Förändra besöksförbudslagen

utredningen fullt ut i denna del då detta inte är ett förslag som jag anser vara lämpligt för att motverka stalkning.

9.3.2.3 Grovt ofredande

Det sista förslaget som utredningen hade var att låta införa en ny straffbestämmelse för grovt ofredande. Den bestämmelsen skulle enligt utredningen kunna ha lydelsen:

”Är brott som avses i första stycket grovt, dömes till fängelse, lägst sex månader och högst två

år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt ska särskilt beaktas, om gärningen varit ett led i ett systematiskt förföljande av personen och varit ägnad att skada personens integritet.”

En sådan bestämmelse skulle kunna innebära att förföljelse under en längre tid som sker upprepat genom t.ex. oönskade telefonsamtal, e-postmeddelanden eller liknande skulle kunna bedömas som grovt ofredande. En sådan bestämmelse är dock, enligt mig och ut-redningen, inte heller en lämplig lösning för att motverka stalkning. Genom att införa en sådan bestämmelse skulle fortfarande problemet med att beakta helheten kvarstå eftersom flera av de gärningar som är vanliga vid stalkning inte skulle kunna beaktas vid tillämp-ningen av den här regeln. Samtidigt skulle, som utredtillämp-ningen påpekar, en sådan här lösning inte tillräckligt tydligt markerar allvaret med stalkning.²⁰³

9.3.2.4 Förändra besöksförbudslagen

Som alternativ till att skydda personer som utsätts för stalkning som inte är kriminaliserat finns även besöksförbudet, som ger en möjlighet att jobba preventivt i stalkningsärenden. Tyvärr krävs det i stort sett att ett brott är begånget mot personen som ska skyddas för att besöksförbudet ska kunna utfärdas. När besöksförbud väl utfärdas överträds de väldigt ofta, vilket inte är bra för offrets säkerhet. Stalkningsutredningen föreslog i sitt förslag att det skulle bli enklare, än i dagsläget, att besluta om besöksförbud då en förföljelse inte når upp till brott. En förändring av det straffbara området för en överträdelse av besöksförbud borde även enligt utredningen, vara tillräckligt för att komma åt icke önskvärda beteenden som idag inte är straffbara enligt brottsbalken.²⁰⁴ Jag håller med om att en möjlighet att bättre komma åt stalkningen är att enklare kunna få ett beslut om besöksförbud även om en förföljelse inte når upp till brott. Detta eftersom besöksförbudslagen tar upp flertalet handlingar som i dagsläget inte är kriminaliserade men som ändock är en del i förföljelsen av en annan person. Dock är det här viktigt att ställa effektiviteten av att få ett bättre

203 Se SOU 2008:81 s 126 f.

204

91 söksförbud mot den integritetskränkning som stalkaren kan känna i och med ett besöks-förbud. Det är således viktigt att det görs en ordentlig proportionalitetsbedömning för ris-ken att utsättas, eftersom en stalkare som får ett besöksförbud utfärdat mot sig när denne inte begått något brott kan känna sig mycket kränkt. Även om besöksförbudslagen skulle ändras anser jag ändock att det i BrB behövs en möjlighet att beakta helheten av flertalet brott som är en del i stalkningen av en annan person.

92

10 Slutsats

Stalkning är ett gammalt fenomen som har kommit i ny skepnad. Det har blivit mer och mer uppmärksammat under de senaste åren och har nästintill fått status som ett samhälls-problem. Det är många människor som varje år drabbas av stalkning. Stalkning går inte heller att direkt jämföra med andra brott. Vid andra brott är händelsen avslutad och den psykiska bearbetningen börjar i anslutning till brottet, till skillnad mot stalkning där hand-lingarna är perduerande. Stalkning är således ett problem som jag anser är tvunget att åt-gärdas då den som blir utsatt för stalkning bör ha rätt till att leva ett normalt liv utan att känna sig förföljd. Genom de domar och den lagstiftning som jag gått igenom anser jag dock att det inte torde finnas något behov av att utvidga det kriminaliserade området. Visst finns det möjlighet att stalka och skrämma en annan person även med handlingar som inte är straffbara. Dagens lagstiftning täcker ändå upp väldigt många stalkningsbeteenden och det finns i dagsläget, enligt mig, således inte något speciellt behov av att införa någon lag-stiftning som inriktar sig på beteenden som inte är straffbelagt i den nuvarande ordningen. Jag anser samtidigt att det ändock behövs en ny straffbestämmelse i BrB som ger en större möjlighet att beakta helheten för problemet stalkning och som kan markera allvaret i den brottslighet som stalkning egentligen innebär.

