Föräldrars syn på socker

Inställningen till socker, att mat inte innehåller socker, kan göra att vi inte läser

innehållsförteckning eller söker kunskap om ämnet. Inställningen skapas möjligtvis i tidig ålder och kan vara värderingar en individ har med sig från barndomen. Föräldrar som har en ovetande inställning för den inställningen vidare till sina barn som i sin tur för vidare till kommande generation. Det gör att målgruppen är viktig att prioritera.

Mycket handlar om uppfattningar och tankar om just sockret. Eftersom det är en del i vad som skapar vårt sockerbeteende, vilket styrks av Nanjappa et al. (2015) som menar att individers kostvanor skapas tidigt i livet och har betydelse för personens framtida kostvanor och gör hemmamiljön betydande. Just på grund av att barns kostvanor följer med dem vidare i livet är det av vikt att det i tidig ålder skapas en god grund med sunda kostrutiner. Att tänka mer i förebyggande syfte anses av författaren vara betydande i och med att det är svårare att göra något när det väl har blivit ett problem. Även Wijtzes et al. (2013) styrker det då studien påvisar att det är viktigt att upptäcka riskgrupper i tidig ålder då individers kostvanor följer dem upp i tonåren och vuxenlivet. Familjens kostbeteenden har sannolikt stor påverkan på barnens framtida kostvanor, vilket även styrks av Sleddens et al. (2014) då de menar på att tidigare åtgärder inte varit effektiva på grund av att det saknas kunskap om vikten av föräldrars kostbeteenden och egna uppfattningar om ämnet. Det styrker även att det är område som det bör arbetas med och påvisar vikten av att involvera föräldrarna i arbetet. Om socker i kost inte är något individer tänker på, kan det medföra att de inte har kunskap om hur mycket de själva konsumerar, vilket i sin tur kan skapa negativa beteendemönster. Mer kunskap är något som flera uttryckte att de önskade. I och med den påverkan föräldrar har på sina barn gör det dem till en betydande målgrupp. Det framkom genom intervjuer att det finns viss okunskap kring sockermängd i kosten. Om inte kunskap om den konsumerade sockermängden finns kan det medföra att föräldrar inte reflekterar över behovet att minska på socker. Orsaken till den sockermängd som konsumeras kan mycket väl bero på okunskap. Studien av Sütterlin och Siegrist (2015) menar att fruktsocker och socker uppfattas olika. De menar att frukt tolkas som hälsosamt, vilket leder till att fruktsocker också uppfattas mer hälsosamt. De livsmedel som individer ser som hälsosamt eller som att det inte är ohälsosamt medför möjligtvis att de konsumerar mer socker än de tror, eftersom det val av livsmedel grundas på deras uppfattningar. I studien var det dock inte många av föräldrarna som läste innehållsförteckningen på livsmedlen.

Det framkom i studien att en person beskrev barnens sockerkonsumtion som en följd av hens eget sockerbeteende. Hen menar att barnens sockerintag kan bli högre än vad som egentligen borde vara på grund av sina egna vanor och beteenden då det är lätt att vara blind för sitt eget handlande. Wijtzes et al. (2013) styrker det, då studien påvisade att barnens konsumtion av snacks och läsk påverkades av föräldrars eget sockerbeteende och tolerans av konsumtionen.

Bronfenbrenner Ecological Theory (1994) menar att det innersta stadiet, mikrosystemet, påverkar individens utveckling. Mikrosystemet, som består av exempelvis individens familj, som i studien påverkar barnen genom deras eget beteende och hur deras kostvanor ser ut, förs vidare till barnen. Det föräldrarna lär barnen kan tänkas komma från bland annat deras egen uppväxt och sociala normer. Det finns vissa beteenden som anses på ett visst sätt, exempelvis att barn ska få äta godis på lördagar, att fika är mysigt eller trevligt och socialt. Faktorer på samhällsnivå som kan påverka individers val av livsmedel är exempelvis, om det finns några lagar om livsmedel. Vissa länder har infört sockerskatt, vilket även diskuterats om i Sverige, vilket skulle kunna påverka sockerkonsumtionen.

Ekonomiska system och kulturella faktorer kan påverka individen på makronivån. Att en individs ekonomiska position påverkar sockerintaget och kostbeteenden hos barnen är något som Nanjappa et al. (2015) styrker, då de menar att, i familjer där mamman var högutbildad konsumerades en sockerfattigare kost och en mer sockerrik kost i de fall då mamman var lågutbildad. Det tyder på att den ekonomiska positionen individerna befinner sig i påverkar till viss del individens levnadsvanor, såsom kostvanor. Även Bronfenbrenners teori menar på, att ekonomiska system i samspel med andra faktorer som innefattas i samtliga system som ingår i teorin, påverkar individens utveckling.

Att flera av intervjupersonerna fick insikter under intervjun om att de möjligtvis konsumerar för mycket socker kan ses som både styrka och svaghet. En styrka genom att studien kan ha bidragit till att de blir mer medvetna och skaffar mer kunskap om socker genom att deras inställning förändrats. En svaghet däremot kan vara att intervjun upplevdes som jobbig att delta i och att intervjufrågorna upplevdes som känsliga att svara på genom att

intervjupersonerna rannsakat sig själva under intervjutillfället.

