Extern organisation

Samarbete med externa organisationer

En faktor som många kommenterade var samarbetet mellan Complete Vehicle och de olika externa organisationerna. Flera respondenter påpekade att samarbetet kan förbättras. R8 poängterade att det är “Two different investment

forums and both working independent", vilket även R2 påpekade att det var ett

problem att förhålla sig till olika processer, "two processes, one for GTT and

one for Purchasing". Liknande kommentar gav även R5, “Samarbetet med VGRE [Volvo Groups fastighetsorganisation] kan förbättras då vi inte delar information”.

Flera respondenter hänvisade också till att det blir fördröjningar för investeringen då man inom den egna organisationen inte känt till inköpsprocessen samtidigt som de externa organisationernas processer inte är synkade med Volvo GTT:s, R1 sa "Inköpsprocessen tar tid". R4 menade att teamet som arbetade med investeringen inte hade koll på hur inköpsprocessen går till, "Inte bekanta med sourcing board". Det framkom också att riktlinjer och prioritering görs på olika sätt då R8 förklarade att fastighetsorganisationen

“They have their own priorities”, vilket även R6, “No priority for VGRE. first in first out”, samt R4 “Inköp har andra kriterier”, framhävde.

Respondenterna efterfrågade mer support “Purchasing sometimes missing

resources” (R5), "More participation from purchasing would be appreciated"

(R8). R9 kommenterade samarbetet med inköpsorganisationen, “better

collaboration with purchasing to improve the process”. R7 sammanfattade

betydelsen av att ha ett bra samarbete genom “Collaborate is the greatest way

to success”.

Lokala förhållanden

Lokala förhållanden visade sig påverka exekveringstiden på olika sätt beroende på site. På Site D är politik samt nationella lagar och regler viktiga inslag att ta hänsyn till vid investeringar. Det beskriver R5 där ett godkännande från lokala kommunen behövdes för att påbörja investeringen, vilket drog ut på tiden, “Worst case scenario for environmental approval”. Lokala lagar och regler ställer också andra krav på de som äskar investeringar då de bland annat behöver tänka på vilka leverantörer som ska väljas utifrån om investeringen behöver importeras eller inte. R8 beskrev det som att "The import is tricky". Investeringar kan också påverkas från externa företag utanför Volvo. Exempelvis kan försäkringsbolag sätt press på att det behövs vissa förändringar för att uppfylla lagkrav vilket gjort att man tagit snabba investeringsbeslut. R6 beskrev att vissa investeringar gjordes utifrån yttre

påverkan, “The rush from the insurance company”, vilket även R8 påpekade,

"Speed up the approval due to safety concern". Tekniska förändringar

Då Complete Vehicle är en produktutvecklingsorganisation handlar många investeringsbeslut om instrument och produkter vars teknik samtidigt snabbt utvecklas och förbättras. Det kan göra det komplicerat för de som ska välja vad som ska beställas vilket påverkar exekveringstiden. R1 beskrev det som att det ofta förekommer “tekniska förändringar när investeringen blivit

godkänd”. Även R3 påpekade att tekniska förändringar kan påverka, “leverantören kunde inte leverera tekniken man beställt, då mjukvaran förändrats”.

4.4 Sammanfattning av empirikapitlet

I tabell 8 visas sammankopplingen mellan resultaten från investeringsdatabasen och intervjuerna. Där respondenternas svar ger en förklaring till de identifierade faktorerna från investeringsdatabasen. I flera fall är det mer än en förklaring som ligger bakom exekveringstiden och samma förklaring återfinns även inom olika faktorer. Detta illustrerar att de identifierade faktorerna från investeringsdatabasen inte i sig förklarar investeringens långa exekveringstid.

I empirikapitlet kunde vi identifiera ett antal faktorer som kan tänkas påverka exekveringstiden. Från investeringsdatabasen fann vi tre faktorer site, storlek och typ. Intervjuerna gav oss ett flertal förklaringar för de identifierade faktorerna samt ett antal mer generella förklaringar till exekveringstiden.

5 Analys

I detta kapitel kopplas teori och empiri samman för att kunna besvara studiens frågeställning och uppnå studiens delsyften. Först genomförs en analys av investeringsprocessen, för att se om den kan ha någon inverkan på exekveringstiden. Detta följs av en analys av faktorer och förklaringar till empirin från investeringsdatabasen och intervjuerna med hjälp av den teoretiska referensramen.

5.1 GTT:s investeringsprocess

Genom att studera GTT:s investeringsprocess och jämföra mot beståndsdelarna i vår teoretiska modell som vi presenterades i kapitel 3, ser vi många likheter. I GTT:s planeringsfas planeras investeringar, det finns en planering som sträcker sig framåt i tiden som också investeringsbudgeten baseras på. GTT har en ettårig investeringsbudget vilket också är normalt enligt litteraturen (Brealey et al., 2011; Persson & Nilsson, 1999). Eftersom investeringsbudgeten sätts på ett år och man inte vet storleken på nästkommande års budget, ställer det krav på prognostisering av investeringar, för att veta när betalningar kommer ske och pengar förbrukas. Något som också Persson och Nilsson (1999) framhäver är att investeringens prognos har stor betydelse för investeringsbeslut.

Vi ser att om flera av de investeringsbeslut som tagits under året förskjuts så att exekveringen hamnar inom nästkommande års budget istället, kommer organisationen att hamna i en komplicerad situation. Organisationen kommer att ha pengar kvar i årets budget samtidigt som det kommer finnas begränsat kapital för att kunna ta och realisera beslut nästkommande år. Det är därför viktigt att ha en förståelse för exekveringstiden för en investering och vilka konsekvenser som följer, vilket den här studien tänkt att bidra till.

Företagets beslut om investeringar tas på olika nivåer, vilket den teoretiska litteraturen påpekar vara ett vedertaget sätt (Brealey et al., 2011; Löfsten, 2002; Segelod, 1998). Det finns en tydlig struktur där investeringarna supportas av personer inom organisationen och ska granskas av olika finansiella nivåer innan de hamnar för beslut. Detta är också något som respondenterna tydliggör där de får hjälp från personer både inom egna organisationen och från finansorganisationen för att förbereda sina investeringar.

GTT:s investeringsprocess ger instruktioner till hur uppföljningen är tänkt att ske och lägger ansvar på den individuella organisationen att följa upp de investeringar som man tar sig för. Detta i enlighet med Persson och Nilsson (1999) som anger att i ett företag ska det finnas väl utvecklade rutiner vilket i regel cheferna ansvarar för. Just uppföljningen är ett område där svaren har varierat mellan siterna kring hur den sköts. Enligt respondenterna är uppföljningen begränsad på gruppnivå och vid finansorganisationen sker den utifrån ett uppföljningsschema. Detta analyseras vidare i avsnitt 5.2.1. Vid analys av GTT:s investeringsprocess framgår att den inte innehåller avvikande delar som vi ser påverkar exekveringstiden. Däremot finns det områden där framförallt uppföljning kan utvecklas inom organisationen.

5.2 Interna förklaringar till faktorernas påverkan