S EXUALITET

◦ Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att analysera och värdera hur religion kan för-hålla sig till bland annat etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.¹²⁰

◦ Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet.¹²¹

5.3.1 Kvinnans relation till den sexuella akten och sexualitet

Meyers framhåller att hebreiska bibliska texter ofta hänvisar till begreppet sex och den sexuella akten med målet att bli gravid, där lyfts gestalter som Abraham och Hagar fram som exempel.¹²² Även sexuell dragning återfinns i Salomos sånger där beskrivs att kvinnans hävdar att hennes älskares passion enbart ska vara förbehållen henne. Författaren framhåller att översättningen av ordet ”vända sig emot” kan tolkas i termer av ”attraktion” i sammanhanget.¹²³ Hon hänvisar till begreppet sex i aspekten av manlig dominans av kvinnlig sexualitet och hur det kan ses som ett kulturellt uttryck för manlig kontroll att kvinnan ska genomgå många graviditeter.¹²⁴ Författaren återkommer till den manliga dominansen av kvinnlig sexualitet genom att referera till hur bibliska kvinnor ofta sexualiseras för att de är hotfulla för den strikta manliga kontrollen.¹²⁵

Schüssler Fiorenza tydliggör att kvinnor kunde använda sin sexualitet för egen vinning i bibliska texter, där gestalten Judith framläggs som ett exempel. Judiths beskrivs inte som en vekling utan en heroisk individ som innehar såväl yttre skönhet som inre visdom. Via sin femininitet och attraktiva sida lurar hon fienderna och besegrar dem. Genom sin visdom och mod använder hon

119 Plaskow lyfter fram en syn på moderskapet som väsentligt och hur kvinnan som mor till framförallt en son får status i samhället. Plaksow 1991 s 171-175.

120 Gy 11 2011 s 137.

121 Gy 11 2011 s 138.

122 Meyers 2013 s 89.

123 Meyers 2013 s 94.

124 Plaskow menar snarare att manlig dominans av kvinnlig sexualitet snarare är en traditionell syn på kvinnan som den andra och normen för sexualitet är tätt kopplat till patriarkalsystemet än kulturella uttryck.

Plaskow 1991 s 171-175.

125 Meyers 2013 s 100, 204.

RK 2029 Examensarbete I Religionsvetenskap III Sara Elvefeldt 2016

36 sin sexualitet för att vinna över motståndarna och räddas Israel av en kvinna ytterligare en gång.¹²⁶ Författaren återkommer till begreppet sex och lust där båda parterna i ett förhållande har samma rättigheter och skyldigheter samt borde ses som jämlika. Paulus beskriver att utöva självkontroll är det viktigaste för människan, om individen kan är ett ogift och äktenskapsfritt liv det ultimata. Om människan upplever sexuell lust och lustfyllda känslor är det bättre om individen gifter sig. Hon lyfter fram att bibelverserna hänvisar till att kvinnliga oskulder och ogifta kvinnor är särskilt heliga och där återkommer människans behov av självkontroll.¹²⁷

Barlas lyfter fram slöjan som en symbol för sexuell kyskhet samt anständighet och hur den fungerar som ett kännetecken för det islamska samhället.¹²⁸ Slöjan fungerar även som ett skydd för den sexuella ärbarheten hos såväl kvinnor som män, där männen behövs skyddas för att de är lättpåverkade och saknar kontroll.¹²⁹ Hon fortsätter att förklara att slöjan är ett tecken på sexuell moral och blygsam praxis, den fungerar inte enbart som ett klädesplagg.¹³⁰ Koranen stigmatiserar inte sex och en sexuell identitet definierar inte människan, dock kan sexuell ojämlikhet vara en förvirring av biologiskt och socialt konstruerade kön. Författaren poängterar att synen på sexuell ojämlikhet är baserad på om man hanterar könen lika eller olika i förhållande till sexualitet, snarare behövs en tolkning av hur sexuell likhet eller olikhet ger könen privilegier och möjlighet till diskriminering sinsemellan.¹³¹

