Det är avgörande att följa upp vården vid postcovid systematiskt, för att vi ska få bättre kunskap både om antalet drabbade och om effektiv behandling och rehabilitering. För detta krävs bland annat mer klinisk erfarenhet, forskningssamarbeten och korrekt kodning av hälsotillstånd och vårdåtgärder.
Alla som möter patienter med postcovid behöver samla data kring dem på ett strukturerat sätt, så att varje patientbesök bidrar till den samlade
kunskapen. I primärvården är det till exempel viktigt att koda och
dokumentera enhetligt. Förutom att koda och klassificera sjukdomar eller hälsoproblem enligt klassifikationen ICD-10-SE (diagnoskoder) kan du använda Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) för att beskriva patientens funktionstillstånd, sätta mål, bedöma behov och följa upp resultat. Det finns ett standardurval av ICF-koder för många hälsotillstånd och situationer. Utförda åtgärder kodas sedan enligt Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ).
Erbjud särskilda insatser vid vissa komplexa eller specifika symtom:
Rekommendationer till hälso- och sjukvårdspersonal som möter patienter med smärta efter misstänkt eller bekräftad covid-19
Bedöm:
• om det finns en tydlig medicinsk orsak till smärtan
• andra möjliga orsaker till smärtan
• patientens förmåga att fungera i vardagen, inklusive arbete, skola och fritid.
Erbjud åtgärder som till exempel:
• information och råd om akut och långvarig smärta
• gradvis ökad fysisk aktivitet, med hänsyn till eventuell svår trötthet eller andra symtom, och tät uppföljning av utvecklingen
• behandling av orsaker till smärtan, till exempel muskuloskeletala besvär
• stöd för återgång i arbete, skola och fritidsaktiviteter
• kognitiv beteendeterapi (KBT)
• strukturerad utvärdering av de utförda åtgärderna.
Verksamheter behöver också få ingå i forskningsstudier och ge tid till sina forskande medarbetare. Särskilt multiprofessionella team behöver integrera forskning i vården vid postcovid. Det är vidare önskvärt med nationella samarbeten mellan specialiserade vårdenheter, som inkluderar deltagare från primärvården (både regional och kommunal).
Strukturerad uppföljning och utvärdering pågår redan på flera håll i landet, så kunskapen växer. Kunskapsläget är svagare för barn än för vuxna, men även i barnsjukvården finns viktiga initiativ, och fler är på gång. Vidare ska Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) särskilt uppmärksamma effekter av behandling och rehabilitering vid postcovid hos barn, i ett regeringsuppdrag om postcovid (S2021/02146).
Socialstyrelsens uppföljningar och analyser väntas också bidra till ökad kunskap om postcovid. Vi utgår till exempel från hälsodataregister i sjukhusvården, socialtjänstregister och dödsorsaksregistret. Hittills har vi regelbundet rapporterat statistik om sjukhusvårdade covid-19-patienter, covid-19-smittade personer med insatser från socialtjänsten och avlidna med dödsorsaken covid-19. Vi arbetar också med att samla in viktig information från primärvården, med hjälp av enkäter.
Vidare samlar WHO in data om postcovid på internationell nivå. WHO har tagit fram ett formulär (”case report form”) där hälso- och sjukvården i olika länder kan rapportera resultat på ett standardiserat sätt, för både patienter som vårdats för covid-19 på sjukhus och patienter som varit sjuka hemma.
Följ upp vården systematiskt:
Rekommendationer till arbetsledare och chefer i vården vid postcovid
• Etablera forskningssamarbeten kring postcovid, för att skapa evidensbaserad kunskap om hur många som drabbas och vilken utredning, behandling och rehabilitering som är mest effektiv.
• Sprid och implementera kunskap om postcovid, till exempel genom Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.
Rekommendationer till hälso- och sjukvårdspersonal som möter patienter med postcovid
• Använd tilläggskoden U09.9 för postcovid i klassifikationen ICD-10-SE. Använd också övriga diagnoskoder för covid-19 när det är aktuellt (se tabell 3–4).
• Använd tilläggskoden ZV100 för vårdåtgärder relaterade till postcovid i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ, se tabell 4).
• Använd relevanta koder i Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF, se tabell 4).
Tabell 3. Urval av ICD-10-SE-koder för covid-19 och postcovid Pågående
covid-19-infektion Kod Använd koden när patienten har … Covid-19, virus
identifierat U07.1 bekräftad covid-19 genom laboratorietester, oavsett hur allvarliga de kliniska tecknen eller symtomen är.
