Business Sweden har genomfört en rad kompetenshöjande, analytiska studier av potentialen på de brasilianska, turkiska och amerikanska marknaderna inom utvalda miljötekniksektorer. Ett mindre antal seminarier och utställningar med svenska företag har genomförts på dessa marknader, som i ett flertal fall har baserats på den så kallade SymbioCity-plattformen. Småföretagens deltagande i evenemangen har subventionerats till 50 procent. Offentliga upphandlingar och större infrastruktur-projekt i storstäderna har varit i fokus.
Måluppfyllelse
Satsningarna har enligt Business Sweden skapat större uppmärksamhet kring Sverige som ett innovativt land med många miljöteknikföretag med innovativa lösningar. Satsningarna
har ibland varit affärsnära, det vill säga enskilda svenska företag har deltagit vid grupp-aktiviteter där de har träffat potentiella partners och kunder, medan andra satsningar har haft en mer Sverigefrämjande karaktär med det bredare syftet att lyfta fram och profilera svenska miljöteknikföretag som världsledande. I de affärsnära satsningarna har
småföretags deltagande subventionerats till 50 procent. Det finns både fördelar och nack-delar med subventionen. Å ena sidan kan det underlätta för småföretag att delta, men å andra sidan kan man fråga sig om företag som inte har råd att delta vid en
icke-subventionerad marknadsföringsaktivitet verkligen har de nödvändiga resurser för att satsa på dessa tre krävande marknader.
Logiken bakom satsningarna för att stärka Sverigebilden är att den i förlängningen ska leda till att flera svenska företag gör affärer på de aktuella marknaderna. Med förbättrad
statistik över miljöteknikexporten kommer vi så småningom kunna följa på makronivå om miljöteknikexporten till berörda marknader har ökat efter satsningarna. Det bör noteras att många andra faktorer påverkar förutsättningarna för svenska miljöteknikföretag att nå framgång på dessa marknader, såsom regleringar och standardiseringar, konjunkturläget, priset på fossilt bränsle och, på vissa marknader, förekomsten av korruption. Exporten påverkas av en rad andra faktorer som gör att vi skulle behöva skapa en kontrollgrupp för att en sådan analys skulle vara meningsfull. Ett annat problem med uppföljning på makro-nivå är att det kan vara leda till felaktiga slutsatser om hur stort uppdragets bidrag till en eventuell ökning i exportvolym faktiskt ar varit. För närvarande kan vi inte följa upp om miljöteknikexport till de aktuella marknaderna har ökat efter satsningarna, eftersom upp-dragen nyligen har avslutats och utrikeshandelsstatistiken släpar efter.
De tre marknader – Brasilien, Turkiet och USA – som dessa uppdrag inriktades på valdes, enligt Business Sweden, för att de ansågs vara mindre politiserade än de marknader som IMT gavs i uppdrag att fokusera på (Dahlfors, 2014-11-14). I övrigt skiljer sig förut-sättningarna för svenska miljöteknikföretag markant mellan dessa tre marknader. Den politiska utvecklingen i Turkiet och valutans försvagning har gjort att marknaden inte är lika stark som när de valdes. Det finns fortfarande ett stort behov av lösningar inom samhällsbyggnad och energisektorn (Valssiouk, 2014-11-26). Enligt Business Sweden är USA mer attraktiv för SMF genom de relativt lägre inträdesbarriärerna, även om många SMF underskattar hur krävande den amerikanska marknaden är, inte minst vad gäller regleringar och standardiseringar (Safa, 2014-11-18). Vad gäller Brasilien upplever Business Sweden att marknaden är så krävande att även stora bolag har haft behov av statligt stöd för att etablera en dialog med offentliga beslutsfattare för att introducera miljöteknik. Låg kompetens hos brasilianska beställare gör att man efterfrågar nyckel-färdiga lösningar som svenska företag har svårt att leverera. Många svenska miljöteknik-företag är nämligen små och levererar delar av systemlösningar, men inte hela systemet (Clavey, 2014-11-17).
Additionalitet och långsiktigt tillvaratagande
De särskilda miljötekniksatsningarna utgjorde en väsentlig andel av Business Swedens utlandskontor i Brasilien och Turkiet under strategiperioden, och i USA uppges den ha varit stor nog att påverka strategin för verksamheten under den aktuella perioden.
