Kompetensförsörjning är en viktig framtidsfråga, både för det lokala näringslivet och inom Uppsala kommun. Delar av det lokala näringslivet i Uppsala uppger redan idag kompetensbrist som ett tillväxthinder. Även den offentliga sektorn står inför ökade rekryteringsbehov.
Med hänsyn bland annat till den demografiska utvecklingen – där relativt sett allt färre människor återfinns i yrkesarbetande åldrar– är det centralt att få till en fungerande matchning på arbetsmarknaden. Teknikutvecklingen gör att nya egenskaper och förmågor värdesätts och att kraven på medarbetare att ständigt lära nytt ökar.
Samtidigt bedöms införandet av ny teknik och nya arbetssätt ge möjlighet att effektivisera och höja kvaliteten i olika verksamheter utan att antalet anställda ökas.
En rörlig arbetsmarknad
Enligt siffror från SCB så är den långsiktiga trenden att rörligheten ökar på arbetsmarknaden. I genomsnitt stannar en anställd fem år på en och samma arbetsplats, vilket är betydligt kortare tid än för 30 år sedan. Länge har
tillsvidareanställningen varit norm, men nu ökar andelen kortare anställningar.
Den så kallade gig-ekonomin där människor arbetar uppdragsbaserat växer.
Utvecklingen drivs på av digitaliseringen, som genom nya programapplikationer och plattformar gör det lättare än någonsin att köpa och sälja tillfällig arbetskraft. Det sker också en kraftig ökning av antalet egenanställda i Sverige. Sedan 2010 har antalet egenanställda vuxit med 40 procent varje år. Fler arbetstagare vill ha större frihet och flexibilitet än vad de kan få i traditionella anställningar. Alltfler företag ställer också om från traditionella, linjestyrda organisationer till mer lättrörliga projektorganisationer.
Fasta anställningar ersätts med mer flexibla anställningsformer och fler jobb utförs av konsulter, egenanställda och tillfälligt anställda.
Rekryteringsbehov
För de kommunala verksamheterna innebär den demografiska utvecklingen att efterfrågan inom de personalintensiva verksamheterna – förskola, skola, vård och äldreomsorg – kommer att öka. Det medför stora rekryteringsbehov. Samtidigt kommer det med stor sannolikhet inte gå att bibehålla nuvarande personaltäthet eftersom det helt enkelt inte kommer att finnas tillräckligt många personer i yrkesarbetande åldrar att rekrytera på arbetsmarknaden.
Enligt Arbetsförmedlingens yrkeskompass finns det redan idag liten konkurrens om jobben inom anläggningsarbete, VVS, transport, skolan, IT samt vård och omsorg.
Branscher där sysselsättningen har sjunkit mest på riksnivå 2020 jämfört med 2019 är hotell, restaurang samt personliga och kulturella tjänster.
Matchning på arbetsmarknaden
Arbetslösheten i Sverige och Uppsala ökade kraftigt i spåren av coronapandemin under våren 2020. Arbetslösheten minskade något under hösten 2020 och våren 2021 och förväntas sjunka ytterligare under 2021. Långtidsarbetslösheten har dock ökat kontinuerligt sedan april 2020. Följande diagram illustrerar personer inskrivna på Arbetsförmedlingen som är öppet arbetslösa eller arbetssökande i program med aktivitetsstöd i mer än 12 månader i Uppsala.
Arbetslöshet och större konkurrens om jobben gör det ännu svårare för personer med svag förankring till arbetsmarknaden att komma in på arbetsmarknaden. Det handlar till exempel om personer utan fullföljd gymnasieutbildning, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och utrikes födda. Antalet arbetslösa inskrivna hos
Arbetsförmedlingen i länet med svag förankring till arbetsmarknaden har ökade med över 2 000 personer till hösten 2020 jämfört med hösten 2019. Behovet av att skapa arbeten för denna grupp och förbättra matchningen på arbetsmarknaden är stort de kommande åren för att inte cementera personer i arbetslöshet. Arbetsförmedlingen är samtidigt mitt uppe i en omorganisation och kommer att lägga ut matchningsarbetet på externa leverantörer.
Utbildning spelar en viktig roll för att komma tillrätta med såväl arbetslöshet som brist på arbetskraft. Nästan alla arbeten idag kräver minst gymnasieutbildning och allt fler arbeten kräver eftergymnasial utbildning. En flexibel utbildningssektor är nödvändigt både för unga personer som ska in på arbetsmarknaden och äldre som behöver kompetensutvecklas. Studie- och yrkesvägledningen kan stötta ungdomar så att deras utbildningsval bättre avspeglar det som efterfrågas på arbetsmarknaden. Uppsala har goda förutsättningar för utbildning genom två universitet och en omfattande
vuxenutbildning med brett utbud.
