7. Resultat, analys och teoretisk tolkning
7.1 Hur förändrade ett laborativt arbetssätt elevernas kunskaper och förståelse för frögroningsprocessen och
fotosyntesen?
7.1.1 Enkät
För att kunna göra en adekvat analys av mina enkätsvar behövde jag kategorisera dem för att kunna jämföra och se mönster. Jag studerade varje elevs enkäter och kunde då skönja några huvudkategorier med likartade svar. Därefter sorterade jag in elevsvaren i lämplig kategori.
32
När jag läste elevsvaren till frågan: ”Kan du beskriva hur det går till när ett frö gror
och växer upp till en blomma med stjälk och blad?” kategoriserade jag in elevsvaren i
sex olika kategorier:
Kategori 1: Eleverna kan inte beskriva fröets groningsprocess eller har glömt.
Kategori 2: Eleverna påbörjar en förklaring men kan inte slutföra förklaringen. Kategori 3: Eleverna nämner frö, jord, sol och vatten.
Kategori 4: Eleverna ger en vag beskrivning av groningsprocessen men börjar ovanför
marken.
Kategori 5: Eleverna ger en tydlig och detaljerad beskrivning där fotosyntes och/eller
pollinering nämns.
Kategori 6: Övrig. Elevsvaren passar inte in i ovanstående men nämner till exempel
rötter.
Tabell 3. Fröets groningsprocess.
Resultat till enkätfråga ”Kan du beskriva hur det går till när ett frö gror och växer upp till en blomma
med stjälk och blad?”
Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 Kategori 5 Kategori 6 Före 46,7 % (14 st.) 13,3 % (4 st.) 30 % (9 st.) 3 % (1 st.) 6,7 % (2 st.) 0 % (0 st.) Efter 40 % (12 st.) 10 % (3 st.) 23,3 % (7 st.) 3 % (1 st.) 13.3 % (4 st.) 10 % (3 st.)
Om fröets groningsprocess är det överlag ett positivt resultat som jag har fått i studien eftersom majoriteten av eleverna visar på en kunskapsutveckling efter att laborationen hade genomförts. Från den första kategorin har fyra elever visat på tendens på
kunskapsutveckling eftersom dessa elever inte kunde förklara fröets groningsprocess innan laborationen och i den femte kategorin har två elever utvecklat sina kunskaper efter laborationen. Detta visar på att använda praktiska laborationssätt för elever i klassrummet kan gynna elevernas lärande. Dock så finns fortfarande tolv elever som har svårigheter att förklara fröets groningsprocess. De tre elever som har hamnat i den sista kategorin ställer jag mig själv frågande till om det skulle kunna vara någon av de elever som har gjort försök till att gå ifrån första kategorin och förklara fröets groningsprocess men som inte lyckas men är på god väg och därför har hamnat i kategori 6?
33
När jag studerade elevsvaren till frågan ”Kan du beskriva hur fotosyntesen går till?” har jag funnit sex olika kategorier.
Kategori 1: Eleverna har glömt eller kan inte beskriva fotosyntes. Kategori 2: Eleverna gör beskrivningar till näringskedjan.
Kategori 3: Eleverna beskriver ett gasutbyte mellan växter, människor och djur. Kategori 4: Eleverna nämner någon del eller delar av fotosyntesens kemiska reaktion. Kategori 5: Eleverna nämner hela kemiska reaktionen men ger ingen beskrivning. Kategori 6: Eleverna ger en mer ingående beskrivning av fotosyntes och tar med andra
vetenskapliga begrepp.
Tabell 4. Beskrivning av fotosyntes.
Resultat av enkätfråga ”Kan du beskriva hur fotosyntesen går till?”
Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 Kategori 5 Kategori 6
Före 50 % (15 st.) 10 % (3 st.) 6.7 % (2 st.) 20 % (6 st.) 0 % (0 st.) 13.3 % (4 st.) Efter 36,7 % (11 st.) 6,7 % (2 st.) 20 % (6 st.) 23,3 % (7 st.) 3 % (1 st.) 10 % (3 st.)