Finansieringen var relativt långsiktig jämfört med den tidigare situationen där utlands-kontor fick söka medel från aktivitet till aktivitet, och det har enligt respondenter från Business Sweden tillåtit en mer långsiktig planering och fler uppföljningsaktiviteter.
Tabell 7 Utlandskontorens omsättning
Berörda utlandskontor Genomsnittlig årlig omsättning – statligt bidrag och
försäljningsintäkter (mnkr)
Årligt bidrag från miljöteknikstrategin (mnkr)
Brasilien (Sao Paulo) 15 3,1
Turkiet (Istanbul) 10,5 1,7
USA (San Francisco, Chicago,
New York) 26 2
Källa: Egen sammanställning av uppgifter från Business Sweden
Business Sweden har byggt upp kontaktnät som är relevanta för främjande av miljöteknik på destinationsmarknaderna, och personalen vid Business Swedens kontor anser sig ha ökat sin kunskap om branschen. Business Sweden menar att dessa kunskaper och kontakter har dokumenterats väl och kommer att finnas kvar efter insatsen oavsett nivån på personal-omsättningen. Den kompetensen kan Business Sweden ta tillvara framöver när det gäller att hantera specifika förfrågningar från miljöteknikföretag. Möjligheten att fortsätta med egeninitierade utåtriktade aktiviteter, fram för allt de av en mer Sverigefrämjande karaktär, blir åter beroende av extern finansiering som kan sökas från huvudkontoret eller från huvudmännen inom Regeringskansliet. Även Energimyndigheten och Nordiska Minister-rådet, som har bidragit med finansiering sedan innan miljöteknikstrategin, är möjliga partners framöver.
Bedömning
Business Sweden har inom ramen för detta uppdrag arbetat för att öka sin kunskap om miljötekniksektorn i USA, Turkiet och Brasilien. Det har planerats och genomförts en rad aktiviteter som Business Sweden själva bedömer ha skapat en del uppmärksamhet för svensk miljöteknik. Business Sweden har även genomfört en del mer affärsnära aktiviteter där företag har haft möjlighet att träffa potentiella kunder. Tillväxtanalys har inte kunnat bedöma i vilka utsträckning dessa aktiviteter har haft avsedda effekter, dvs. i vilken omfattning som de har lett till konkreta affärer. Vad gäller det Sverigefrämjande arbetet kan effekterna enbart följas upp på makronivå och det är svårt att isolera effekterna av Business Swedens arbete från andra omvärldsfaktorer som påverkar exporten och efter-frågan på miljöteknik.
Additionaliteten av uppdraget och det långsiktiga tillvaratagandet bedöms vara goda.
Business Sweden har genomfört en rad nya aktiviteter och byggt upp kunskap och kontakt-nät som kan komma svenska miljöteknikföretag tillgodo även i fortsättningen.
Referenser
Berglund, E. och Hanberger, A. (2003). LIP och lokalt miljöarbete – en jämförande studie mellan kommer som fått och inte fått statligt investeringsstöd. Umeå: Umeå
universitet, Umeå Centre för Evaluation Research. Rapport No 12.
Brännlund, R. och Kriström, B. (2012) Miljöekonomi. Lund: studentlitteratur.
Centec (2014) Centec Project Report. December 2011-Mars 2014, Beijing, 23 June 2014.
Edquist, C. (2014). Offentlig upphandling och innovation. Stockholm: Konkurrensverket.
Energimyndigheten (2014). Samverkan mellan små innovativa miljöteknikföretag och kund. Eskilstuna: Statens energimyndighet.
GU Holding (2013) Slutrapport. Projekt: Miljöteknikinnovationer genom industri-inkubator samarbeten Projektperiod: 2012 juli – 2013 juni (opublicerad) GU Holding (2014) Slutrapport. Projekt: Miljöteknikinnovationer genom
industri-inkubator samarbeten Projektperiod: 2013 juli – 2014 juni (opublicerad)
Jaffe, A., Newell, R., Stavins, R. (2005) “A tale of two market failures: Technology and environmental policy,” Ecological Economics. Vol 54, s 161-174.
Johnstone, N., Hašič, I. (2013). “Policy Incentives for Energy and Environmental Technology Innovation: Lessons from the Empirical Evidence”, Encyclopedia of Energy, Natural Resource and Environmental Economics. S. 98-106, Elsevier.