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000
Män Kvinnor
Konsekvenser av covid-19
Coronapandemin påverkar arbetsmarknaden på flera sätt. I Uppsala har krisen framför allt drabbat restaurangbranschen, besöksnäringen och detaljhandeln. Där har
efterfrågan minskat i snabb takt. Företag har upphört eller kommer att upphöra, andra har minskat sin personalstyrka och sett över sina affärsidéer. Samtidigt är vissa företag i princip är opåverkade eller har fått en stärkt position med anledning av krisen. Även nya branscher och företag utvecklas och därmed skapas nya jobb.
Flyget upplever förmodligen sin största kris någonsin. När resandet dyker tappar även kringverksamheterna sina kunder vilket påverkar Uppsalabor som pendlar till jobb på Arlanda och deras förmåga till egenförsörjning.
Uppsalas näringsstruktur är annars relativt konjunkturokänslig och enligt en försiktig analys klarar sig företag i kommunen relativt väl i nationell jämförelse. Under
finanskrisen 2008–2009 förlorade kommunen cirka 2 350 arbetstillfällen. Om nedstängningen av samhället pågår under en längre tid kan betydligt fler arbetstillfällen förloras under coronapandemin.
Coronapandemin kommer med stor sannolikhet att påskynda en strukturomvandling och det påverkar hur många arbetstillfällen som återskapas när pandemin är över. Den bärande industrin i Uppsala – life science – bedöms klara sig bra. Detsamma gäller kunskapsintensiva tjänster och företag inom välfärdssektorn. Om återhämtningen tar lång tid så kommer många sektorer att påverkas som följd av bland annat minskad konsumtion och investeringar.
Grupper med svagare anknytning till arbetsmarknaden som utrikes födda, äldre (55–64 år), personer med funktionsnedsättning och personer utan gymnasieutbildning drabbas ofta snabbare och hårdare än många andra grupper när arbetslösheten stiger.
En stor andel av dem arbetar dessutom i branscher som påverkas kraftigt av pandemin som restaurang, hotell, event, besöksnäring och detaljhandel.
Kriser bidrar till att många invånare vill hjälpa till och får upp ögonen för de
samhällsviktiga verksamheter kommunen organiserar och utför. Krisen kan därför på sikt vara positiv för kommunens målsättning att vara en attraktiv arbetsgivare och för förmågan att attrahera och behålla medarbetare bland annat i bristyrken.
Så kan Uppsala kommun möta förändrade kompetens- och utbildningsbehov Slutsatserna i omvärldsanalysen kallas förändringstryck. De visar vad kommunen kan göra för att möta och hantera omvärldsförändringar. För denna trend gäller att:
▪ Förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Arbetslösheten har stigit i spåren av coronapandemin. Grupper som utrikes födda (särskilt kvinnor), äldre (55–64 år), funktionsnedsatta och personer utan gymnasieutbildning får det än svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Det är en utmaning som kommunen behöver möta med aktiva arbetsmarknads- och utbildningsinsatser i nära samverkan med näringslivet. Arbetsmarknadsanställningar inom kommunens förvaltningar är ett viktigt verktyg för att fler personer ska komma in på arbetsmarknaden.
▪ Skapa förutsättningar för fler företag att starta, etablera sig, växa, ställa om och överleva. I Uppsala behöver det årligen skapas cirka 2 000 nya jobb för att den lokala arbetsmarknaden ska vara i balans. En stor del tillkommer inom vardagliga verksamheter i takt med att befolkningen växer, men det behövs även fler jobb inom den kunskapsdrivna spetsen av Uppsalas näringsliv, exportindustri och affärstjänster. Det behöver skapas förutsättningar för fler företag att starta,
etablera sig och växa i kommunen. Samtidigt behöver många företag nu få stöd för att överleva krisen eller att ställa om – allra helst till en klimatdriven
affärsutveckling. Kommunens verksamheter behöver bli än bättre på att samverka med näringslivet och möta företagens behov av stöd, service och lokaler.
Myndighetsutövning, tillhandahållande av stödåtgärder och tjänster samt infrastruktur behöver präglas av hög kvalitet och effektivitet.
▪ Säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen. Den förändrade demografin med fler yngre och äldre kommuninvånare leder till en ökad efterfrågan på barnomsorg, skola och äldreomsorg. De ökade behoven medför utmaningar för
kompetensförsörjningen men innebär också en möjlighet för grupper med svag arbetsmarknadsanknytning såsom unga och utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden. För att möta kommunens egna och arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens är en flexibel vuxenutbildning, möjlighet till
vidareutbildning och fokus på livslångt lärande nödvändigt. Kommunen behöver även fortsätta att erbjuda goda arbetsvillkor samt utveckla nya arbetssätt för att attrahera och utveckla den kompetens som krävs för att klara förändrad
efterfrågan och säkra en långsiktig utvecklingsförmåga. På motsvarande sätt behöver kommunen arbeta med digitalisering, innovation och
verksamhetsutveckling.