Barlas återkommer till sexualitet och sexuell praxis i att den sexuella moralen och etiken är en del av islam. Särskilt lyfts oskuld och kyskhet fram som fördelaktiga drag hos den muslimska människan. Äktenskapet som sammanhang för sexuell aktivitet som är präglad av gemensam lust är en kvalifikation för god sexuell moral. Hon fortsätter att lyfta fram sex inom äktenskapet och hur den är baserad på såväl kärlek som harmoni och ömsesidig uppfyllelse. Här ifrågasätter Barlas den misogyna¹³² praxis som annars präglat synen av sexualitet och via tolkning träder en annan bild fram.¹³³ I sammanhanget rörande sexualitet belyser Barlas begreppet renhet och hur sexuell renhet inte är att avstå den sexuella akten utan avstå från av viss typ av sexuell handling som exempelvis otrohet. Koranen varnar för att lustfyllt beteende kan leda till sex före äktenskapet som också kategoriseras som fel sexuell handling.¹³⁴

5.3.2 Skam och synd

Meyers skriver att begreppet synd lyfts fram i samband med den första familjen bestående av Adam, Eva, Kain och Abel i Andra, Tredje och Fjärde Moseböckerna. Författaren poängterar att det första parets olydnad gentemot Gud, framförallt Evas ohörsamhet kan ses som syndfull.

126 Schüssler Fiorenza 1999 s 117-118.

127 Schüssler Fiorenza 1999 s 223-224, 231.

128 I likhet med Wadud som menar att anständighet är viktigt för att upprätthålla samhällets moral, och att kvinnans anständighet ska såväl respekteras som skyddas. Dock talar inte Wadud uttryckligen om slöjan i detta sammanhang utan poängterar snarare vikten av anständighet som bas för tro. Wadud 1999 s 8-10

129 Vilket kan liknas med Skys förklaringar om mannen som den svage som behöver skydd emot kvinnans påverkan, och därför behöver kvinnan täckas. Slöjan kan därför både ses som frigörande och förtryckande enligt Sky 2009 s 126-131.

130 Barlas 2002 s 56-57.

131 Barlas 2002 s 132-133.

132 Misogyni är ett begrepp som här syftar till kvinnohat, starkt förakt samt starka fördomar gentemot kvinnor http://www.ordlista.se/ordbok/misogyni hämtat 2016-05-12.

133 Ifrågasättandet av den mansdominerande eller kvinnoföraktande synen återfinns även hos Sky, där hon menar att det är förtryckande tolkningar som skapar genusordningar och när män samt kvinnor tillskrivs olika värden som system som delar in människor uppstår.Sky 2009 s 134-137, 166-169.

134 Barlas 2002 s 152-155.

RK 2029 Examensarbete I Religionsvetenskap III Sara Elvefeldt 2016

37 Dock används inte ordet synd i detta sammanhang i den hebreiska bibelns texter påpekar Meyers.¹³⁵ I narrativet kring syndafallet talar Gud främst till mannen och ormen, enbart kort till kvinnan förklarar författaren och menar att bara mannen och ormen blir tilldelade vedermödor för något de gjorde.¹³⁶ Meyers förklarar att kvinnans erkännande till Gud kan ha varit en nödvändighet för att slippa bli anvisad skuld, däremot är det enbart ormen som blir fördömd av Gud i sammanhanget.¹³⁷

Schüssler Fiorenza återger olika bibliska verser som hänvisar till Jesus relation till syndare på flera sätt. Bland annat där Guds styrka realiseras i Jesus och framförallt i hur han delade måltider med såväl fattiga som syndare, alla de som inte ansågs tillhöra de heliga människorna. Alla bjuds in till den stora måltiden med Jesus, både syndare och prostituerade, män och kvinnor samt präster.¹³⁸ Författaren poängterar att Guds kärlek är inkluderande där alla människor även syndare förtjänar tillgivenhet, där exempelvis regn faller på alla likvärdigt även om du är rättrådig eller syndare.

