Förändrad undervisning

Det är stor skillnad i vilken grad respondenterna använder datorer i sin undervisning. Ålder eller egenskattad datorvana synes inte ha någon märkbar påverkan på om och hur datorerna används. Däremot märks vissa drag relaterat till ämne. Ser man till medelvärde efter SAMR-skalan på detta begränsade material får Idrott och hälsa 0.0, Naturorienterande ämnen och Teknik 2.3, Samhälls- orienterande ämnen 2.5, Språk 2.7, Företagsekonomi och Juridik 3.0 och Matematik 3.3.

6.3.1. Företagsekonomi och Juridik

Ser man till undervisningen i Företagsekonomi och i Juridik, förekommer dessa som enskilda ämnen först på gymnasial nivå som programgemensamma ämnen på högskoleförberedande pro- gram. Det faller sig därför naturligt att datorstödet här kan vara relativt komplext då det inte längre handlar om basala färdigheter som hela befolkningen ska lära sig. Då båda respondenterna som undervisar i Juridik även undervisar i Företagsekonomi är det rimligt att tänka sig att skillna- den i SAMR-värde hänger ihop med själva ämnet. Juridik når SAMR-värde 2 medan Företagse- konomi når SAMR-värde 4. Det som ger Företagsekonomi ett högt SAMR-värde är beräkningar genom kopplade dokument. I likhet med programmering i ämnet Teknik är det en central del som betingar det höga värdet. Kanske ger detta moment genom SAMR-värdet sken av en föränd- rad undervisning som egentligen inte urskiljer sig i någon väsentlig grad från övriga?

6.3.2. Idrott och hälsa

Ingen av respondenterna undervisande Idrott och hälsa använder en-till-en-datorer i sin under- visning. Vissa förberedelser och träningsdagbok nämns men är ett marginellt inslag. Kanske är Idrott och hälsa det ämne som kommer förbli mest oförändrat över tid, att undervisningen som syftar till att eleverna ska utveckla intresse för fysisk aktivitet och friluftsliv (Skolverket, 2018) snarast är en motpol till digitaliseringen. Ett lågt SAMR-värde skulle därför kunna innebära ett gott undervisningsbetyg.

6.3.3. Matematik

Datorerna är från början utvecklade som beräkningsmaskiner. Att använda datorer i matematik- undervisning borde på så sätt vara den enklaste anpassningen och leda till den största förändring- en. Att programmering numer ingår som en obligatorisk del gör att ett medelvärde på SAMR- skalan borde ligga på 4.0, men eftersom det nyligen är infört har inte alla respondenter utvecklat den delen i någon större omfattning. Om man bortser programmering får man en bild av re- spondenterna där utvecklingen av matematikundervisningen skiljer sig ganska mycket åt. Flera respondenter har en undervisning som verkar vara ganska oförändrad under de senaste seklen med stor del genomgångar och färdighetsträning i arbetsböcker. Andra skapar och förändrar gra- fer med fokus just på förändringen vilket kan ge en förståelse som är betydligt svårare att nå om graferna ska ritas manuellt. Det hade varit intressant att se undervisningen om ytterligare några år när det digitala undervisningsmaterialet börjat bli standard. Kanske är det nu det händer, den stora matematikundervisningsförändringen?

6.3.4. Naturorienterande och samhällsorienterande ämnen

Inom undervisningen i NO och Teknik beskriver respondenterna hur självrättande tester under- lättar för dem att stämma av att eleverna har grundläggande förståelse. Här handlar det framför allt om tidsåtgången för rättning. För eleverna innebär det att de direkt får en god uppfattning om huruvida de är godkända eller inte. Även att kunna använda sig av formativ bedömning och göra återkopplingar på de anteckningar som eleverna för borde ge eleverna en bättre bild av hur de ligger till och vad de behöver arbeta med. Båda dessa förändringar borde ge minskad stress hos eleverna.