Johnstone, N., Hašič, I., Popp, D. (2010) Renewable Energy Policies and Technological Innovation: Evidence Based on Patent Counts, Environmental Resource Economics.
Vol 45, s. 133-155.
Kemp, R. and Pontoglio, S. (2011). “The innovation effects of environmental policy instruments – A typical case of the blind men and the elephant?” Ecological Economics. Vol (72), p 28-36.
Medin, H. (2014), “Irreversible eksportkostnader: Hvordan de påvirker bedrifters eksportbeslutninger og internasjonal handel”, Samfunnsøkonomen, vol 4, p 19-28.
Nascimento, A. P. (2014) The Sweden Brazil International Cooperation for
Eco-Innovation from the Perspectives of the Swedish Actors. Intern, opublicerad rapport för Vinnova.
OECD (2011a). Better Policies to Support Eco-Innovation, OECD Studies on Environmental Innovation. Paris: OECD Publishing.
OECD (2011b). Fostering Innovation for Green Growth, OECD Green Growth studies.
Paris: OECD Publishing.
OECD (2007) OECD Framework for the Evaluation of SME and Entrepreneurship Policies and Programmes. Paris: OECD.
Persson, Henriksson, Eriksson, Light (2013). Svenska miljöteknikföretag i EU-program.
Stockholm: Oxford Research. Opublicerat, beställt av Tillväxtverket.
Regeringen (2011a) Uppdrag till Tillväxtverket att genom en särskild satsning med inriktning på miljöteknikområdet genomföra insatser för ökat svenskt deltagande i EU-program ( N2011/6464/E)
Regeringen (2011b) Uppdrag till Vinnova att genomföra en satsning på forskning och kunskapsutveckling inom miljöteknikområdet ( N2011/5142/E)
Regeringen (2011c) Strategi för utveckling och export av miljöteknik 2011–2014.
Promemoria 2011-09-01. Tillgänglig (2015-02-18) på:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/40/71/f06ab2d4.pdf
Regeringen (2011d) Uppdrag till Invest Sweden att genomföra en satsning på investeringsfrämjande med inriktning på miljöteknikområdet (N2011/5971/E) Regeringen (2011e) Medel för att genomföra en satsning på inkubatorutveckling med
inriktning på miljöteknikområdet (N2011/5143/E)
Regeringen (2011f) Uppdrag till Energimyndigheten att genom en särskild satsning arrangera en mötesplats för aktörer inom miljöteknikområdet (N2011/6463/E) Regeringen (2012a) Uppdrag till Tillväxtverket att tillgängliggöra internetbaserad
information inom miljöteknikområdet (N2012/5754/E)
Regeringen (2012b) Uppdrag till Vinnova att genomföra en särskild satsning med syfte att utveckla testbäddar inom miljöteknikområdet (N2012/3381/E)
Regeringen (2012c) Uppdrag till Statens energimyndighet och Vinnova att genomföra en särskild satsning på teknik- och innovationsupphandling inom området för
miljöteknik ( N2012/2145/E)
Regeringen (2012d) Uppdrag till Tillväxtverket att genomföra en särskild satsning inom affärsutveckling med inriktning på insatser för internationalisering inom
miljöteknikområdet (N2012/2523/E)
Regeringen (2012e) Den nationella innovationsstrategin. Stockholm: Regeringskansliet.
Regeringen (2013) Uppdrag avseende innovationsupphandling inom området för miljöteknik (N2013/2920/E)
Regeringskansliet. Regeringskansliets internationella miljötekniksamarbete (IMT).
Slutrapport för Regeringskansliets internationella miljötekniksamarbete.
Promemoria 2014-12-18
Sida (2013) Final review of Centec, Center for Environmental Technology, at the Embassy of Sweden in Beijing, China, 2013.
Svensk författningssamling, SFS (2009a) Förordning (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket.
Svensk författningssamling, SFS (2009b) Förordning (2009:1101) med instruktion för Verket för innovationssystem.
Svensk författningssamling, SFS (2014) Förordning (2014:520) med instruktion för Statens energimyndighet.
SOU (2010). Innovationsupphandling. SOU 2010:56. Stockholm: Statens offentliga utredning.
