4 Analys
4.6 Föräldrars delaktighet
Pedagoger arbetar med genus i förskolan, men är föräldrarna delaktiga i detta arbete?
En pedagog menade under intervjun att föräldrarna inte är delaktiga i förskolans genusarbete. Hon sa att det inte är något som de har haft uppe på föräldramöten. En annan pedagog sa att
32
de skickar ut enkäter till föräldrarna varje år men dessa innehöll inte några frågor om genus eller bemötande. Hon menade även att de har en jämställdhetsplan som de ska arbeta efter men denna är inte föräldrarna heller delaktiga i. Som både Eidevald (2011) och Svaleryd (2004) anser så är det vi vuxna som formar barnens identiteter. Dessa identiteter skapas av våra förväntningar av barnen. Juul och Jensen (2003) menar att föräldrar och professionella intresse för sina egna barn och de barn som finns i arbetet.
Utifrån detta kan en fråga ställas: om vuxna formar barns identiteter kan det då inte vara bra om föräldrarna blir mer delaktiga i förskolans genusarbete? Svaret på denna fråga borde kunna vara ja eftersom att föräldrarna enligt Eidevald (2011) har olika förväntningar på sina barn beroende på om det är en flicka eller pojke. Dessa förväntningar menar han uppfattar barnen och försöker nå upp till dessa istället för att själv bestämma hur han eller hon vill vara. Om föräldrarna då är med i genusarbetet kanske dessa förväntningar kan ändras och medverka till att barnen får hitta sina egna identiteter. En pedagog menade under intervjun att pojkar ibland kan ha nagellack på sig och att det inte något konstigt i förskolan men hon trodde att det blir värre i högre åldrar, när de börjar skolan. Om föräldrarnas åsikter om detta sa hon: “Jag tror ändå föräldrar som jag märker de sista fem åren att de är mer medvetna om det här. Tillåtande.” Enligt denna pedagog är föräldrar mer tillåtande och medvetna om att pojkar och flickor kan vara mer eller mindre maskulina och feminina. Om då både pedagoger och föräldrar arbetar med genus och bemötande fast på varsitt håll skulle de istället kunna arbeta med det tillsammans. På detta sätt skulle de även kunna stärka varandra och diskutera vad de olika genusbegreppen betyder för dem och hur de ska arbeta med detta. De föräldrar som då vill ha kvar de stereotypa könsrollerna och inte anser att arbetet med genus och bemötande är viktigt kan få höra andras motsatta åsikter. Kanske kan de då på sikt ändra sina åsikter och istället vilja börja jobba för genusfrågor och jämställdhet.
33
5 Diskussion
I denna studie så ville vi studera hur pedagogerna talar med barnen på förskolan ur ett genusperspektiv. Under våra observationer av detta så fanns det inga tydliga skillnader om pedagogerna gör någon skillnad när de tilltalar pojkar och flickor.
Innan undersökningens början hade vi en föreställning om att pedagogerna skulle bemöta pojkar och flickor på olika sätt i stor utsträckning När observationerna och intervjuerna var gjorda upplevde vi både att pedagogerna bemötte barnen utifrån feminina och maskulina normer och att de ibland inte gjorde det. Pedagogerna verkade till exempel anta att pojkarna ville ha mycket fart när de gungade medan flickorna istället kunde erbjudas att sjunga tillsammans med pedagogen. Att dessa pedagoger som har ingått i vår undersökning ibland bemöter barnen utifrån stereotypa normer om maskulina och feminina beteenden och ibland utifrån barnens individuella identiteter kanske kan bero på att pedagogerna inte har tillräckliga kunskaper om genus och jämställdhet.