I resultatet ser jag att det är elva elever som efter undervisning och praktisk laboration fortfarande uppvisar svårigheter att förstå hur fotosyntesen går till. I experimentet om fotosyntesen utgick jag ifrån variationsteorin där jag använde elevernas lärandeobjekt (planteringarna som hade blivit till växter) och gjorde jämförelser mellan de växter som hade stått i ljus respektive i mörker. Elevernas reaktioner på växternas skillnader var av något en komisk karaktär eftersom en av eleverna reagerade med att säga ”Den vita
växten ser ju ut som en spökblomma, är den sjuk?” För att besvara elevens spontana
fråga fördes det diskussioner i klassen mellan eleverna kring varför den ena växten hade blivit vit och den andra växten var grön. Eleverna hade många olika förslag men en av eleverna förklarade för hela klassen; ”… för att utföra fotosyntes så får växten solljus så
får den ju klorofyllet i bladen och i stjälken som gör asså blomman grön eh grön växten. I det så den andra växten blev ju vita så för att dem hade ingen klorofyll som vissa asså de det är det som ger färgen.” (Elevsvar). I samband med detta ritades även
fotosyntesens process upp på tavlan där jag utvecklade elevens förklaring för resten av eleverna och efterhand hjälpte fler elever till att förklara fotosyntesens process för
34
varandra om vad eleverna trodde skedde i växterna. Detta var för att jag ville observera hur eleverna förklarade fotosyntesen och vilka begrepp de hade lärt sig att använda i sina resonemang.
7.1.2 Samtalsfrågor
Av totalt nio elever som deltog i kompletterande samtal har fyra elever visat störst avvikelser i enkätfrågorna. De fyra eleverna kommer jag att benämna som Elev 1, Elev 2, Elev 3 och Elev 4 för att kunna förtydliga för läsaren och lättare kunna hänvisa till vilken elev jag refererar till i mina resonemang. De andra fem eleverna har visat på mindre avvikelser, och av den anledningen kommer jag inte att beröra dessa elevsvar närmare. Det hade varit intressant att utförligt analysera samtliga elevsvar för att kunna studera vilka kunskaper mina elever uppvisar i studien men på grund av tidsramen för examensarbetet var jag tvungen att fokusera på det perspektiv som gav mig bäst underlag att uppnå mitt syfte och besvara min frågeställning.
I mitt samtal med Elev 1 som jag har valt att presentera besvarar frågan: ”Vad
behövs för att fotosyntesen ska kunna ske?”, visar eleven på en grundläggande
kunskapsnivå men har inte förstått att växtens produktion av syre inte är för oss människor och djur, utan syret är en restprodukt för växterna.
Elev 1: Näring och vatten och koldioxid och solljus.
I: Näring, vatten, koldioxid och solljus. Okej. Vad är det som händer sen? När dem har fått det vill säga det här som här på blomman. Den får näring, den får vatten, koldioxid och solljus och vad händer med den sen då?
Elev 1: Mm att den tar ju in koldioxider och sen eller så typ andas den ut till djur.
Elev 1 gör ett försök med att förklara fotosyntesprocessen och upprepar det som eleven har hört i diskussionerna i klassrummet. När jag ber Elev 1 att förklara vad som händer efter att växten har fått näring, vatten, koldioxid och solljus kan eleven inte ge någon vidare förklaring mer än att växten tar upp koldioxider och andas ut syre till djur och oss människor. Elev 1 uppvisar en bristande kunskap kring fotosyntesprocessen och därför kan det tolkas som att praktisk laborationssätt har gjort att eleven är på god väg att utveckla kunskaper om fotosyntesen men att eleven behöver ytterligare stöttning och vägledning för att kunna assimilera nya kunskaper om fotosyntesen.
35
Elev 2: Speciellt behöver den koldioxid, och vatten, men också solljus för att kunna utföra sin fotosyntes. I: Mm.
Elev 2: Och den tar den ju upp genom bladen, tar ju upp koldioxid genom små hål under bladet och solljus från ovan från och sen så tar den upp vatten ifrån marken.
