Får familjhemmen tillräckligt med stöd?

Svensk lag stadgar att socialnämnden ska tillhandahålla tillräckligt med stöd och hjälp till de familjer som tar på sig att ge ett hem till ett omhändertaget barn, men vem bestämmer hur mycket som är tillräckligt? De två gånger som familjevårdssekreteraren kommer på besök till familjehemmet för att tillhandahålla handledning uppfattas helt olika av parterna, då det är tydligt att familjehemmen önskar att ha mer. Jag föreslår att socialtjänsten hjälper till med att skapa ett nätverk av familjehem, där familjerna kan ha glädje och nytta av varandra. En form av cirkelgrupp där familjehem med varierande erfarenhet kan träffas och diskutera de problem och möjligheter som dyker upp i ett vardagsliv tillsammans med ett omhändertaget barn. Jag tror att kunskap från andra familjer i

samma situation är ovärderlig för alla familjhem, men den kan inte ersätta den handledning som socialtjänsten tillhandahåller. Dessa gruppträffar kan variera i utformning, dels kan det handla om en nätverksträff där ämnen som känns aktuella diskuteras, dels en grupphandledning där verksamma från socialtjänsten kan medverka och ta upp särskilda och förutbestämda ämnen. Kanske krävs det inte att familjehemmen behöver träffas personligen, utan det är nog att de ska ha möjlighet att ringa till varandra och prata om sin situation och dela varandras erfarenheter. Detta tillsammans med en mer frekvent enskild handledning, som bör ske minst en gång i kvartalet kanske ger familjhemmen de verktyg de känner att de behöver för att utföra sin uppgift på bästa sätt.

Trots att socialtjänsten säger att de värnar om familjehemmen, har det nu blivit uppenbart att den handledning de får inte är tillräcklig. Det är oerhört viktigt att resurser läggs ner på de familjehem som finns. Att vägleda, uppmuntra och stötta dem; berätta för dem när de gör något bra, berätta hur de kan göra något annorlunda, men framför allt – ge feedback. Handledningen handlar i slutändan om barnen. Det är de som ska ha nytta av handledningen och det de vuxna lär sig där. Att tvångsomhänderta ett barn och flytta det från sin miljö, är ett stort ingripande och kan inte, får inte, sluta med att barnet flyttar till den ”nya” familjen. Vad händer sen då? Ligger ansvaret bara på familjehemmet? Kan de hjälpa? Hur kan vi hjälpa dem att hjälpa? Att familjehemsplacera ett barn och sedan lämna familjehemmet att ta itu med utmaningen, är samma sak som att vara omsorgsfull och engagerad i sitt kakbak, och avsluta med att lyfta in skapelsen i ugnen. Men glömma att titta efter om ugnen är på.

Jag kräver ingen förändring i morgon, men jag hoppas och önskar att denna uppsats har fött en liten tanke hos läsaren att hjälpinsatsen inte kan sluta vid omhändertagandet av barnet. De människor som givits uppdraget att stötta och hjälpa barnet måste också själva få stöd. Målet är ju att skapa de bästa förutsättningarna för de familjehemsplacerade barnen. Vi kan inte räkna med att det blir bra bara för att det inte är dåligt. Kakan blir inte varm i en kall ugn.

REFERENSER

Andersson, G. (2001) red. Bäck-Wiklund & Lundström ”Kap. 5 Barns vardagsliv i familjehem” ur: Barns vardag i det senmoderna samhället.

Stockholm: Natur & Kultur

Connell, R (2003) Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos

Lindén, G (1990) Byta föräldrar – en bok om familjevårdens möjligheter och

omöjligheter. Kristianstad: Liber

Rosengren, K-E & Arvidson, P. (2005) Sociologisk metodik. Malmö: Liber

Skeggs, Beverly. (2000) Att bli respektabel. Konstruktioner av klass och kön. Göteborg: Daidalos

Starrin, B & Renck, B (1996) Den kvalitativa intervjun. I: Svensson, P-G & Starrin, B Kvalitativa Studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Starrin, B (1996) Grounded Theory – en modell för kvalitativ analys. I: Svensson, P-G & Starrin, B Kvalitativa Studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur Statens Institutionsstyrelse, den 21 maj 2006.

http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=241 Svea Rikes Lag (2006), Socialtjänstlagen.

Svensson, P-G & Starrin, B (Red) (1996) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Trulsson, K. (2003) Konturer av ett kvinnligt fält – om missbrukande kvinnors

BILAGOR

Bilaga 1: Intervjuguide till familjehem

Bilaga 2: Intervjuguide till familjevårdssekreterare Bilaga 3: Samtyckesblankett 1

Bilaga 4: Samtyckesblankett 2 Bilaga 5: Samtyckesblankett 3

Bilaga 1

INTERVJUGUIDE TILL FAMILJEHEM

Bakgrund

• Vad var det som hände när X blev placerad i ert hem?