6.2.2 Föräldrars upplevelser av hur socker påverkar barnens hälsa

I studien framkom, utifrån intervjupersoners berättelser, att sockerberoende sågs som en effekt av hur sockerkonsumtion kunde påverka barnens hälsa. Dock menar studier att det inte finns bevis som visar att människor kan bli sockerberoende. Det finns delade meningar om att ett sockerberoende uppstår (Westwater et al., 2016). Vidare menar Codella et al. (2016) att det verkar rimligt att kost med tillsatt socker kan utlösa beroendeframkallande beteenden hos vissa människor som kan yttra sig i tvångsmässigt överätande. Det finns däremot begränsat med bevis av ämnet.

Andra faktorer som nämndes i intervjuerna gällande effekter av socker hos barnen var

övervikt, förstörda tänder, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, vilket styrks av Nanjappa et al. (2015) då de menar att regelbundet konsumera sockerrik kost utgör en risk för kroniska sjukdomar, karies, fetma och övervikt. Även Longacre et al. (2016) styrker sambandet mellan barns sockerintag och ohälsa i form av övervikt och karies.

Nanjappa et al. (2015) menar även att barnens kostvanor har betydelse för kommande

kostvanor och är därför av vikt att skapa goda kostvanor. Det kan även sägas påverka barnens hälsa, det är dock inget som föräldrarna i den aktuella studien nämner.

Utifrån Bronfenbrenner Ecological Theory (1994) kan negativa effekter på barnens hälsa utvecklas genom barnets närmaste omgivning, som i sin tur har blivit påverkade av sociala normer, media och ekonomiska anledningar. Samtliga faktorer i samspel med varandra skulle kunna medföra ökad sockerkonsumtion i barnfamiljer. Ett exempel skulle kunna vara att barnen eller hela familjen upprepade gånger ser olika typer av reklam på sötsaker som de vill köpa. Ekonomiska förhållanden kan göra att föräldrarna väljer att handla de billigare livsmedlen, vilka inte alltid är de mest hälsosamma. Sociala normer som exempelvis lördagsgodis bidrar till en ökning av sockerintaget. Men faktorerna kan även förklara var föräldrarnas uppfattning om sockers påverkan på hälsan kommer ifrån, exempelvis media, sociala nätverk, arbetsplats eller skola. De effekter föräldrarna nämner om hur de uppfattar att socker påverkar barnens hälsa, kan sannolikt komma ifrån vad de hört eller läst i media eller att de fått den kunskapen genom sociala nätverk eller i andra sammanhang.

Majoriteten av föräldrarna nämner de effekter som även studier (Westwater et al., 2016 & Nanjappa et al., 2015) påvisar, nämligen framförallt övervikt som effekt på hälsan, vilket är en välkänd effekt av för hög sockerkonsumtion. Ingen av föräldrarna nämner någon positiv effekt på hälsan, vilket kan bero på att det inte är något som det talas om i media.

6.2.3 Föräldrars tankar kring att minska sockerkonsumtionen hos barnen

Föräldrars tankar om att minska sockerkonsumtionen yttrar sig mest i att de vill byta ut sockerrik kost mot något hälsosammare, som exempelvis byta vit pasta till fullkornspasta. Men mest var det sötsaker föräldrarna ville minska på och inte så mycket just sockerrik kost då de anser att den mängden de får i sig via kosten är acceptabel mängd. Däremot ser de flesta problem i konsumtionen av sötsaker och en del vill minska den konsumtionen, medan andra är nöjda som det är.

Endast en av fem gör något för att minska sockerkonsumtionen. De övriga saknar motivation till att minska konsumtionen och vissa har inte tyckt att det funnits behov att göra

förändringar. En del tänker inte alls gällande minskning av sockermängden i maten eftersom de har uppfattningen att sockermängden i maten är acceptabel.

Föräldrarna är de som kan påverka barnen mest och vanor och värderingar är svåra att förändra för ett barn som inte vet något annat. Sleddens et al. (2014) menar att de åtgärder som åstadkommit bäst resultat vad gäller att förhindra övervikt och fetma hos barn är de åtgärder som involverat och engagerat barnens föräldrar. Andra åtgärder har varit ineffektiva för att det saknats kunskap om vikten av föräldrars uppfattningar och kostbeteenden, vilket styrker att just föräldrar är en betydande grupp att arbeta med.

Småbarnsföräldrar uppfattas av författaren till viss del ha ont om fritid och vardagen är full av aktiviteter som ska hinnas med. Det framkom även i resultatet att val av kost blev en följd av att tiden inte räcker till. Det är en faktor som kan tänkas vara svår att förändra, men samtidigt tyder det på att det kan finnas behov av att uppmärksamma eller marknadsföra sund kost som går relativt snabbt att laga, för att underlätta för de föräldrar som har ambitionen att äta en mer sund kost men inte gör det på grund av tidsbrist.

Majoriteten av föräldrarna önskar hålla sötsaker till helgerna men trots det konsumeras det sötsaker i form av fika och glass i vardagen. Det tyder på brist på motivation till att faktiskt agera så som de tänker att de ska. Kanske saknas en känsla av meningsfullhet av att agera på det viset. Naughton et al. (2015) menar att det blir svårare att minska sockerkonsumtionen i de fall då individen har ett invant kostbeteende. Det skulle kunna vara en anledning till att vissa inte tar tag i att minska konsumtionen.