Jag tänkte härför avslutningsvis redogöra för vilket förslag som jag anser är det bästa för att kunna beakta helheten av olika stalkningsbeteenden. Det som är viktigt om stalkning ska lagstiftas, är att lagen inte blir en papperstiger. Något som, i samband med en diskus-sion om införandet av en ny straffrättslig bestämmelse, även är värt att tänka på är att det ska vara lätt att använda sig av straffrättslig lagstiftning och om det finns ett flertal olika brott ökar konkurrensen mellan brotten. En ökad konkurrens ökar också svårigheten med att tillämpa lagstiftningen och är inte bra ur rättssäkerhetssynpunkt. När man ska formule-ra en paformule-ragformule-raf är det således viktigt att undvika så mycket problem och konkurrenssvårig-heter som möjligt. En strafflagstiftning ska alltså vara enkel att tillämpa och det ska finnas en förutsägbarhet. Begreppet stalkning kan innefatta en rad olika beteenden, vilket försvå-rar en lagföring av fenomenet. En första fråga är om ett nytt brott kanske bara bör inrikta sig på brotten mot person i 3 -7 kap i BrB, eftersom brottet sker mot den enskilde och ska-dar dennes integritet. En sådan bestämmelse missar emellertid en del av de handlingar som skulle kunna bedömas som stalkning och jag anser överlag att de förslag som föreslås av utredningen är bra. Det finns dock, som ovan anmärkts, vissa otydligheter med försla-get, som t.ex. att det av lagförslaget inte tydligt framgår att det inte krävs att brottsoffrets

93 integritet verkligen har kränkts eller hur lång tid som är särskilt lång tid för att ett brott ska beaktas som grovt.

Det förslag som jag skulle kunna tänka mig att införa för att motverka stalkning är därför likt det förslag som stalkningsutredningen har tagit upp, dock med några justeringar. För det första håller jag med stalkningsutredningen om att det borde införas ett nytt brott som kan beakta upprepade trakasserier av någon annan person och att bestämmelsen alltså bor-de bestå av en rad olika, redan straffbelagda, gärningar. Den föreslagna bestämmelsen om-fattar dock ett stort antal företeelser och situationer, vilket kan leda till problem med förut-sägbarheten. En bestämmelse bör kanskeistället, till skillnad mot utredningens förslag och som Svea hovrätt framför i sin remiss, främst inrikta sig på gärningar som i sig ses som ringa fast som gemensamt är väldigt ansträngande och plågsamma för den person som ut-sätts. Dessa brottsliga gärningar bör kanske istället utgöra ett eget brott med ett högre straffvärde än de enskilda gärningarna.²⁰⁵ Ett sådant brott skulle kunna ta bort flertalet av de konkurrensfrågor som skulle kunna tänkas uppkomma vid utredningens förslag om olaga förföljelse. Vid förföljelse är gränsdragningen på flera sätt ett problem, speciellt när straffskalorna överensstämmer eller t.o.m. överskrider straffskalan för olaga förföljelse. Brott som skulle kunna ingå i det förslag som jag förespråkar är olaga hot, hemfridsbrott, ofredande, förtal, förolämpning, sexuellt ofredande, skadegörelse och överträdelse av be-söksförbud, d.v.s. sådana ringa brott som jag anser är typiska för stalkning. Dessa brottsli-ga gärninbrottsli-gar skulle kunna vara straffbara på liknande sätt som utredningen föreslår, d.v.s. om brottet sker mot samma person och var och en av gärningarna utgjort ett led i en upp-repad förföljelse som har varit ägnad att medföra en allvarlig kränkning av personens in-tegritet. För t.ex. misshandel eller våld och hot mot tjänsteman finns i dagsläget redan stränga straff och dessa bör därför kanske inte omfattas av bestämmelsen.