Gud är en behaglig gudom som accepterar alla oavsett synd.¹³⁹ Författaren berör även håret och hur ett utsläppt hår liknas vid otrohet, som signalerar syndfullhet. Flera bibelverser hanterar hur kvinnan bör ha sitt hår och förhålla sig till täckt huvud, kvinnan bör hålla håret blygsamt och uppsatt utan för mycket utsmyckningar. Verser berör även att kvinnan bör täcka sitt huvud eller bära slöja.¹⁴⁰

Barlas framlägger att kvinnan inte är orsaken till synd eller syndafallet, där Eva och syndafallet lyft fram som exempel och hur hon inte är ansvarig för syndafallet och arvsynden.¹⁴¹ Författaren återkommer till temat synd och framförallt kvinnlig otrohet som skiljer sig från den manliga i texterna. Att Koranen hanterar kvinnor och män olika i sammanhanget betyder inte att männen får privilegierad ställning gentemot kvinnan, här lyfts kvinnlig otrohet fram. Författaren poängterar att kriterierna för att en man ska kunna anklaga sin fru för otrohet krävs fyra manliga vittnen av hög moralisk standard som bevittnat själva samlaget. För att frun ska kunna straffas behövs fyra vittnen till kvinnans skuld, där profetens Sunna¹⁴² har övertrumfat Koranen i fråga om stening som straff för kvinnlig otrohet.¹⁴³

5.3.3 Prostitution

Meyers beskriver att den roll som återkommer flest gånger i den hebreiska bibeln är prostituerad, hon menar att det troligtvis är världens äldsta yrke. Trots att prostitution lyfts fram i texterna som problematisk för samhället och ickeönskvärd, är det inte kategoriskt förbjuden menar författaren.

Prostitution som fenomen uppfattas som hanterbar i de bibliska verserna, där lyfts istället otrohet fram som mer oroande i sammanhanget påpekar Meyers. Exempel återfinns i bibeln där både den prostituerade kvinnan Rahab och Tamar som agerar prostituerad framställs som hjältemodiga

135 Meyers 2013 s 77-78.

136 Kan relateras till Sky som förklarar att Gud primärt talar till mannen i skapelseberättelsen, där liknas relationen mellan Gud och Adam som fader-son förhållandet. Sky menar här snarare att den patriarkala genusstrukturen befästes genom att Gud inte talar till Eva direkt utan föredrar Adam och tillrätta visar honom likt en far talar till sin son i Sky 2009 s 55-57.

137 Meyers 2013 s 88-89.

138 Schüssler Fiorenza 1999 s 119-121.

139 Schüssler Fiorenza 1999 s 130-131.

140 Schüssler Fiorenza 1999 s 226-228.

141 Barlas 2002 s 139.

142 Begreppet Sunna hänvisar till vanligt förekommande praktiker som härstammar till Profetens praxis, hämtat från Barlas 2002 s 235.

143 Barlas 2002 s 189-190, 65.

RK 2029 Examensarbete I Religionsvetenskap III Sara Elvefeldt 2016

38 gestalter.¹⁴⁴ Meyers framlägger flera olika syner på prostitution i texterna exempelvis belyses tempelprostituerade, där den sexuella akten är del av en religiös kontext. Dock är det inte lika tydligt om tempelprostitution hänvisar till judiska kvinnor direkt eller ett fenomen i det övriga antika samhällets sammanhang.¹⁴⁵

Schüssler Fiorenza återkommer flertalet gånger till kategorin prostituerad och hur de bland annat var en del av Johannes Döparens följeslagare. Prostituerade förekommer även i berättelsen kring Jesusrörelsen, att Jesus umgicks med både syndare och prostituerade. Själva begreppet syndare och prostituerad i den här kontexten kan även betyda de omoraliska eller trolösa människorna i Israel. Prostituerade kan tolkas som att människor var tvungna att engagera sig i vanhedrande yrken för att överleva, prostitution i denna bemärkelse skulle kunna vara symbolisk.¹⁴⁶