I frågeställningen så ville vi ha reda på hur pedagogerna jobbar med genus i den dagliga verksamheten. I den dagliga verksamheten arbetar de efter läroplanen och utgår från vad som står i det dokumentet. Det händer även att de diskuterar olika frågor som kommer upp tillsammans med barnen. Under våra observationer såg vi att pedagogerna var noga med att bekräfta barnen inne som ute och vi kunde se de starka relationerna mellan alla pedagoger och barn på avdelningen
Insamlingen av empirin gjordes både inomhus och utomhus, detta gjorde att vi fick se bemötande från både ett inomhusperspektiv och utomhusperspektiv. Vi upplevde det dock som svårare att uppfatta pedagogernas bemötande utomhus då både barnen och pedagogerna var utspridda på ett större område och det blev då framför allt svårare att höra vad de sa till varandra. Observationerna hade även kunnat göras vid fler tillfällen både för att få en bättre syn på hur pedagogerna bemöter pojkar respektive flickor, hur pedagogerna pratar med flickor respektive pojkar samt hur de arbetar med genus i den vardagliga verksamheten. Vi anser dock ändå att tillräcklig empiri har samlats i för att kunna få en uppfattning om hur det är på denna förskola.
34
Intervjuerna valde vi att göra efter vi hade gjort första observationen. Detta gjordes för att få en bild av hur verksamheten fungerade och hur pedagogerna bemötte barnen innan frågorna ställdes. Frågorna som ställdes blev inte riktigt så öppna som vi hade tänkt men under samtliga intervjuer fick pedagogerna tala fritt om det de tyckte handlade om bemötande och genus. Detta upplevde vi som positivt eftersom det då blev pedagogernas egna tankar som stod i fokus.
Under arbetets gång har vi satt upp veckomål på hur mycket och vad som skulle skrivas varje vecka. Målen har uppnåtts bra och vi har därför sluppit någon större tidspress. Arbetsfördelningen har varit jämn och rättvis hela tiden. Vi har mestadels delat upp vissa stycken och skrivit var och en för sig men vi har haft ständig kontakt och kunnat diskutera och bolla idéer under hela processen. Korrekturläsning och ändringar gjordes sedan tillsammans för att få en bättre helhet och bättre flyt i texten.
Genom denna studie genereras nya frågor. I arbetets början så fanns det inga planer på att ta med barns mode, men efter intervjuerna med pedagogerna så insåg vi vilken stor roll kläder spelar för barn, hur medvetna barnen är. Därför har barnens mode även en stor betydelse för pedagogernas genusarbete. Några frågor som har uppkommit under arbetet är: Formas barn efter deras kläder? Uppmuntrar pedagoger barn till att ha könstereotypa kläder? Föräldrarnas delaktighet i genusarbete var inte heller tänkt att finnas som ett eget avsnitt eller överhuvudtaget i uppsatsen. Vi valde ändå att ta med föräldrarna som en aspekt för det är viktigt med deras delaktighet. Som Eidevald (2011) hävdar så har föräldrarna förväntningar på deras barn. Vi är medvetna om att ett större fokus hade kunnat läggas på föräldrarna genom att dela ut enkäter eller liknande till föräldrarana för att få ett djupare fokus och förståelse. Vidare har vi diskuterat om föräldrarnas roll: Bemöter föräldrar och pedagoger barnen olika? Hur vill föräldrar att förskolan ska arbeta med genusfrågor?
35
Litteraturlista
Berlotti, Gianini Elena (1973), Vad händer med små flickor? Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB
Broman,Tallberg, Ingegerd (2002), Pedagogiskt arbete och kön. Lund: Studentlitteratur
Bryman, Allan (2008), Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB
Connell, R.W (2006), Om genus. Uddevalla: MediaPrint Uddevalla AB
Eidevald, Christian (2011), Anna Bråkar. Stockholm: Liber AB
Hedlin, Maria (2006), Jämställdhet-en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber AB
Larsen, Ann Kristin (2008), Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerups
Läroplan för förskolan, Lpfö98 reviderad 2010. Stockholm
Runa, Patel, Bo Davidson (2010), Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB
Stukát, Staffan (2005), Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Studentlitteratur
Svaleryd,Kajsa (2004) ,Genuspedagogik. Stockholm: Liber AB
Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Tillgänglig; 2012-05-23: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wahlström, Kajsa (2003), Flickor, pojkar och pedagoger. Jämställdhetspedagogik i
36