Covid-19, virus ej
identifierat U07.2 diagnostiserad covid-19 kliniskt eller epidemiologiskt, men inte bekräftad covid-19 genom
laboratorietester.
Ej pågående
covid-19-infektion
Tilläggs-kod Använd koden när patienten har … Covid-19 i den egna
sjukhistorien, ospecificerat
U08.9 tidigare bekräftad eller sannolikt genomgången covid-19-infektion, som är avslutad och inte gett kvarstående besvär, men har betydelse för vårdkontakten.
Postinfektiöst tillstånd efter covid-19, ospecificerat (postcovid)
U09.9 ett hälsotillstånd som har samband med covid-19, men inte en pågående covid-19-infektion.
Tabell 4. Praktiska exempel på kodning i ICD-10, KVÅ och ICF Klassifikation Praktiskt exempel
En patient hade covid-19 för 5 månader sedan, och besöker hälso- och sjukvården på grund av kvarstående avsaknad av luktsinne.
ICD-10-SE • huvuddiagnos: R43.0 anosmi
• tilläggsdiagnos: U09.9 postinfektiöst tillståndefter covid-19, ospecificerat KVÅ,
utredning Åtgärd 1 (utredning)
• bedömning av luktfunktion: PB006
• tilläggskod: ZV100
ICF Utredning av funktionstillstånd:
• luktsinne: totalt nedsatt luktsinne: b255.4 Måltillstånd:
• inga problem med luktsinne: b255.0 KVÅ,
behandling Åtgärd 2 (behandling)
• behandling av sinnesfunktioner och smärta: QB000
• tilläggskod: ZV100
Läs mer:
• På Socialstyrelsens webbplats finns fullständig information om kodning av covid-19 i ICD-10, KVÅ och ICF: socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/e-halsa/klassificering-och-koder.
• På Socialstyrelsens webbplats finns också informationsbladet Kodning vid covid-19: socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/klassifikationer-och-koder/informationsblad-koder-covid-19.pdf.
• På WHO:s webbplats finns formuläret för internationell rapportering av resultat från vård vid postcovid:
who.int/publications-detail- redirect/global-covid-19-clinical-platform-case-report-form-(crf)-for-post-covid-conditions-(post-covid-19-crf-).
Kommande publicering:
• Socialstyrelsen publicerar inom kort ett förslag på standardurval av ICF-koder för postcovid, som stöd till verksamheter som vill använda ICF.
Referenser
1. Senfölger ved covid-19. Sundhedsstyrelsen, Danmark (2021). Hämtad 2021-03-19 från: https://www.sst.dk/da/udgivelser/2020/senfoelger-efter-covid-19
2. Långvariga symtom vid covid-19. SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2020). Hämtad 2021-01-26 från:
http://www.sbu.se/319
3. Willi S, Lüthold R, Hunt A, Hänggi N, Sejdiu D, Scaff C, et al. COVID-19 sequelae in adults aged less than 50 years: A systematic review.
Travel Med Infect Dis. 2021;40:101995.
4. Lopez-Leon S, Wegman-Ostrosky T, Perelman C, Sepuleda R, Rebolledo P, Cuapio A, et al. More than 50 Long-term effects of COVID-19: a systematic review and meta-analysis. Preprint. Res Sq.
2021;rs.3.rs-266574.
5. Huang C, Huang L, Wang Y, Li X, Ren L, Gu X, et al. 6-month consequences of COVID-19 in patients discharged from hospital: a cohort study. Lancet. 2021;397(10270):220-232.
6. In the wake of the pandemic: preparing for Long COVID. WHO (2021) Policy brief 39. Print ISSN 1997-8065. Hämtad 2021-03-04 från:
https://www.euro.who.int/en/health-topics/health-
emergencies/coronavirus-covid-19/publications-and-technical- guidance/2021/in-the-wake-of-the-pandemic-preparing-for-long-covid-2021
7. 19 rapid guideline: managing the long-term effects of COVID-19. National Institute for health and care excellence, NICE (2020).
Hämtad 2021-02-25 från: https://www.nice.org.uk/guidance/ng188/
8. COVID-19 Clinical management - Living guidance. WHO (2021).
Hämtad 2021-03-01 från:
https://www.who.int/publications/i/item/WHO-2019-nCoV-clinical-2021-1
9. Buonsenso D, Munblit D, De Rose C, Sinatti D, Ricchiuto A, Carfi A, et al. Preliminary Evidence on Long COVID in children. (2021) medRxiv preprint doi: https://doi.org/10.1101/2021.01.23.21250375
https://www.medrxiv.org
10. Ludvigsson JF. Case report and systematic review suggest that children may experience similar long-term effects to adults after clinical COVID-19. Acta Paediatr. 2021;110(3):914-921. d
11. Herridge MS, Cheung AM, Tansey CM, Matte-Martyn A, Diax-Granados H, Al-Saidi F, et al. One-year outcomes in survivors of the acute respiratory distress syndrome. N Engl J Med. 2003;348(8):683-693.
