Kravet i 19 § avser de behållare som de farliga kemiska produkterna förvaras i och inte eventuella ytterförpackningar som dessa i sin tur förvaras i. Ytterförpackningar kan behöva märkas enligt 18 §.

Den som framställt kemiska produkter för eget bruk i liten skala på laboratorium och inte kunnat skaffa fullständig information om farligheten bör utöver känd farlighet märka produkterna med information om att egenskaperna är ofullständigt kända.

Information om klassificering enligt CLP-förordningen av kemiska produkter som vid inköpet var märkta enligt tidigare gällande lagstiftning finns på säkerhetsdatabladet. När en kemisk produkt ska märkas både enligt förordningen och bestämmelserna för transport av farligt gods behöver faropiktogram enligt CLP-förordningen inte användas om det gäller samma fara som i transportbestämmelserna.

En kemisk produkt som har en funktion i en teknisk anordning omfattar till exempel drivmedel och kylvätskor i fordon samt vätskor och gaser i analysutrustning. För tekniska anordningar som ska uppfylla Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner finns krav om åtgärder mot risker på grund av kemiska produkter som används i maskinen och varningar i form av symboler eller piktogram. Om detta följs uppfylls kravet i 18 §.

AFS 2011:19

29

Nedan visas exempel på märkning enligt alternativ 1 respektive 2 i paragrafen.

Märkning enligt alternativ 1

Faropiktogram

PRODUKT Handelsnamn

Fara Signalord Mycket brandfarlig vätska och ånga. Orsakar allvarlig Faroangivelser ögonirritation. Kan göra att man blir dåsig eller

omtöcknad.

Förvaras oåtkomligt för barn. Får inte utsättas för Skyddsangivelser gnistor/öppen låga - Rökning förbjuden.

Förvaras på väl ventilerad plats. Förpackningen ska förvaras väl tillsluten. Använd ögonskydd.

VID KONTAKT MED ÖGONEN: skölj försiktigt med vatten i flera minuter. Ta ur eventuella kontaktlinser om det går lätt. Fortsätt att skölja.

Innehåller: ämne x, ämne y Ämnen som bidrar till

produktens klassificering Leverantör, namn, adress och telefonnummer

500 ml Nominell mängd

Märkning enligt alternativ 2

Faropiktogram

Skadlig Brandfarlig Text enligt tabell i 19 §

PRODUKT Produktens namn

Utelämnande av märkning

Att enbart märka med produktens namn eller helt utelämna märkning förutsätter normalt att man har arbetsrutiner som är väl utarbetade samt en i övrigt god risk- och skyddsinformation. Om man skyltar området där en farlig kemisk produkt förekommer, t.ex. dragskåp eller uppställningsplats, kan man i vissa fall utelämna märkning eller enbart märka med produktens namn.

Att inte märka är acceptabelt främst vid kortvarig hantering, där det är uppenbart för alla berörda vad kärlen innehåller. Observera att det ska vara uppenbart inte bara för arbetstagare som är direkt berörda av arbetet med produkten utan även för sådana som normalt inte hanterar den, t.ex. städ- och servicepersonal samt väktare.

Man kan normalt aldrig utelämna märkning när samma behållare vid olika tillfällen används till produkter med olika risker, eftersom risken då är stor att man förväxlar dem. Men på en behållare, där olika ämnen blandas och nya tillverkas, behöver man inte ändra märkningen allteftersom sam-mansättningen ändras.

Däremot behöver det alltid finnas information om den process som pågår för att man ska kunna veta vilka riskerna är. (AFS 2014:43)

AFS 2011:19

30

Till 20 § Exempel på rörledningar är fast installerade trycksatta ledningar som används för transport av gas, vätska eller fasta ämnen med hjälp av gas eller vätska. Rökgaskanaler, ventilationskanaler och liknande är inte rörledningar. Rörledningar i vilka innehållet förändras genom en process anses som processkärl och ska märkas enligt 19 §.

Lämpliga mellanrum innebär att man bör kunna se märkningen när man befinner sig längs ledningen. Om andra kännetecken finns, till exempel färgmärkning, får mellanrummen vara större så länge det inte innebär en ökad risk. När en ledning innehåller en mindre farlig kemisk produkt, till exempel tryckluft, kan mellanrummen ofta vara långa om det ändå är tydligt vad ledningen innehåller.

En rörledning som tillfälligt innehåller ett farligt kemiskt ämne kan ofta märkas med upphängda skyltar.

En rörledning som utgår från en märkt behållare och är synlig i sin helhet uppfyller bestämmelsen om det är tydligt att den innehåller samma produkt som behållaren. (AFS 2018:2)

Till 20, 45 och 47 §§De aktuella bestämmelserna är tillämpliga för de som föreskrifterna riktar sig till, se föreskrifternas 2 § med tillhörande allmänt råd. Sanktionsavgift kan dock påföras endast arbetsgivare och den som driver verksamhet enligt 3 kap. 5 § arbetsmiljölagen.

Med antal sysselsatta avses, oavsett om de arbetar heltid eller deltid:

• Anställda arbetstagare.

• Inhyrd arbetskraft (jämför 3 kap. 12 § andra stycket arbetsmiljölagen).

I fråga om verksamhet utan anställda arbetstagare (jämför 3 kap. 5 § arbetsmiljölagen) avses med antal sysselsatta, oavsett om de arbetar heltid eller deltid:

• De personer som driver verksamheten.

• Inhyrd arbetskraft.

Den aktuella fysiska eller juridiska personens organisationsnummer avgör vilka personer som ska anses ingå i verksamheten. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Antalet sysselsatta ska beräknas utifrån information avseende den dag som överträdelsen av sanktionsbestämmelsen konstaterades. (AFS 2014:43)

Skyltning, förvaring och behållare

Till 20 a § Mängder som har betydelse för säkerheten vid lagring är till exempel att en brand förvärras eller att ett läckage kan medföra hälsorisker.