▪ Samarbeta med kompetenser utanför kommunens organisation. Det är idag flera aktörer som vill vara med och lösa kommunala utmaningar vilket skapar nya möjligheter att samordna och organisera kommuns verksamheter. Kommunens samarbete med bland annat regionala aktörer har ökat under hanteringen av coronapandemin. Detta gäller även relationen mellan nämnder och
bolagsstyrelser inom kommunen där ökat samarbete skapat nya möjligheter att lösa utmaningar tillsammans. Kommunen behöver fortsätta att utforma
partnerskap så att yrkesskicklig och kompetent arbetskraft når ut till de kommunala verksamheterna.
Globalisering
Internationalisering och global rörlighet
Den ökade internationaliseringen innebär en ökad global sammankoppling och ökade ömsesidiga beroenden. Företagens investeringar, däribland deras forsknings- och utvecklingsinvesteringar, förläggs i högre grad till de regioner och länder som har bäst förutsättningar. En nyckelfaktor är tillgången till välutbildad och kompetent
arbetskraft.
Den globala rörligheten och det internationella utbytet har dock avstannat när landsgränser stängts i förhoppning om att begränsa coronapandemin. På Arlanda flygplats står verksamheten i princip stilla. Utvecklingen bedöms påverka förmågan att attrahera internationella besök, investeringar, företagsetableringar och
spetskompetens. Efter krisen kommer flygmarknaden antagligen att se annorlunda ut och världen kan komma att se en trend mot regionalisering.
Uppsala har många globala kopplingar
Närheten till Stockholm och Arlanda gör att Uppsala lättare kan dra nytta av internationaliseringens fördelar. Huvudstadsregionen är en port mot världen för en stor del av landets utåtriktade kontakter, men fungerar också som en ingång för det utländska intresset att investera i. Regionen klarar sig som regel också mycket bra i internationella rankningar av innovationskapacitet och konkurrenskraft.
När konkurrensen om världens investerare, företag och talanger hårdnar är det viktigt att Uppsala, tillsammans med övriga Stockholm-Mälarregionen, stärker regionens attraktivitet och synlighet. I Uppsala behöver universiteten och det exportinriktade näringslivet ges förutsättningar som står sig i internationell jämförelse. Möjligheten till kompetensförsörjning är en viktig del för investeringar och etableringar.
Flera av företagen inom Uppsala kommuns kunskapsintensiva branscher – life science, tech/ICT, cleantech och avancerade material – agerar på den globala marknaden. För det lokala näringslivet har internationaliseringen inneburit nya export- och
affärsmöjligheter, samtidigt som företagen också utsätts för en ökad konkurrens från utlandet.
Utbildningsnivån i Uppsala är bland den högsta i landet. För kommunen är det viktigt att fortsätta locka hit talanger och behålla dem som redan finns här. Uppsala
universitet har till exempel avtal med nästan 500 universitet i cirka 50 länder och har vanligtvis många internationella studenter. När universitetsstudenterna väljer att etablera sig i Uppsala ger detta stora rekryterings- och utvecklingsmöjligheter för det lokala näringslivet.
Ett välfungerande innovationsstödssystem som bidrar till att skapa en intressant arbetsmarknad med många små kreativa arbetsgivare är viktigt. Andra
framgångsfaktorer är möjligheten att kunna erbjuda en god livsmiljö med en
välfungerande bostadsmarknad, goda möjligheter till skola och barnomsorg samt ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter.
Motreaktioner på globalisering och internationell oro
Internationaliseringen innebär också en ökad sårbarhet för bland annat finansiella kriser, pandemier och geopolitiska konflikter. En ökad nationalism och protektionism utgör motreaktion till internationaliseringen. Storbritannien har till exempel lämnat EU och handelshinder (tullar) har införts i såväl EU som USA.
Det pågår också en geopolitisk dragkamp. Kina spelar en allt större roll och Ryssland hävdar på olika sätt sin betydelse. Geopolitisk och finansiell turbulens kan påverka den internationella konjunkturen, finansmarknaderna och migrationsströmmar.
Globalisering kan också bana väg för ökad terrorism och en ökad gränsöverskridande kriminalitet med exempelvis trafficking och illegal handel med vapen och droger.