Swentec (2009). Handlingsplan för svensk miljöteknik. Stockholms: Swentec.
Triguero, A., Moreno-Mondéjar och Davia, M. (2013) ”Drivers of different types of eco-innovation in European SMEs,” Ecological Economics. Vol 92. P. 25-33.
Tillväxtanalys (2012a) Utvärdering av regeringens miljöteknikstrategi. Delrapport 1:
Utvärderingsansats och tidiga reflektioner. WP/PM 2012:20. Östersund:
Tillväxtanalys.
Tillväxtanalys (2012b). Privat riskkapital och Cleantech – Förutsättningar och hinder utifrån investerarnas perspektiv. Rapport 2012:10. Östersund: Tillväxtanalys.
Tillväxtanalys (2013). Utvärdering av regeringens miljöteknikstrategi. WP/PM 2013:11.
Östersund: Tillväxtanalys.
Tillväxtanalys (2014a) Effekter av statens främjandeinsatser för internationalisering–
utveckling av mätmetoder och indikatorer. Rapport 2014:07. Östersund:
Tillväxtanalys.
Tillväxtanalys (2014b) Innovationsklimatet i Sverige – Indikatorer till den nationella innovationsstrategin. Rapport 2014:06. Östersund: Tillväxtanalys.
Tillväxtanalys (2014c) Styrmedel för en klimatomställning av näringslivet – Kartläggning av det klimatpolitiska ramverket. Rapport 2014:10. Östersund: Tillväxtanalys.
Tillväxtanalys (2014d) Grön strukturomvandling – syntesrapport. Rapport 2014:11.
Östersund: Tillväxtanalys.
Tillväxtanalys (2014e) Internationalisering 3.0 – Nya vägar och möjligheter för svenska små och medelstora företag. Tillväxtfakta 2014. Östersund: Tillväxtanalys.
Tillväxtanalys, (2014f) Samverkan för bättre främjande av miljöteknik? – Miljöteknikstrategins påverkan. PM 2014:24. Östersund: Tillväxtanalys.
Tillväxtanalys (2014g) Utvärdering av statligt finansierad företagsrådgivning –
Erfarenheter och slutsatser av utvärderingsuppdraget Rapport 2014:08. Östersund:
Tillväxtanalys
Tillväxtanalys (2014h) Företagsstöd till innovativa små och medelstora företag – en kontrafaktisk effektutvärdering. PM 2014:16. Östersund: Tillväxtanalys
Tillväxtanalys (2015) Utvärdering av regeringens miljöteknikstrategi. Syntesrapport och resultatuppföljning. Rapport 2015:02. Östersund: Tillväxtanalys.
Tillväxtverket (2015) Slutrapport Swedish Cleantech. Uppdrag att tillgängliggöra internetbaserad information inom miljöteknikområdet, Regeringsbeslut N2012/5754/E. Stockholm 2015-01-15.
Vinnova (2012a) Utveckling av innovationsplattformar för Hållbara attraktiva städer. En utlysning inom programmet Utmaningsdriven innovation – Samhällsutmaningar som tillväxtmöjligheter. Tillgänglig (2015-02-18) på:
http://www.vinnova.se/EffektaXML/ImporteradeUtlysningar/2012-03695/Uppdaterad%20utlysningstext%20Utveckling%20av%20innovationsplattfor mar%20för%20HAS%20121219(440708).pdf
Vinnova (2012b) Utlysning. Internationell samverkan för miljöinnovationer 2012.
Projektform A: Samarbetsbyggande och förstudier. Tillgänglig (2015-02-18) på:
Vinnova (2013a) Utlysning: Testbäddar inom miljöteknikområdet 2013. Tillgänglig (2015-02-18) på:
http://www.vinnova.se/sv/Ansoka-och-rapportera/Utlysningar/Effekta/Testbaddar-inom-miljoteknikomradet----2013/
Vinnova (2013b) Förkommersiell upphandling – En handbok för att genomföra FoU-upphandlingar. Vr 2013:09. Stockholm: Vinnova.