I SO-undervisningen har de stora förändringarna varit att man i högre grad individanpassar material och arbete. Dels handlar det om formativ bedömning där läraren på samma sätt som i NO-undervisningen lättare kan ge återkoppling under arbetets gång. Dels handlar det om interak- tivt material som anpassar nivån efter hur eleven klarar vissa självrättande tester.

En intressant skillnad mellan förändringarna i NO och SO är att de respondenter som beskriver att de använder sig av självrättande tester i NO uttrycker att de skapat testerna själva medan de i SO har använt färdigt material. På samma sätt som i SO borde individanpassade fördjupningar passa in i NO. Det senare kräver i princip ett digitalt läromedel som stöder detta medan självrät- tande tester stöds av många olika system och där läraren själv kan bygga upp tester i någon mån. Frågan är vad detta beror på, att de i SO använder färdigt material medan de i NO skapar eget? Det skulle kunna vara så att de digitala läromedlen som finns är bättre utvecklade inom SO än NO. Det skulle också kunna vara så att lärarna i NO undersökte de digitala läromedlen innan de var så utvecklade och började bygga eget istället. Det kan ju förstås även vara en kostnadsfråga, att de respondenter som undervisar i NO inte har haft tillgång till digitala läromedel medan re- spondenterna som undervisar i SO har haft det. Något som pekar åt det sistnämnda alternativet är att flera av respondenterna inom SO tar upp att det var i en provperiod av läromedlet. I så fall är det skolans ledning som i hög grad begränsar förändringar genom att inte tillgängliggöra fär- diga digitala läromedel.

fram tills nu undervisat i SO men precis påbörjat utbilda sig i och undervisa i Teknik och då fo- kuserat på att genomföra undervisningen på ett adekvat sätt. Kanske är det så att digitaliseringen fortfarande inte är en naturlig del av undervisningen utan är steg två, en vidareutveckling av undervisningen.

6.3.5. Språk

Datorstödd skrivning är central. L9 uttrycker att hon använt datorerna så länge hon kan minnas till just skrivning, vilket är lätt att förstå. Osäkert om detta arbete alls hade blivit om det skulle skrivits utan redigering. Samtidigt som det krävs en ny teknisk kompetens för att kunna se vad som just redigerats. L4 uttrycker att hon ser skrivprocessen när den är för hand, att hon ser vad eleven redigerat. Med datorstödd skrivning finns än större möjligheter att se redigeringarna. Varje enskilt tangentnedslag skulle kunna spelas upp i efterhand även om man nog är fullt nöjd med att se vad som ändrats sedan sist. Detta kräver dock ny teknisk kompetens där motsvarigheten för manuella texter är bekant och invand sen tidigare. Kontentan blir att elevernas utveckling häm- mas av att lärarna saknar fortbildning av nya tekniken och väljer därför, om än omedvetet, att arbeta vidare med tidigare metoder.

6.3.6. Teknikens intåg

Rent tekniskt saknar en-till-en-datorerna betydelse, i jämförelse med datorsalar eller datorvagnar, för att kunna genomföra varje enskilt undervisningsmoment men rent praktiskt är det en förut- sättning för en förändrad undervisning. Paperts liknelse (Fleischer, 2013), att god tillgång till pen- nor inte är tillräckligt utan alla elever måste ha ständig tillgång, är slående. Bortsett från Idrott och hälsa arbetar samtliga respondenter, om än i olika omfattning, med att nyttja en-till-en-datorerna i sin undervisning. Att detta nyttjande skulle kunna minska skoltiden med ett år (Papert, 1980) ser vi inte några tecken på. Till Paperts försvar får läggas att han bara hade det som en eventuell möj- lighet i sin vision för att visa att kostnaden för datorerna är ringa. En sådan utveckling hade nog i så fall snarare lett till att de skolår man har resulterar i bättre utbildning. Vi kan i vilket fall se att Paperts vision om användning av datorerna i skolans undervisning håller på att besannas.