Konsekvenser av covid-19
Den globala rörligheten och det internationella utbytet har avstannat när landsgränser stängts i förhoppning om att begränsa coronapandemin. På Arlanda flygplats, där många uppsalabor har sin arbetsplats, står verksamheten i princip still. Utvecklingen bedöms påverka förmågan att attrahera internationella besök, investeringar, företagsetableringar och spetskompetens. Även antalet internationella besökare påverkas. Efter krisen kommer flygmarknaden antagligen att se annorlunda ut och världen kan komma att se en trend mot regionalisering.
Pandemin har tydliggjort sårbarheten inom många områden när samhällsviktiga verksamheter som skolan, vården och omsorgen sätts under press. Det har blivit uppenbart att offentlig verksamhet har dåliga varulager och är beroende av
transporter och just-in-timeleveranser för centrala funktioner. Samtidigt har det skett stora förbättringar vad gäller kunskap, tydliga rutiner och information i vård och omsorg och vårdhygieniska aspekter samt nya möjligheter för samverkan. Byråkratin har i vissa delar kunnat visa sig från sin flexibla sida, olika krisledningar och funktioner har satts in.
Effekterna av coronapandemin kan leda till att det nationella civilförsvarsarbetet i Sverige får större prioritet för att skapa ett mindre sårbart och mer robust samhälle.
Viktiga delar är energiförsörjning, ökad och diversifierad regional
livsmedelsproduktion, säker dricksvattenförsörjning, hälso- och sjukvård samt information och kommunikation. Även de övriga varuproduktionssystemen kan komma att få en mer långsiktig påverkan så att vissa förädlingskedjor delvis förläggs närmare avsättningsmarknader för att bli mer robusta. Digitalisering och robotisering kan få ytterligare skjuts för att hålla nere produktionskostnader i höglöneländer. Det ställer krav på högre markberedskap för etablering av produktionsanläggningar i Uppsala.
Så kan Uppsala kommun arbeta med internationalisering och ökad rörlighet Slutsatserna i omvärldsanalysen kallas förändringstryck. De visar vad kommunen kan göra för att möta och hantera omvärldsförändringar. För denna trend gäller att:
▪ Stärka Uppsalas internationella attraktionskraft. Den globala konkurrensen om kompetens, investeringar och etableringar är hård, samtidigt som
coronapandemin påverkar globala värdekedjor och den fria rörligheten. Om Uppsala ska kunna stärka sin position krävs stärkt specialisering inom flera områden och fler samarbeten. Uppsalas livsmiljöer, universitet, sjukhus,
innovationsstödssystem och kunskapsintensiva branscher är framgångsfaktorer som behöver tas tillvara i den internationella marknadsföringen av kommunen. För att kunna ta emot fler utländska inflyttare, besökare och investerare behövs också en utvecklad mottagningskapacitet.
▪ Verka för en större arbetsmarknadsregion. Uppsalas strategiska läge ger unika förutsättningar. Som nordlig nod i huvudstadsregionen är kommunen en del av ett dynamiskt tillväxtcentrum. De möjligheter till investeringar, innovation och forskning som finns i Uppsala-Stockholmregionen gör kommunen än mer
internationellt attraktiv. För att öka attraktiviteten behöver kommunen säkerställa att avtalet med staten kring fyra järnvägsspår till Stockholm förverkligas och driva på sammankopplingen av arbetsmarknaderna i regionen.
▪ Samarbeta för att öka säkerhet och trygghet. Oron i omvärlden stiger. Det säkerhetspolitiska läget har de senaste åren försämrats i Sveriges närområde och landets totalförsvarsförmåga står allt oftare i fokus. Forskare varnar för nya pandemier. Brott mot välfärdssystemet används som bas för kriminell verksamhet och urholkar förtroendet för välfärdssystemen. Dessa företeelser behöver
motverkas genom utökad samverkan på lokal, nationell och internationell nivå.
Det är viktigt att minska den sårbarhet i samhället som blottats i samband med coronapandemin, att öka robustheten och samtidigt bibehålla det globala utbytet.
Kommunen har en viktig roll i att stärka tryggheten i den lokala miljön och i de egna verksamheterna, inklusive krisberedskap och strategier för digital trygghet.
▪ Ha beredskap för snabbt ändrade ekonomiska förutsättningar. Geopolitisk och finansiell turbulens och andra regionala och globala kriser påverkar
världsekonomin och kan snabbt leda till konjunkturnedgång med påtagliga följder för sysselsättningen och kommunens ekonomi. Det har coronapandemin visat med påfallande stor tydlighet. Stigande räntor skulle med dagens höga belåningsgrad till exempel få kraftigt genomslag genom att göra anspråk på en större andel av kommunens resurser. Kommunen behöver analysera skeendena under coronapandemin för att bygga upp en kontinuerlig beredskap för
förändrade ekonomiska förutsättningar.