Följa ansvarsprincipen eller samverka? - Slutsatser, diskussion och reflektion

7. Slutsatser, diskussion och reflektion

7.4 Följa ansvarsprincipen eller samverka?

När det kom till resursfrågan för inriktnings- och samordningsfunktionen (ISF) samt stödfunktionen visade det sig vara problematiskt att frigöra resurser under en längre period, speciellt när det kom till resurser för ISF-stöd. Aktörernas resurser kommer i första hand gå till den egna organisationen under en samhällsstörning. Det är i sig inget konstigt eftersom det svenska krishanteringssystemet bygger på ansvarsprincipen vilket innebär att den som har ansvaret för en verksamhet under normala förhållanden också har motsvarande ansvar vid en samhällsstörning. Däremot förmedlar den utökade ansvarsprincipen att aktörerna ska stödja och samverka med varandra (MSB 2018, s. 26). Här framkommer en tydlig motsättning där aktörerna i första hand ska prioritera sin egen verksamhet, samtidigt som man ska avvara resurser, stödja och samverka med andra. Resultatet av det resonemanget blir troligen att samverkan kommer bli lidande eftersom ansvarsprincipen tydligt förmedlar att aktörerna i första hand måste sköta sin egen verksamhet under en samhällsstörning.

40 7.5 Metodreflektion - Studiens begränsningar

Viktigt att ha med sig i minnet är att studien till en början har ett litet urval. Det är ett småskaligt projekt med ett fåtal intervjuer, varför en bör vara försiktig med att dra några större slutsatser om resultaten. Utgångspunkten har heller inte varit att förmedla ett representativt resultat för aktörerna i ett större sammanhang. Vi kan i den meningen inte förmedla ett resultat som talar för aktörerna i hela Sverige. Tanken har istället varit att

generera nya insikter utifrån studiens syfte och försöka nyansera. Däremot matchar resultaten det som sägs i teorin. Studien bekräftar det som exempelvis handlar om competence trust (Newell & Swan 2000, s. 1296), om att tillit mellan parter kommer utifrån att man litar på den andres kompetens. Det resonemanget framkom tydligt i studiens andra tema där hälften av aktörerna litade på att kommunen hade kompetensen att samordna hanteringen av en samhällsstörning. Således blir informanternas erfarenhet representativ i relation till teorin.

Vidare är det värt att belysa fördelningen av informanter. Tanken från början var att inkludera tre stycken från varje aktör. Utifrån omständigheter blev det tyvärr en liten obalans då

regionen representerar tre röster, medan polis och räddningstjänst står för två röster vardera.

7.6 Förslag på vidare forskning

Då studien har ett explorativt urval (Denscombe 2018, s. 58) och används som ett första steg om att undersöka studiens syften är det relevant att föra vidare studiens frågeställningar inom andra kontexter. Eftersom kontexten som studien avsett att studera är avgränsad, finns

möjligheter om att söka vidare i andra sammanhang i Sverige. Finns det liknande resultat, eller skiljer det sig? Ett alternativ för att gräva djupare i aktörernas förståelse om kommunens geografiska områdesansvar i den svenska kontexten är att t.ex. utföra kvantitativa

enkätformulär till ett större urval av informanter. I enkäterna kan man lista upp konkreta frågor, med svarsalternativ, för att på så sätt komma närmare kärnan till problematiken och belysa i stort vart kunskapsluckorna finns. Det kan vara ett tillvägagångsätt med att komma djupare in på kunskapsnivån och explicit belysa vart problematiken ligger. Vidare finns det utrymme att fortsätta studera problematiken likt den här studien belyser, men istället rikta fokus för hur offentliga aktörer tolkar det regionala områdesansvaret, eller det nationella.

Referenslista

Ansell, C., Boin, A., & Keller, A. (2010). Managing Transboundary Crises: Identifying the Building Blocks of an Effective Response System. Journal of Contingencies and Crisis Management, 18(4), ss. 195-207.

Batho, S., Williams, G., & Russel, L. (1999). Crisis management of controlled recovery: The emergency planning response to the bombing of Manchester City Center. Disasters, 23(3), ss.

217-233.

Bengtsson, T. (2011). Övning Katrina 2010: Utvärderingsrapport. Härnösand: Länsstyrelsen Västernorrland.

Berlin, J. M., & Carlström, E. D. (2011). Why is collaboration minimized at the accident scene? A critical study of a hidden phenomenon. Disaster Prevention and Management, 20(2), ss. 159-171.

Bergling, P., Engberg, J., Naarttijärvi, M., Wennerström, E. & Wimelius, M.E. (2016).

Krisen, myndigheterna och lagen: krishantering i rättens gränsland. 1. uppl. Malmö:

Gleerups Utbildning.

Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl., Malmö: Liber AB.

Coleman, C., Magee, J. & Shields, W. (2012). Building trust for shared services: a model for collaboration between nonprofit reproductive health organizations. Elsevier, 85(4), ss. 335-337.

Comfort, L.K. (2007). Crisis management in hindsight: Cognition, communication, coordination, and control. Public Administration Review, 67, ss. 189-197.

Comfort, L.K., & Kapucu, N. (2006). Inter-organizational coordination in extreme events:

The World Trade Center attacks, September 11, 2001. Handbook of Environmental Chemistry Water Pollution, 39(2), ss. 309-327.

Curnin, S., Owen, C., Paton, D., Trist, C. & Parsons, D. (2015). Role clarity, swift trust and multi-agency coordination. Journal of Contingencies and Crsis Management, 23(1), ss. 29-35.

Danielsson, E., Johansson, R. & Kvarnlöf, L. (2013). Samverkan under räddningsinsatser - En slutrapport från ett forskningsprojekt. Östersund: RCR Working Paper Series.

Danielsson, E., Johansson, R. & Eliasson, L. (2011). Samverkan i praktiken. Karlstad:

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Danielsson, E., Landgren, J., Larsson, G., Olofsson, A., Tirkonen, P. & Voss, M. (2011).

Forskningsöversikt: Ledning och samverkan vid olyckor och kriser. Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Fjärde uppl., Lund: Studentlitteratur.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 3 uppl., Lund: Studentlitteratur.

Enander A., & Hede, S. (2004). Förväntningar och erfarenheter hos aktörer. KBM:s forskningsserie nr 4. Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten.

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber, ss. 36-57.

Fredholm, L. & Uhr, C. (2011). Samverkan vid stora olyckor och kriser kräver ett utvecklat tänkande om ledning. I N. Nilsson. (red.) Samverkan för säkerhets skull!. Stockholm: MSB, ss. 121-138.

Kallin, S. (2007). Projekt GROHS. Regionala förutsättningar för samverkan genom samverkansledning. Karlstad: Räddningsverket.

Kapucu, N. (2008a). Planning for disasters and responding to catastrophes: Error of the third type in disaster policy and planning. International Journal of Public Policy, 3(5), ss. 313-327.

Kapucu, N. (2008b). Collaborative emergency management: better community organising, better public preparedness and response. Disasters, 32(2), ss. 239-262.

Kendra, J. M., & Wachtendorf, T. (2003). Elements of resilience after the World Trade Center disaster: Reconstructing New York City’s Emergency Operations Center. Disasters, 27(1), ss.

37-53.

Koelega, S. & Cedergårdh, E. (2015). Utformning av organisation, övergripande ledning av kommunal räddningstjänst och utövande av geografiskt områdesansvar. I Uhr, C. (red.) Att åstadkomma inriktning & samordning - 7 analyser utifrån hanteringen av skogsbranden i Västmandland 2014. Lund: ss. 15-83.

Krisberedskapsmyndigheten (KBM). (2007). Utvärdering av Samverkansövning 2007 (SAMÖ 2007). Stockholm: KBM.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur AB.

Lewis, J. & Nicholls, C.M. (2014). Design issues. I Ritchie, J., Lewis, J., Nicholls, C.M. &

Ormston, R. (red.) Qualitative research practice - A guide for social science students and researchers. London: SAGE, ss. 48-76.

Länsstyrelsen Västernorrland. (2011). Övning Katrina 2010 - Utvärderingsrapport.

Härnösand: Länsstyrelsen Västernorrland.

Lundquist, L. (1992). Förvaltning, stat och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

McEntire, D. A. (2002). Coordinating multi-organisational responses to disaster: Lessons from the March 28, 2000, Fort Worth tornado. Disaster Prevention and Management, 11(5), ss. 369-379.

McMaster, R. & Baber, C. (2011). Multi-agency operations: Cooperation during flooding, Elsevier, 43(2012), ss. 38-47.

McConnell, A. & Drennan, L. (2006). Mission Impossible? Planning and Preparing for Crises. Journal of Contingencies and Crises Management, 14, ss. 59-70.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). (2011). Utvärdering av SAMÖ-KKÖ 2011. Stockholm: MSB.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). (2016). Ansvar, samverkan, handling - Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014. Stockholm: MSB.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). (2017). Aktörsgemensamma former för inriktning och samordning - Vägledning för aktörer på lokal och regional nivå med utgångspunkt i geografiskt områdesansvar. Stockholm: MSB.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). (2018). Gemensamma grunder för ledning och samverkan vid samhällsstörningar. 4 uppl., Stockholm : MSB.