Vid skyltning som avser flera olika kemiska produkter får faropiktogram som varnar för lägre grad av farlighet uteslutas.

Fram till 1 juni 2019 får varningsskyltar enligt den äldre lydelsen av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler, bilaga 2, avsnitt 3.2, användas istället för det tillämpliga faropiktogrammet om de har samma symbol. Detta enligt en övergångsbestämmelse i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler.

Krav på varningsskylt för gasflaskor finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar.

Vid tillämpning av andra stycket: Tänk på att skyltar i första hand sätts upp för andra än de som arbetar i en lokal och på vad som är viktigt att dessa iakttar. Det kan behövas skyltar med förbud mot öppen eld, skyltar med tillträdesförbud eller påbud att bära skyddsglasögon. Utformning av andra skyltar än faropiktogrammen enligt 19 § framgår av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler. (AFS 2018:2)

Till 21 § Man behöver anpassa förvaringen till riskkällans egenskaper för att undvika hälso- och olycksfallsrisker. Det kan innebära att man förvarar produkter i förråd som är avsedda för detta och ordnade så att inte spill sprids på ett farligt sätt. Invallning kan behövas för t.ex. brandfarliga, reaktiva och frätande kemiska produkter. För att förebygga olycksfallsrisker kan cisterner och andra behållare som innehåller farliga kemiska produkter eller andra kemiska riskkällor behöva skyddas mot påkörning av t.ex. truck.

Man kan uppfylla kravet på åtskild förvaring på olika sätt beroende på vilka mängder som ska förvaras, vilka reaktioner som kan inträffa och vilka riskerna är. Ibland räcker det att hålla tillräckligt stort avstånd mellan behållarna. I andra fall kan man behöva förvara produkterna i separata skåp eller placera dem i separata rum som vid behov är invallade. En säkerhetsanordning som ett larm anslutet till en givare i invallningens botten som varnar vid läckage kan ibland vara lämpligt för att förebygga risker för ohälsa eller olycksfall.

AFS 2011:19

31

En förutsättning för att förvaringen ska uppfylla kraven i denna bestämmelse är att följande regler följs.

– Reglerna om förpackningar och förvaring av hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer.

– Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:2) om hantering av brandfarliga vätskor.

– Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2010:5) om förvaring av explosiva varor.

– Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1996:4) om hantering av organiska peroxider.

– Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1999:2) om hantering av väteperoxid.

Det kan medföra ökad risk att förvara ett mycket giftigt ämne i närheten av ett ämne som kan föranleda brand eller explosion. Vid en explosion kan större skador orsakas genom att det giftiga ämnet sprids än av själva explosionen. Det är viktigt att beakta information i leverantörens säkerhetsdatablad om ämnen som tillsammans med produkten kan orsaka farliga reaktioner.

Nedan finns riktlinjer för förvaring i skåp av kemiska produkter i förslutna burkar och flaskor när den egna riskbedömningen inte föranleder någon annan förvaring.

Är den kemiska produkten brandfarlig, oxiderande, explosiv eller kan avge brandfarlig gas gäller dessutom reglerna om brandfarliga och explosiva varor som finns inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps ansvarsområde, se www.msb.se

Riktlinjer för förvaring i skåp av kemiska produkter Farlighet

Säker placering Yttre skydd

Oåtkomligt Oåtkomligt Separerat

Dammande

pulver Yttre skydd

Oåtkomligt Oåtkomligt Separerat

Fast ämne, ej

dammande Yttre skydd

Oåtkomligt Oåtkomligt Separerat

Ventilerat: Ett skåp som är anslutet till frånluft och där fläkten går dygnet runt. Det finns skåp som är genomventilerade och skåp som är avsedda för undertryck. Dimensionerande luftflöden för skåpen är vanligen cirka 10–20 l/s. För skåp som är avsedda för undertryck, gäller värdet när skåpet är öppet.

Spillbehållare: Behållaren placeras i en anordning som samlar upp eventuellt spill om den skulle spricka.

Säker placering: Behållaren placeras lågt så att man inte kan få kemikalien i ansiktet om man tappar den då den tas fram.

Yttre skydd: Behållaren med den farliga kemikalien placeras i en lämplig ytterförpackning eller annat som även skyddar när behållaren flyttas till den plats där den öppnas.

Oåtkomligt: Kemikalierna förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dem. Detta uppnår man normalt genom att låsa skåpen, rummet eller området.

Separerat: Behållaren placeras så att en utspilld kemikalie inte kan komma i kontakt med ämnen som medför en reaktionsrisk. Förvaring i olika skåp behövs om reaktionen kan orsaka en allvarlig skada. (AFS 2014:43)

* Cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande kemiska produkter.

AFS 2011:19

32

Till 22 § Förpackningar som uppfyller de krav som gäller vid transport av farligt gods kan normalt användas vid förvaring av de ämnen de är godkända för. När man överför ett ämne till ett annat kärl än ursprungsförpackningen är det viktigt att bedöma hur lämpligt kärlet är.

Kärl, dunkar och säckar som innehåller kemiska riskkällor bör vara utformade så att minsta möjliga skvalp, stänk eller dammbildning uppstår vid hanteringen. Det är också viktigt att behållare är lätthanterliga och utformade så att man får bra grepp vid all hantering.

Säkerhetsutrustningar på behållare kan vara överfyllnadsskydd, nivåmätare, säkerhetsventil, kylanordning och liknande. (AFS 2014:43)

Åtgärder mot risker vid inandning

Till 23 § Vid bedömning av om en åtgärd för att begränsa luftföroreningarna är praktiskt möjlig med hänsyn