Problemet med att lagstifta om stalkning är dock att man inte riktigt kan definiera stalk-ning. Frågan är om det verkligen är stalkning som man kommer åt med de lagstiftningsåt-gärder som föreslagits eller om det bara blir ett nytt brott som utvidgar det straffbara om-rådet, genom att man bedömer de bagatellartade brotten hårdare. Jag tror ändå att en sådan åtgärd som här, eller av utredningen, har föreslagits skulle kunna komma åt problemet med stalkning. En annan fråga som man avslutningsvis kan ställa sig i sammanhanget är

205

94 om en anti-stalkningslag, som t.ex. förslaget om olaga förföljelse, mer blir en symbolisk lag eftersom den ställer viktiga frågor om naturen av vår sociala interaktion med andra i vårt samhälle. Dock anser jag ändå att en lagstiftningsåtgärd torde vara nödvändig för att fylla det tomrum som finns mellan redan existerande lagar.

I början av år 2010 kommer slutligen SOU-förslaget att gå ut på remiss till lagrådet och snart får vi svar på frågan om det blir en ny anti-stalkningslagstiftning. Det finns dock fortfarande en del att tänka på och förslaget är ännu inte helt färdigställt. Det ska ändå bli mycket intressant att följa utvecklingen och se om ny lagstiftning skulle kunna minska de problem som fenomenet stalkning innebär. Dock tror jag inte att enbart en ny lagstiftning kommer att lösa problemet, utan det kan även behövas flera åtgärder för att kunna hantera stalkning. En lagstiftning torde dock, enligt min mening, vara ett steg i rätt riktning.

95

Källförteckning

Offentligt tryck

Propositioner

Proposition 1962:10 Förslag till brottsbalk. NJA II 1962 Brottsbalken

Proposition 1987/88:137 Besöksförbud

NJA II 1988:13 Straffmätning och påföljdsval m m Proposition 1992/93:141 Ändring i brottsbalken m. m. Proposition 1997/98:55. Kvinnofrid.

Proposition 2002/03:70 Ytterligare åtgärder för att motverka våld i nära relationer Proposition 2002/03:138 Åtgärder mot klotter och annan skadegörelse

Proposition 2004/05:45 En ny sexualbrottslagstiftning

Betänkanden

Justitieutskottets betänkande 2004/05:JuU20. Stalking.

SOU 1995:60 Kvinnofrid: Slutbetänkande av Kvinnovåldskommissionen.

SOU 2006:46 Jakten på makten: Betänkande av Kommittén om hot och våld mot förtro-endevalda

SOU 2008:81 Stalkning ett allvarligt brott: Betänkande av Stalkningsutredningen

Remisser på SOU 2008:11

Advokatsamfundets remiss på SOU 2008:81,13 februari 2009, Stockholm, Dnr R-2008/1191. Hämtat från

http://www.advokatsamfundet.se/Documents/Advokatsamfundet_sv/Remissvar/265541_2 0090213165105.pdf

Brå:s remissvar på SOU 2008:81, 13 februari 2009, Dnr D1.1-0467/2008. Hämtat från http://www.bra.se/extra/news/?module_instance=5&id=328&full=true

Svea hovrätts yttrande på SOU 2008:81, 6 februari 2009, Stockholm, Dnr 658-08. Hämtat från http://www.domstol.se/Domstolar/sveahovratt/Remissvar/Dnr_658-08.pdf

Sveriges domarförbunds remissyttrande på SOU 2008:81, 13 februari 2009, hämtat från http://www.domareforbundet.se/Remiss.html

Åklagarmyndigheten utvecklingscentrum Göteborg på SOU 2008:81, 19 februari 2009, Dnr ÅM-A 2008/1550. Hämtat från

http://aklagare.episerverhotell.net/upload/Dokumentsamling/Remissvar/Remissvar%2020 09/SOU%202008%20081%20Stalkning%20ett%20allvarligt%20brott.pdf