Relationen

• Har ni, din partner och du, någon kontakt med barnets biologiska familj? 1. om ja, hur ser den ut?

2. har den förändrats över tid?

3. har ni fått några tips eller instruktioner av socialtjänsten hur er kontakt med den biologiska familjen borde utformas?

4. finns det något ni kunde ha gjort annorlunda eller bättre? 5. hur skulle ni önska att relationen såg ut?

Andra tankar

• Hade situationen varit annorlunda om det varit ett annat kön på barnet? Om ja, på vilket sätt?

• Hade situationen varit annorlunda om det placerade barnet varit yngre/äldre?

• Hur kan du tänka dig att situationen hade sett ut om barnet var släktplacerat/inte släktplacerat?

Kön – och maktaspekter

• Kan ni se några maktrelaterade mönster i er relation till den biologiska familjen?

Bilaga 2

INTERVJUGUIDE TILL

FAMILJEVÅRDSSEKRETERARE

• Hur tror ni att familjehemmen ni har kontakt med ser på relationen till den biologiska familjen?

• Ser ni någon skillnad i synen på relationen i de fall då det föreligger en släkt – eller nätverksplacering mot då familjehemmet inte känner barnet ifråga sedan innan?

• Ser ni någon skillnad i synsättet på relationen i avseende av ålder och kön på det placerade barnet? Att det familjehem som tar emot ett äldre barn skulle ha en annan typ av relation med den biologiska familjen i jämförelse med den som tar emot ett yngre barn? Eller skillnader avseende pojke eller flicka?

• Vissa studier visar att den biologiska familjen känner sig underlägsna i förhållande till familjehemmet, hur gör ni för att undvika eller reducera detta?

• Dessa studier visar också att det främst är de biologiska mödrarna som känner av detta underläge, kan ni också se dessa mönster och vad det går att göra i denna situation?

Bilaga 3

Samtyckesblankett 1

FAMILJEHEM – ROLLER OCH RELATIONER

Jag är en student vid Malmö Högskola som går sista terminen på socionomprogrammet med socialpedagogisk inriktning. Jag skriver nu den C- uppsats som kommer bli mitt examensarbete.

Jag vill undersöka hur familjehem ser på det förhållande de har till den biologiska familjen vid en familjehemsplacering. Jag vill även ta reda på hur socialtjänsten uppfattar denna relation. Jag kommer att intervjua tre olika familjehem oh två olika familjevårdssekreterare. Mina resultat kommer att redovisas som ett examensarbete med muntlig examination och möjlighet till publicering på Internet. Min framställning kommer att vara utformad på ett sådant sätt att det inte finns möjlighet att utröna mina informanters namn, ålder eller bostadsort. Det är viktigt för mig att deras integritet skyddas och att de kan känna sig trygga.

Mitt syfte med min C-uppsats är att undersöka hur relationen ser ut mellan familjehem och den biologiska familjen. Mina frågeställningar i uppsatsen är som följer, och der är dessa som kommer att diskuteras vid intervjutillfället:

Huvudfråga:

Hur ser familjehemmet på relationen till den biologiska familjen?

Följdfrågor:

hur ser relationen ut i form av könsmönster och maktstrukturer?

Hur ser socialtjänsten på relationen mellan familjehemmet och den biologiska familjen?

Jag har tagit kontakt med er för att genom intervjumomentet få en djupare förståelse för hur denna relation ser ut.

Studieansvarig: Marlene Oueslati Talltitegatan 21 23538 Vellinge 040-42 18 92 0709-35 59 98 hso03267@stud.mah.se

Härmed tillfrågas Du om deltagande i studien.

Bilaga 4

Samtyckesblankett 2

FAMILJEHEM – ROLLER OCH RELATIONER

INTERVJU

Jag lämnar härmed mitt samtycke för att delta i en intervju till Marlene Oueslatis examensarbete.

Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.

Studieansvarig: Marlene Oueslati Talltitegatan 21 23538 Vellinge 040-42 18 92 0709-35 59 98 hso03267@stud.mah.se ... deltagare ... studieansvarig

Bilaga 5

Samtyckesblankett 3

FAMILJEHEM – ROLLER OCH RELATIONER

INTERVJU

Härmed samtycker jag till att Marlene Oueslati från Malmö Högskola genomför intervjuer med personal inför sin C-uppsats.

……… ……… underskrift och titel

Studieansvarig: Marlene Oueslati Talltitegatan 21 23538 Vellinge 040-42 18 92 0709-35 59 98 hso03267@stud.mah.se