12. Rousseau AF, Prescott HC, Brett SJ, Weiss B, Azoulay E, Creteur J, et al. Long-term outcomes after critical illness: recent insights. Crit Care.
2021;25(1):108.
13. Chaudhuri A, Behan PO. Fatigue in neurological disorders. Lancet.
2004;363(9413):978-988.
14. Rouhani MJ, Clunie G, Thong G, Lovell L, Cert MA, Roe J, et al. A Prospective Study of Voice, Swallow, and Airway Outcomes Following
15. Sudre CH, Murray B, Varsavsky T, Graham MS, Penfold RS, Bowyer RC, et al. Attributes and predictors of long COVID. Nat Med.
2021;10.1038/s41591-021-01292-y.
16. Office for National Statistics. The prevalence of long COVID symptoms and COVID-19 complications. Hämtad 2021-03-01 från:
https://www.ons.gov.uk/news/statementsandletters/theprevalenceoflongc ovidsymptomsandcovid19complications (accessed Dec 16, 2020).
17. Haute Autorité de Santé (HAS). Réponses rapides dans le cadre de la covid-19: symptômes prolongés suite à une covid-19 de l’adulte – diagnostic et prise en charge. (2021). Hämtad 2021-03-01 från:
https://www.has-sante.fr/upload/docs/application/pdf/2021-02/20rr430_covid_19_symptomes_prolonges_post_cd.pdf
18. Greenhalgh T, Knight M, A'Court C, Buxton M, Husain L. Management of post-acute covid-19 in primary care. BMJ. 2020;370:m3026.
19. Herridge MS, Tansey CM, Matté A, Tomlinson G, Diaz-Granados N, Cooper A, et al. Functional disability 5 years after acute respiratory distress syndrome. N Engl J Med. 2011;364(14):1293-1304.
20. Magadum A, Kishore R. Cardiovascular Manifestations of COVID-19.
Infection. Cells. 2020;9(11):2508.
21. Raj SR, Guzman JC, Harvey P, Richer L, Schondorf R, Seifer C, et al.
Canadian Cardiovascular Society Position Statement on Postural Orthostatic Tachycardia Syndrome (POTS) and Related Disorders of Chronic Orthostatic Intolerance. Can J Cardiol. 2020;36(3):357-372.
22. Johansson M, Ståhlberg M, Runold M, Nygren-Bonnier M, Nilsson J, Bruchfeld J, et al. Long-Haul Post-COVID-19 Symptoms Presenting as a Variant of Postural Orthostatic Tachycardia Syndrome: The Swedish Experience. JACC Case Rep. 2021;10.1016/j.jaccas.2021.01.009.
23. Landi, F, Gremese, E, Bernabei, R, Fantoni, M, Gasbarrini, A, Settanni, CR, et al. (Gemelli Against COVID-19 Post-Acute Care Study Group) Post-COVID-19 global health strategies: the need for an
interdisciplinary approach. Aging Clin Exp Res. 2020; 32(8):1613-20.
24. Welch C, Greig C, Masud T, Wilson D, Jackson T. COVID-19 and Acute Sarcopenia. Aging and disease. 2020; 11(6):1345-51.
25. Barazzoni, R, Bischoff, SC, Breda, J, Wickramasinghe, K, Krznaric, Z, Nitzan, D, et al. ESPEN expert statements and practical guidance for nutritional management of individuals with SARS-CoV-2 infection. Clin Nutr. 2020; 39(6):1631-8.
26. Addison A, Wong B, Ahmed T, Macci A, Konstantinidis I, Huart C, et al. Clinical Olfactory Working Group consensus statement on the treatment of postinfectious olfactory dysfunction. J Allergy Clin Immunol. 2021;S0091-6749(21)00004-X. doi:
10.1016/j.jaci.2020.12.641.
Bilaga 1. Aktörskarta
Bilaga 2. Förteckning över remissinstanser
Följande organisationer, grupper och sakkunniga har fått möjlighet att lämna synpunkter på en remissversion av detta kunskapsstöd, och många har bidragit med värdefulla synpunkter. Socialstyrelsen har beaktat samtliga remissvar.