5.3.4 Barnafödande samt graviditet

Carol Meyers tydliggör att det återfinns en vers i första mosebok som är specifikt problematiskt i diskussionen om genus, som beskriver att kvinnan utanför Eden måste lida smärtsamt i barnafödande och underordna sig mannen.¹⁴⁷ Författaren beskriver att översättningen av smärta och smärtsamt i samband med bibliska verser kring födslar är föremål för diskussion. Meyers pekar på att översättningen slitsam eller arbetsam är mer passande i sammanhanget, då orden smärtsam och graviditet annars inte följs av varandra i andra bibliska texter. En alternativ översättning på versen skulle kunna vara att kvinnan utanför Eden kommer arbeta hårt och ha många graviditeter menar hon och fortsätter att belysa att Gud befäster här kvinnans roll som livgivande och reproducerande.¹⁴⁸

Meyers skriver att hebreiska texterna förhåller sig till graviditet i relation till dödlighet via narrativet om Rachel som dör när hon föder sin andra son samt Bathsheba som förlorar sin första son i barnsäng. Att graviditeter kan innebära fara för såväl moder som barn var ett vanligt förekommande fenomen inom den antika israeliska kontexten. Dock inbäddas kulturella värderingar i moseböckerna som förordar barnafödande för både behålla befolkningsmängden samt att öka den. Första Moseboks verser beskriver att mannen har ansträngande arbetsuppgifter och att kvinnan måste arbeta hårt samt ha många graviditeter vilket reflekterar den israeliska antika samhällets förutsättningar.¹⁴⁹ Att reproduktionen är lyckosam var ett viktigt ämne för såväl kvinnor som män vilket reflekteras i de texter som hanterar infertilitet i bibeln. Verser som illustrerar män som både ber samt offrar för att ge helig hjälp för barngivande kvinnor återkommer på flertal ställen poängterar Meyers. I hushållsreligiös aspekt är kvinnan dock huvudansvarig för att bistå och skydda både moder och barn under graviditetens gång via böner, amuletter, högtidliga löften.¹⁵⁰

Schüssler Fiorenza framlägger att i bibeltexterna beskrivs att människan skapades i Guds avbild som manligt och kvinnligt. En avbild där det manliga och kvinnliga utgör förhållandena för

144 En syn på Rahab som återfinns hos Baskin, där forskaren lyfter fram hur hon lyfts fram som en heroisk gestalt som räddar israeliter från fångenskap och beskriv som både stark och beslutsam med ett gott hjärta. Men i synen på tempelprostitution går åsikterna isär, där Baskin snarare menar att detta förbjuds och är ickeönskvärt. Baskin 2009 s 23-26.

145 Meyers 2013 s 172-173.

146 Schüssler Fiorenza 1999 s 113, 126-127.

147 Meyers 2013 s 81.

148 Meyers 2013 s 90-91.

149 Meyers 2013 s 100-101.

150 Meyers 2013 s 154-156.

RK 2029 Examensarbete I Religionsvetenskap III Sara Elvefeldt 2016

39 fortplantning och fertilitet. I kvinnans sexuella makt återfinns i möjligheten till fortplantning, att kunna fortplanta sig finns styrka och möjlighet att påverka sin närmaste omgivning.¹⁵¹ Hon kvinnans reproducerande kraft hyllas. En god mor är en fertil mor enligt Koranen. Modern får sin status i samhället utifrån sin förmåga att bära och nära barn via graviditeten får hon specifika rättigheter. I kvinnans livmoder skapas liv och via graviditeten får kvinnan privilegier men dessa är inte konkurrerande med Guds förmåga att skapa liv. Kvinnors lika förutsättningar lyfts fram via kvinnans reproduktiva egenskaper i livmoderns som bar liv för Gud.¹⁵³

