Beskrivning av studien
Tydlig avgränsning/problemformulering? Ja □ (1p) Nej □ Vet ej □
Patientkarakteristiska Antal……….
Ålder………. (Alla: 1p)
Man/kvinna………...
Är kontexten presenterad? Ja □ (1p) Nej □ Vet ej □
Etiskt resonemang? Ja □ (1p) Nej □ Vet ej □
Urval
- Relevant? Ja □ (1p) Nej □ Vet ej □
- Strategiskt? Ja □ (1p) Nej □ Vet ej □
Metod för
- Urvalsförfarande tydligt beskrivet? Ja □ (1p) Nej □ Vet ej □ - Datainsamling tydligt beskrivet? Ja □ (1p) Nej □ Vet ej □ - Analys tydligt beskrivet? Ja □ (1p) Nej □ Vet ej □ Giltighet
- Är resultatet logiskt, beskrivet? Ja □ (1p) Nej □ Vet ej □
- Råder datamättnad? Ja □ (1p) Nej □ Vet ej □
- Råder analysmättnad? Ja □ (1p) Nej □ Vet ej □
Kommunicerbarhet
- Redovisas resultatet klart och tydligt? Ja □ (1p) Nej □ Vet ej □
3B - Redovisas resultatet i förhållande
till en teoretisk referensram? Ja □ (1p) Nej □ Vet ej □
Genereras teori? Ja □ (1p) Nej □ Vet ej □
Huvudfynd
Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs?
Är beskrivningen/analysen adekvat? Ja □ (1p) Nej □
………
………
………
………
………
Maxpoäng: 16 p Sammanfattade bedömning av kvalitet Bra Hög □ Medel □ Dålig Låg□
(13-16p) (10-12p) (0-9p) Kommentar
………
………
………
Granskare (sign.) ………
4A
Syfte Metod Resultat Kvalitet
1. Anderson, D
grupper, en grupp som skulle genomgå fetmakirurgi (grupp 1) och en som försökte gå ned i vikt på andra sätt (grupp 2).
Kvantitativ studie med totalt 319 deltagare.
Depressionsskala (Beck Depression Inventory II) och en Health Care
Questionnaire utarbetad av 2 hade blivit upprörda av läkares kommentarer om deras vikt. Många kände att de blivit behandlade icke-respektfullt på grund av sin vikt.
Totalt 70 % kände att läkarna inte förstod hur svårt det är att vara överviktig.
Medel (12/16)
4B for tackling obesity: a qualitative study of
deltagare mellan 19-77 år.
Dataanalys sammanfattades i kategorier, teman och dimensioner som ansågs relevanta till syftet.
Deras upplevelse av stöd och hur det är att vara patient med fetma
sammanfattas i fem teman. Det upplevdes finnas olika nivåer av stöd.
Överviktiga kände ambivalens för om och hur viktfrågan skulle tas upp av vårdpersonal. Stigmatiseringen av fetma i samhället togs upp och deltagarna antog att det var likadant i vården. De upplevde att alla
hälsoproblem härleddes till enbart fetman. Deltagarna trodde att stödgrupper skulle kunna utveckla vården till det bättre.
Hög fokus på attityder hos vårdpersonal och utrustningens lämplighet.
Kvantitativ studie med 40 deltagare mellan 21-61 år.
Frågeformulär som sammanställdes till flera stapeldiagram användes.
Till varje fråga gavs
möjlighet för deltagarna att tillägga kommentarer.
Generellt sett upplevde patienterna vårdpersonalen mycket stödjande, med undantag för dietisterna som de kände mindre stöd från. Många upplevde utrustningen som
opassande som till exempel för små kläder och stolar som inte höll.
Låg (9/16)
4C feministisk teori. Öppna och ostrukturerade intervjuer genomfördes med åtta deltagare som var 20-61 år.
Analysen gjordes utifrån fyra livsvärldsteman.
Analysen sammanfattades i fyra teman som relaterade till var sitt livsvärldstema.
Kvinnorna upplevde att utrustningen inte var anpassad till överviktiga.
Kvinnorna ville bli sedda som vilken person som helst och inte som ”den överviktiga”. De flesta tyckte att läkaren inte tog tillräcklig tid att lyssna på dem om deras
viktrelaterade problem. Flera upplevde att de inte blev betrodda och att alla hälsoproblem härleddes till övervikten. deltagare mellan 24-37 år intervjuades 4-6 veckor en objektiv helhet indelad i fem teman.
Kvinnor upplevde
undersökningssituationerna som oroande och obekväma på grund av övervikten. De upplevde att
vårdgivarna var oförskämda och att de blev mindre respekterade än andra gravida kvinnor. Om vårdpersonal var intresserad i individen
uppfattades situation mindre obekväm.
Hög (14/16)
4D fetma som kan vara hinder till
viktbehandling inom primärvården.
Kvantitativ tvärsnittsstudie med 48 vårdpersonal och 488 patienter.
Frågeformulär utarbetat av författarna användes. Den statistiska analysen
utmynnade i en tabell som visar hur många procent som instämde till varje påstående.
Det fanns vissa skillnader på föreställningar mellan vårdpersonal och patienter. De flesta patienter kände sig bekväma att prata med sin vårdpersonal om sin vikt, men många skulle vilja att de var mer involverad i deras viktbehandling.
Medel
Ju högre BMI patienterna hade desto mindre lämplig upplevdes
utrustningen, speciellt när det gällde toaletternas och sängarnas bredd.
Sjuksköterskorna uppfattade inte utrustningen som olämplig i samma utsträckning som patienterna.
Hög (13/16)
4E användes för att undersöka patienternas tillfredställelse med vården.
Statiska analyser gjordes och redovisades i form av tabeller med procent och medelpoäng.
Patienterna upplevde generellt sett inga negativa möten med sin läkare.
80 % upplevde respektfullt bemötande. Många överviktiga upplevde att deras läkare inte förstod hur svårt det är att vara överviktig.
Patienterna var mer nöjda med vården av deras generella hälsa än vården kring övervikten. användes för att skapa diskussion i grupperna.
Dataanalysen
sammanfattades i kategorier som delades in i fyra teman.
Det var viktigt att läkaren hade timing och personligt bemötande när vikten diskuterades för att deltagarna skulle känna motivation. De som blivit bemötta utan respekt kände ökad känsla av hopplöshet och hade svårare att göra livsstilsförändringar.
De upplevde att vikten alltid togs upp som ett problem oavsett varför de sökt sjukvård.
Hög (15/16)
5A
Bilaga 5
Exempel på analyssteg
Originaltext Översatt text Reflekterad Innebörd
Under-kategori
Kategori
”I feel that doctors don’t treat trevligt som de gör med normalviktiga. referring to the body in ”non-human and not being seen like other women.
5B for persons over 159 kg. som inte var gjorda för patienter över
5/40: Not available
23/40 svarade att
5C
The necessry equipment and supplies were often not readily available.
These differences caused delays, embaressment, and sense of shame and self-blame.
Den nödvändiga utrustningen fanns oftast inte
lättillgänglig.
Det skapade förseningar, pinsamhet och en känsla av skam- och skuldkänslor.
Otillgänglig utrustning skapar negativa känslor.