96

Övriga tryck

Brottsförebyggande rådet rapport 2000:11, Grov kvinnofridskränkning: En kartläggning, 2000

Brottsförebyggande rådet rapport 2003:2, Besöksförbud: En utvärdering av lagen och dess

tillämpning, 2003

Brottsförebyggande rådet delrapport, Nya regler om besöksförbud. 2005

Brottsförebyggande rådet rapport 2006:3, Stalkning i Sverige: Omfattning och åtgärder,

2006

Brottsförebyggande rådet rapport 2007:2, Besöksförbud: De berörda och deras

erfarenhe-ter, 2007

Rättsfall

NJA NJA 1944 s 67 NJA 1984 s 898 NJA 1989 s 374 NJA 1990 s 361 NJA 1991 s 83 NJA1992 s 594 NJA 1996 s 418 NJA 1999 s 102 NJA 2003 s 144 NJA 2004 s 97 NJA 2004 s 437 NJA 2007 s 272 NJA 2008 s 946 RH RH 1983:58 RH 1993:24 RH 1997:114 RH 1997:91 RH 1999:119 RH 2002:6 RH 2004:48

97 RH 2006:29

RH 2009:11

Opublicerade rättsfall

Stockholms tingsrätt mål nr B 6409-01 dom 2002-01-31 Malmö tingsrätt mål nr B 3622-00 dom 2001-10-10

Helsingsborgs tingsrätt mål nr B 2648-04 dom 2004-07-14 Östersunds tingsrätt mål nr B 1652-05 dom 2005-07-20 Stockholm tingsrätt mål nr B 28870-05 dom 2005-12-14 Sundsvall tingsrätt mål nr B 101-04 dom 2006-08-16 Stockholm tingsrätt mål nr B 5326-07 dom 2007-04-03 Stockholms tingsrätt mål nr B 13349-06 dom 2007-09-13 Solna Tingsrätt mål nr B 3217-07 dom 2007-09-19 Stockholms tingsrätt mål nr B 18218-07 dom 2008-06-12 Attunda tingsrätt mål nr B 888-09 dom 2009-05-08 Hovrätten över Skåne och Blekinge mål nr B 2709-03 Hovrätten över Skåne och Blekinge mål nr B 1907-01 Göta hovrätt mål nr B 764-01 dom 2001-12-18 Svea hovrätt mål nr B 1303-02 dom 2002-06-14

Hovrätten över Skåne och Blekinge mål nr B 2727-01 dom 2002-12-13 Hovrätten för nedre Norrland målnr B 825-05 dom 2005-09-16

Svea hovrätt mål nr B 144-06 dom 2006-02-09

Hovrätten för Nedre Norrland mål nr B 986-06 dom 2007-01-23 Svea hovrätts mål nr B 3231-07 dom 2007-06-14

Hovrätten för nedre norrland mål nr B 1317-07 dom 2008-04-23 Svea hovrätt mål nr B 5 798-08 dom 2008-11-11

Svea hovrätt mål nr B 3140-08 dom 2009-01-26 Svea hovrätt mål nr B 10182-08 dom 2009-01-26 Svea hovrätt mål nr B 6180-08 dom 2009-03-05 Svea hovrätt mål nr B 6142-08 dom 2009-04-08 Svea hovrätt mål nr B 7283-07 dom 2009-06-09 Svea hovrätt mål nr B 4488-09 dom 2009-08-21 Högsta domstolen beslut 2004-12-16 mål nr B 276-03

98

SvJT

SvJT 1975 rf s. 56

Litteratur

Dahlström Mats, Nilsson Inger, Westerlund Gösta, Brott och påföljder, tredje upplagan, AB OTTO KR BRUUN 2008. Cit Dahlstöm m.fl.

DSM-IV, Diagnostic and statistical manual of Mental Disorders, fjärde upplagan text revision, American Psychiatric Association 2000.

Granhag Pär Anders & Christiansson Sven Å, Handbok i rättspsykologi, Liber AB 2008.