Mohammadfam, I., Bastani, S., Golmohamadi, A., Saei & Es-Hagni, M. (2015). Applying social network analysis to evaluate preparedness through coordination and trust in emergency management. Enviromental Hazards, 14(4), ss. 329-340.

Newell, S. & Swan, J. (2000). Trust in inter-organizational networking. SAGE Publications, 53(10), ss. 1287-1328.

Palm, J. & Ramsell, E. (2007). Developing local emergency management by co-ordination between municipalities in networks: experiences from Sweden. Journal of Contingencies and Crisis Management, 15(4), ss. 173-182.

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, G. &

Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl., Stockholm: Liber, ss. 220-234.

Robert, B. & Lajtha, C. (2002). A New Approach to Crises Management. Journal of Contingencies and Crises Management, 10(4), ss. 181-191.

SFS 2006:554. Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 2015:1052. Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 2003:778. Lag om skydd mot olyckor. Stockholm: Justitiedepartementet.

Skogsbränderna sommaren 2018. (2019). Betänkande av 2018 års skogsbrandsutredning (SOU 2019:7). Stockholm: Justitiedepartementet.

Stephenson Jr., M. (2005). Making humanitarian relief networks more effective: Operational coordination, trust and sense making. Disasters, 29(4), ss. 337-350.

Svedin, L. (2015). Samverkan i kriser. I Deverell, E., Hansén, D. & Olsson, E.K. (red) Perspektiv på krishantering. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 99-119.

Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl., Stockholm: Liber, ss. 208-219.

Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. &

Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl., Stockholm: Liber, ss. 17-32.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.

Uhr, C. (2009). Multi-organizational emergency response management. Diss. Lund: Lund University.

Uhr, C. (2011). Samverkansbegreppet. I N. Nilsson. (red). Samverkan för säkerhets skull!

Stockholm: MSB, ss. 11-30.

Wise, C.R., & McGuire, M. (2009). Wildland fire mitigation networks in the western United States. Disasters, 33(4), ss. 721-746.

Ödlund 2007 Ödlund, A. (2007). Interorganisatorisk samverkan som nationell resurs i krishantering. Stockholm: Totalförsvarets Forskningsinstitut.

Ödlund, A. (2010). Pulling the Same Way? A Multi-Perspectivist Study of Crisis Cooperation in Government. Journal of Contingencies and Crisis Management, 18(2), ss. 96- 107.

Bilaga 1 – Intervjuguide

Bakgrundsfrågor

Vad innebär din nuvarande tjänst?

 Hur länge har du arbetat i den rollen?

Tema 1 Tolkning om kommunens geografiska områdesansvar

Vad är din organisations roll under en samhällsstörning?

Vad är din roll under en samhällsstörning?

Kommunen har ju ett geografiskt områdesansvar på den lokala nivån. Känner du dig bekväm i hur de ansvaret ser ut?

 Känner du att du har tillräcklig kunskap kring de bitarna?

 Skulle du behöva veta mer?

Hur ofta talas det om kommunens geografiska områdesansvar inom din organisation?

 I vilka sammanhang?

 Om inte, varför tror du inte att det nämns?

Har du något verkligt exempel från när kommunen tagit sitt geografiska områdesansvar där din organisation involverades i arbetet?

 Eller när de inte tagit sitt ansvar?

 Varför lyckades/ misslyckades dem med det tror du?

Är det någon gång kommunen borde varit mer delaktig och tagit mer mer initiativ i hanteringen utav en störning?

Om nej på ovanstående fråga, ställ följande: Har du något exempel från en övning när kommunen tagit sitt geografiska områdesansvar där din organisation involverades i arbetet?

 Eller när de inte tagit sitt ansvar?

 Varför lyckades/ misslyckades dem med det tror du?

Kan du beskriva hur din organisation förhåller sig till kommunens geografiska områdesansvar i planeringsskedet/ förskedet/ det vardagliga arbetet?

 och under en samhällsstörning?

Tycker du att arbetet med kommunens geografiska områdesansvar har utvecklats under tid?

 Om nej, varför inte tror du?

 Om ja, på vilket sätt?

Tema 2 Tilliten till kommunen

Companion trust

Brukar du träffa representanter från kommunen i din tjänst?

 I vilka sammanhang?

 Hur ofta?

Hur ser din yrkesmässiga relation ut till kommunen som organisation?

 Har den förändrats över tid?

 På vilket sätt?

Hur ser du på de utmaningar som kommunen har i sitt arbete med krisberedskap?

 Hur tror du kommunen förstår din organisation och era utmaningar i arbetet med krisberedskap?

Competence trust

Hur ser du på kommunens yrkesutövande och roll i det vardagliga arbetet med krisberedskap och samhällsstörningar?

Hur ser du på kommunens yrkesutövande och roll under en samhällsstörning?