5.3.5 Deldiskussion

Kvinnans förhållande till sex och sexualitet ges stort utrymme och betonas hos alla tre forskarna, framförallt hos Barlas som lyfter fram tolkningar utifrån Koranen. Forskarna återger en bild av religiösa kvinnor med sexuella rättigheter, där lustfyllda och ömsesidiga förhållanden är det optimala. Jag anser att tolkningarna av urkunderna lyfter fram att religionen förhåller sig positivt till kvinnlig sexualitet inom den äktenskapliga relationen, ett förhållande präglat av jämlikhet och kärlek. Forskarna belyser även hur kvinnor använt sin sexualitet för egen vinning och mannen är den svaga som behöver skyddas från sexuell påverkning, där slöjan använts som exempel att syftet inte är att förtrycka kvinnan utan skydda den påverkningsbara mannen. Forskningen hos Sky som hänvisar till både den muslimska som det kristna sammanhanget, både befäster bilden av den svaga mannen som behöver skyddas från kvinnans påverkan via slöjan men samtidigt bestrida bilden med slöjan som symbol för både frigörelse och förtryckande.¹⁵⁴

Dock lyfter både Barlas och Schüssler Fiorenza fram att kvinnlig kyskhet och oskuldsfullhet som särskilt heligt i både den muslimska samt kristna urkunderna, men sexuell renhet är inte att avstå från sex utan att avstå från fel typ av sexuell handling som exempelvis otrohet. Enbart Meyers och Schüssler Fiorenza hanterar spännbandet mellan prostitution och religion, där prostitution framstår dels som ett samhällsproblem men inte förbjudet. En ny bild av prostituerade kvinnor ges av båda forskarna utifrån de judiska och kristna kontexterna, där en heroisk självständig gestalt synliggörs. Begreppet tempelprostitution lyfts fram och hur den sexuella akten utförs i ett religiöst syfte, däremot framgår det inte tydligt om detta sker i ett judiskt sammanhang. Baskin går istället emot kultprostitutionen i den judiska gemenskapen men befäster synen på prostituerade som både godhjärtade och självständiga kvinnor.¹⁵⁵ Även forskningen hos Plaskow som också tolkar den judiska urkunderna befäster den kluvna bilden av kvinnlig sexualitet, dels att den är en del av patriarkalsystemet där mannen har rätt till sin frus sexualitet men samtidigt är sex något naturligt och en gåva från Gud.¹⁵⁶

Både Barlas som tolkar islams urkunder och Meyers som hänvisar till judiska bibeltexter hanterar mänsklig synd via syndafallet med liknande infallsvinklar, något som saknas hos Schüssler

151 Schüssler Fiorenza 1999 s 211, 218.

152 Schüssler Fiorenza 1999 s 325.

153 Barlas 2002 s 174-175, 178-180.

154 Sky 2009 s 126-131.

155 Baskin 2009 s 23-26.

156 Plaskow 1991 s 177-179, 180.

RK 2029 Examensarbete I Religionsvetenskap III Sara Elvefeldt 2016

40 Fiorenzas tolkning av kristendomens texter. Där Schüssler Fiorenza istället förespråkar en inkluderande förhållning där alla såväl syndare som prostituerade återfinns i gemenskapen. I relation till begreppet synd och skam lyfts slöjan åter fram men i den kristna kontexten, och kvinnan ska inte enbart beslöjas utan även bära håret uppsatt och anständigt. I relation till sex och fortplantning återges en bild av graviditet ihopkopplat med smärta för kvinnan. Även om omtolkningar av begreppet smärta tydliggör att fertilitet står i fokus i relation till graviditet, återfinns ändå en ton av att kvinnan ska lida i samband med barnafödande som vid liknelsen mellan graviditet och korsfästelsen.