Holmqvist Lena, Leijonhufvud Madeleine, Träskman Per Ole, Wennberg Suzanne, Brottsbalken En

kommentar del 1, studentutgåva 6, Norstedts Juridik AB 2009. Cit KBrB I.

Holmqvist Lena, Leijonhufvud Madeleine, Träskman Per Ole, Wennberg Suzanne, Brottsbalken En

kommentar del 2, studentutgåva 6, Norstedts Juridik AB 2009. Cit KBrB II.

Jareborg Nils, Brotten: Första häftet grundbegrepp brotten mot person, andra upplagan, P.A Norstedt & Söners Förlag 1984. Cit Jareborg Brotten I.

Jareborg Nils & Zila Josef, Straffrättens påföljdslära, andra upplagan, Norstedts Juridik AB 2007. Cit Jareborg & Zila.

Meloy, J. R.. The Psychology of Stalking. Clinical and Forensic Perspectives. Academic Press. 1998.

Syrén Agneta, På minerad mark: En handbok om stalkning, SIS Förlag AB 2007.

Westerlund Gösta, Straffprocessuella tvångsmedel, tredje upplagan, AB OTTO KR BRUUN 2007.

Övrigt

Baum Katrina, Catalano Shannan, Rand Michael & Rose Kristina, Stalkning Victimization in the

United States, Bureau of Justice Statistics special report, 2009

Belfrage Henrik & Strand Susanne Polisiära bedömningar och åtgärder vid stalking – ett

ut-vecklingsprojekt i Södertörn och Kalmars län, Sundsvall: Rättspsykiatriska regionkliniken

2007.

Budd Tracey & Mattinson Joanna, The extent and nature of stalking: findings from the 1998

British Crime Survey, Home Office Research Study 210 London, Home Office Research,

Development and Statistics Directorate, 2000

Daphne Project 05-1/125/W, Protecting Women from the new Crime of Stalking: A

99 OF MODENA AND REGGIO EMILIA MODENA GROUP ON STALKING, April 2007 En pdf version finns tillgänglig på

http://stalking.medlegmo.unimo.it/RAPPORTO_versione_finale_011007.pdf

Dressing Harald, Kuehner Christine & Gass Peter Lifetime prevalence and impact of stalking in

a European population: Epidemiological data from a middle-sized German city, British Journal of Psychatry, volym 187, s 168-171, 2005. En pdf version finns tillgänglig på

http://bjp.rcpsych.org/cgi/content/abstract/187/2/168

Engdahl Oskar, Att mäta brottslighet, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 2009

Hedén Fredrik & Kristiansson Marianne, Tre fall illustrerar att erotomani kan ha fler

förklar-ingar än bara psykos. Vissa saker verkar ha autistiska grundproblem. Läkartidningen,

nummer 48, volym 100, 3962-3967, 2003

Kanka Maria & Strand Susanne, Stalkning – en rapport om polisens hantering i fall av

stalk-ning, 2007

Miller Neal, Stalking Laws and Implementation Pratices: A National Review for

Policymak-ers and PractitionPolicymak-ers, Institute for Law and Justice 2001

Stieger Stefan, Burger Christoph & Schild Anne, Lifetime prevalence and impact of stalking:

Ep-idemiological data from Eastern Austria, The European Journal of Psychiatry, volym 22, s

235-241, 2008. En pdf version finns tillgänglig på

http://scielo.isciii.es/scielo.php?pid=S0213-61632008000400006&script=sci_arttext&tlng=en

Tjaden Patricia & Thoennes Nancy, Stalking in America: Findings From the National Violence

Against Women Survey, National Institute of Justice Centers for Disease Control and

Pre-vention, Research in Brief, 1998.

Internet

Stalkning på Nationalencyklopedin http://www.ne.se/förföljelsesyndrom The Protection from Harassment Act

http://www.opsi.gov.uk/acts/acts1997/ukpga_19970040_en_1 The National Center for Victims of Crime, USA

In document - Ett gammalt fenomen, ett nytt brott? Stalkning (Page 90-99)