Elev 2 uppvisar kunskaper och förklarar mer ingående hur fotosyntesen går till samt visar i sina resonemang att eleven kan hantera och använda de naturvetenskapliga begreppen i sina förklaringar. För Elev 2 har praktiskt laborationssätt visat sig vara en fördel för eleven då Elev 2 uppvisar en kunskapsutveckling i sina enkätsvar som sedan förtydligas ytterligare i samtal med eleven. I jämförelse med Elev 1 som intervjuades kan Elev 2 även förklara och utveckla sina resonemang där Elev 2 beskriver hur koldioxid är kopplat till fotosyntesen och vart i växten som det sker ett utbyte av koldioxid och syret. Sett utifrån Piaget har Elev 2 getts möjligheten att utforska och testa sina egna teorier i laborationen samt deltagit i diskussioner i klassen vilket har gjort att Elev 2 har varit delaktig i konstruerandet av sitt lärande och har därmed kunnat ackommodera sina kunskaper och därmed har det skett en ny inlärning eftersom Elev 2s tidigare kunskaper inte har varit tillräckliga.
Nästa samtal som jag har haft tillsammans med elev 3 som jag har valt att presentera besvarar frågan: ”Kan du beskriva hur det går till när ett frö gror och växer upp till en
blomma med stjälk och blad?”
I: Bra. Sen så undrar jag om du kan berätta vad som händer på dem olika bilderna? Elev 3: Ehm…
I: Så börjar du här och sen så… Vad som händer på vägen. Elev 3: (Skrattar till) Den eh … såhära växer (skrattar).
I: Vilken är det som växer? Berätta från första bilden här. Vad händer här på den första?
Elev 3: Den ehm… Den får ju liksom solljuset, vattnet och så det sen så växer den lite och sen så blir den större och större och större.
I: Och så större, större, större hela vägen? Elev 3: Ja.
Utifrån Elev 3 intervjusvar får jag en bekräftelse på att denna elev inte har lärt sig fröets groningsprocess och därför har praktiskt laborationssätt inte varit det optimala
inlärningssättet för denna elev. I mitt fall är det extra viktigt att jag tar mig till dessa resultat som har framkommit och försöker att hitta en annan undervisningsstrategi som kan hjälpa Elev 3 samt elevens klasskamrater som visade på bristande kunskaper om fröets groningsprocess. Det är även viktigt att jag som lärare inte ”släpper” dessa elever
36
utan tvärtom försöker att använda andra strategier så att dessa elever också får möjligheten att lära sig om fröets groningsprocess.
Det sista samtalet som jag väljer att presentera hade jag tillsammans med Elev 4 som i jämförelse med Elev 3 visar på goda kunskaper om fröets groningsprocess.
I: Mm och sen så vill jag att du berättar vad som händer på dem olika bilderna här. Elev 4: Första är ju ett frö som har satts precis har satts ner i marken.
I: Ja.
Elev 4: Och den har det har inte hänt så mycket. Och nästa har den använt sin frövita
för att växa lite och för att komma upp till jamen över marken. Och den har fått en liten rot ser man där (Eleven pekar på bilden där fröet har fått den första roten att sticka ut Bild nr 2).
I: Mm
Elev 4: Ja typ och här har den kommit upp ur marken och får solljus, koldioxid och O2
I: Mm.
Elev 4: Och roten har blivit ännu längre. Här har den blivit ännu större och till och med fått löv eller stora löv.
I: Mm.
Elev 4: Och rötterna börjar bli mer och mer utspridda och så får den mer vatten. Och här har den blivit en stor planta som har asså en del löv och ganska mycket rötter också. Det innebär ju att den kan växa mer för att den får mer vatten och solljus.
I: Mm.
Elev 4: Och här så har det till och med kommit upp en blomma och den blir bara större och större hela tiden. Och här har blomman slagit ut och här på marken så ser man små frön som den har tappat.
Elev 4 visar på god förståelse och använder sig av biologiska begrepp som frövita men använder även kemiska beteckningar i sina svar under intervjun som jag frågar vad de betyder för att undersöka om eleven har kunskaperna kring de olika begreppen, vilket Elev 4 visar tydligt på att eleven har genom att besvara mina följdfrågor korrekt. Att arbeta med praktiska laborationer har visat sig vara till stor nytta för Elev 4 eftersom denna elev uppvisar utvecklade kunskaper utifrån dennes enkätsvar. I intervjun med Elev 4 undersökte jag elevens kunskaper vidare och analyserade vilka av dessa eleven har inhämtat utifrån elevens observationer under laborationen och de diskussioner som har förts i klassrummet under denna tidsperiod.