Hur ställer du dig till att kommunen ansvarar för att samordna hanteringen utav en samhällsstörning?

Commitment trust

Har din organisation några gemensamma överenskommelser eller andra avtal som reglerar ert arbete med krisberedskap med kommunen?

 Hur fungerar det isåfall?

 Om de inte finns, skulle de behövas? Hur skulle det se ut anser du? Är det ens möjligt?

Tema 3 Synen på aktörsgemensam ISF/ ISF-stöd

Förstå

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar riktar ju sig till din organisation, bland annat delarna om aktörsgemensamma former för samverkan och

inriktning, känner du dig bekväm med innehållet? Har du tagit del utav det?

 Vad är dina spontana tankar kring innehållet?

Begreppet inriktnings- och samordningsfunktion, ISF, är det något du är bekant med?

 Kan du berätta lite kort vad det handlar om utifrån ditt perspektiv?

Kan du berätta lite kort om ISF- stöd, alltså stödfunktionen till ISF?

Kan & Vilja

Hur ställer du dig till att inkluderas i en inriktnings-och samordningsfunktion/ stabssamverkan under en samhällsstörning?

 På vilket sätt skulle de bli bättre om ni inkluderades?

 Vad ser du framför dig att ni skulle kunna bidra med?

 Ser du några fördelar/ nackdelar?

Finns det uttalat i er organisation att ni ska samverka med kommunen vid en samhällsstörning?

Det finns ju en tjänsteman i beredskap (tib) hos er, vad är dennes uppgifter? Hur ska de agera vid en samhällsstörning?

 Finns det några förutbestämda riktlinjer för vem tib ska kontakta vid behov av samverkan?

Har din organisation några resurser för att inrätta ett stöd till inriktnings- och samordningsfunktion, ISF-stöd?

 Om ja, vad är dina tankar kring det?

 Om nej, varför inte?

Avslut

 Är det något du funderar över avslutningsvis?

 Är det något du vill lyfta fram?

 Är det någon fråga jag glömt att ställa?

Bilaga 2 – Informationsbrev

Hej!

Under våren 2019 har jag praktik hos räddningstjänsten, mer specifikt sitter jag på den förebyggande avdelningen som arbetar med att stötta de tre medlemskommunerna med kommunal krisberedskap och civilt försvar. Samtidigt skriver jag mitt examensarbete vid Umeå universitet, arbetet ska mynna ut i en magisterexamen.

Min studie har som syfte att bidra till en ökad kunskap och förståelse för hur offentliga aktörer tolkar det geografiska områdesansvaret på lokal nivå i relation till sin egen organisation, samt hur de ser på kommunens ansvar att samordna hanteringen av en samhällsstörning på lokal nivå. Dessutom ska min studie utforska aktörernas syn på inriktnings- och samordningsfunktionen (ISF) samt stödfunktionen (ISF-stöd).

Jag har valt att kontakta dig eftersom du tillhör en ledningsfunktion inom din organisation som verkar inom ett lokalt geografiskt område och troligen kommer inkluderas i en

samverkansstab vid en större samhällsstörning. Jag räknar med att intervjuerna tar omkring 45-60 minuter. Din medverkan kommer att bidra till en ökad förståelse för hur din

organisation tolkar och ser på det lokala geografiska områdesansvaret samt stabssamverkan.

Intervjun kommer att spelas in och därefter transkriberas för att sedan kasseras när studien är färdigställd. Intervjumaterialet kommer att behandlas konfidentiellt, det är endast jag som kommer ha tillgång till det och inga personuppgifter kommer att samlas in. Jag är även säkerhetsprövad och du har därmed friheten att kunna prata fritt. Du kommer inte nämnas vid namn i studien utan endast som den aktörs-kategori du tillhör. Ditt deltagande är självfallet helt frivilligt och du kan närsomhelst avstå eller avbryta deltagandet utan att ange någon anledning.

Resultatet av studien kommer publiceras i min magisteruppsats i juni 2019 och du kommer självklart få ta del utav den. Om du har några frågor är du varmt välkommen att kontakta mig!

Uppsatsen skrivs inom ramen för en magister/masteruppsatskurs i Freds- och konfliktstudier vid Umeå universitet. Frågor om kursen eller uppsatsarbetet kan också ställas till kursansvarig (tillika min handledare), se kontaktuppgifter nedan.

Med vänlig hälsning

Oscar Colbing, Student - Umeå universitet/ Praktikant Räddningstjänsten Kontaktuppgifter kursansvarig vid Umeå universitet:

Malin E. Wimelius (docent) Statsvetenskapliga institutionen malin.wimelius@umu.se

090 786 5232

In document Det kommunala geografiska områdesansvaret: En fallstudie med perspektiv från offentliga aktörer (Page 43-52)