Intervjuer och liknande underlag
1. Ankarstig, Cecilia. Tillväxtverket. Intervju 2014-04-04, samt E-post korrespondens, 2014-12-18
2. Axelsson, Sebastian. Vinnova. Telefonintervju 2014-11-26.
3. Backer-Meurke, Tony. Tillväxtverket. Telefonsamtal 2014-11-21
4. Backfolk Andreas. Tillväxtverket.EU-ansökningar. Intervjuer 2014-03-26, 2014-12-12, 2015-02-13.
5. Besök på Innovasjon Norge. 2014-11-28 6. Björk, Anders. Almi. Videomöte 2014-11-07
7. Clavey, Björn, Business Sweden Sao Paulo. Telefonintervju 2014-11-17
8. Dahlfors, Håkan. Business Sweden. Telefonsamtal, 2014-10-22, Möte 2014-11-14 9. Denninger, Mats. Wannding, Monique. Hagman, Micael. IMT. Intervjuer 2014-03-24,
2014-06-19.
10. Eklund, Moa och Barklöf, Klas, Vinnova. Telefonintervju 2014-11-20 11. Engström, Rebecka. Vinnova. Telefonsamtal 2014-11-04, Mail 2015-02-06 12. Engström, Sten. Business Sweden. Möte 2014-11-27
13. Fridén, Henrik. Vinnova. Mail 2015-01-27 14. IMT:s slutseminarium, UD. 2014-11-19
15. Lagerqvist, O. Följeforskare för programmet Bygginnovationen. Prodevelopment. E-postkorrespondens 2014-12-08
16. Lundström, Johan (Vinnova) och Pousette, Anders (Energimyndigheten). Möte på Vinnova 2014-11-14. Westberg, Noak (Energimyndigheten) deltog via telefon.
17. Nekham, Axel. E-post korrespondens, 2015-02-06 18. Rehn, Magnus. STING. Intervju, 2014-11-24
19. Safa, Ann-Sofie, Business Sweden San Francisco. Telefonintervju 2014-11-18 20. Seminarium om Internationell samverkan för miljöinnovationer i Brasilien.
2014-12-05.
21. Seminarium om Innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer, Borås. 2014-11-12/13
22. Stubelius Andreas. Axelsson Helene, Energimyndigheten. Mötesplats för företag och investerare. Intervjuer 2014-03-25, 2014-12-12.
23. Svensson, Martin. Vinnova. Telefonsamtal 2014-11-11
24. Sveälv, Tore. GU holding. Telefonintervju 2014-11-17 25. Vasquez, Ciro. Vinnova. Telefonsamtal 2014-11-06
26. Vlassiouk, Igor. Business Sweden Istanbul. Telefonintervju 2014-11-26 27. Westerberg, Noak. Energimyndigheten. Telefonsamtal 2015-02-24 28. Widmark, Nina och Fineman, Ann-Mari, Telefonsamtal 2015-02-05 och
e-postkorrespondens.
29. Wollter, Anders. Centec. Intervju 2014-03-19, samt E-post korrespondens, 2014-06-30
www .til lv axt ana
Tillväxtanalys, myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, är en gränsöverskridande organisation med 60 anställda.Huvudkontoret ligger i Östersund och vi har verksamhet i Stockholm, Brasilia, New Delhi, Peking, Tokyo och Washington D.C.
Tillväxtanalys ansvarar för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser och därigenom medverkar vi till:
• stärkt svensk konkurrenskraft och skapande av förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag
• utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft, hållbar tillväxt och hållbar regional utveckling
Utgångspunkten är att forma en politik där tillväxt och hållbar utveckling går hand i hand. Huvuduppdraget preciseras i instruktionen och i
regleringsbrevet. Där framgår bland annat att myndigheten ska:
• arbeta med omvärldsbevakning och policyspaning och sprida kunskap om trender och tillväxtpolitik
• genomföra analyser och utvärderingar som bidrar till att riva tillväxthinder
• göra systemutvärderingar som underlättar prioritering och effektivisering av tillväxtpolitikens inriktning och utformning
• svara för produktion, utveckling och spridning av officiell statistik, fakta från databaser och tillgänglighetsanalyser
Om PM-serien: Exempel på publikationer i serien är metodresonemang, delrapporter och underlagsrapporter.
Övriga serier:
Rapportserien – Tillväxtanalys huvudsakliga kanal för publikationer.
Statistikserien – löpande statistikproduktion.
Svar Direkt – uppdrag som ska redovisas med kort varsel.