4.5.1 Teknologiutvecklingen
Både Barney (2004) och Dahlbom (2003) menar att utvecklingen som skett har gjort att människan mer och mer har varit tvungen att anpassa sig till samhället samt att det även har gjort att själva samhället har blivit större och alltmer globalt. Svenningsson (2002) och Ström (2009) håller med och säger att globaliseringen gör att vi kommer närmre varandra och att vi lättare kan dela med oss av information och data till alla delar av världen. Granvik säger att teknologiutvecklingen har accelererat och att man inte ser något tecken på att den kommer avmattas.
”Känslan är dock att man bara är i en sluss just nu mellan en gammal värld och en ny” Granvik (intervju 2010)
Azordegan tycker att utvecklingens hastighet är bra då de allra största skivbolagen inte har hunnit med i utvecklingen vilket har gjort att artisterna blir mer och mer oberoende av skivbolagen för att klara sig. Granvik säger att artisterna kan sitta hemma vid sin dator och spela in låtar istället för att åka till en studio och spela in. Dock säger både Granvik och Dennis att det fortfarande är en väldigt liten del av artisterna som klarar att slå igenom dagens mediabrus och att de behöver någon som satsar pengar och verkligen kan få ut artisten på marknaden. Barney (2004) säger dock att vi i dagens samhälle kan hålla många konversationer samtidigt vilket gör att vi kan finnas i många olika kanaler vid samma tillfälle.
Alla respondenter är överens om att streamingtjänster eller i alla fall någon form av tjänst via Internet kommer att dominera framtidens musikkonsumtion. Linde (2008) skriver att saker och ting digitaliseras för att passa in i människors verklighet. Musik är en stor del av människors liv och Dennis menar att Spotify såg en chans att tjäna pengar och hade en bra idé och utvecklade något som skulle kunna vara framtiden. Granvik säger dock att
“Spotify är ju en ren blåsning”. Granvik (intervju 2010)
Han menar att artisterna inte får ut de pengar som de ska ha när låtarna spelas på tjänsten. Han håller dock med om att streamingtjänster är framtiden men att kunden måste betala för att få
61 använda dem. STIM som samlar in pengar åt upphovsmännen har dock, enligt Ljusberg, svårt att skriva ett rakt avtal med Spotify. Mängden information som Spotify levererar till STIM är för mycket för att bearbeta. Hon är dock också inne på samma spår och säger att streamingtjänster kommer att vara dominerande. Kusek & Leonhard (2005) skriver att framtidens musikkonsumtion kommer vara som att konsumera vatten. Vatten i dagsläget ses som i princip gratis och det kommer musik också att göra och att det i framtiden kommer komma en räkning för underhållning på samma sätt som el eller vattenräkning idag. Granvik säger också att det är svårt att få en befolkning att ändra beteende när de har vant sig vid att något är gratis, vilket, i princip, musik är idag. Kreitz och Nimelä (2010) förklarar att Spotify finns tillgängligt i två olika versioner, en premium version och en version som är gratis. I premium versionen får kunden tillgång till spellistorna i offline läge och extra funktioner. Åberg menar att de personer som tidigare lyssnat på musik som bakgrundmusik, har slutat köpa skivor eftersom de kunnat ladda ner, i dålig kvalité, och han menar att dessa personer därmed kan lyssna på Spotifys gratis version eftersom reklamen inte gör något:
“det är ändå bara lite skval och det går snart över”. Åberg (intervju 2010)
Granvik menar dock att Spotify är det bästa som har hänt från kundens synvinkel. Man har tillgång till enorma mängder musik rakt in i sin dator men Åberg menar då att vi inte betalar för själva musiken utan för att använda tjänsten, om kunden ens väljer att betala för den. Dennis är inne på samma spår och menar att konsumenten har vunnit på att musiken har blivit mer tillgänglig. Grönroos (2008) menar dock att kvalitet är inte bara det som innefattar själva leveransen av tjänsten utan att kunden tar in hela upplevelsen och värderar alla inslag i leveransen för att sedan göra om detta till kvalitet.
Werner poängterar vikten av att företag måste vara med i utvecklingen som sker och säger att;
”…man kan inte sitta och hålla på samma teknologi i 10 år för den blir gammal så fort.” Werner (intervju 2010)
4.5.2 Sociala medier
Azordegan säger att;
”Skivbolagen kan inte samarbeta med sociala medier och detta är skivbolagens egna fel och de inte har vetskap om hur man gör heller.” Azordegan (intervju 2010)
62 Andersson säger dock att aktörerna visst kan samarbeta med sociala medier och tar upp ett eget exempel där de har lagt ut två låtar på Youtube och Facebook där folk sedan har fått rösta om vilken låt som ska släppas som singel. Weber (2009) säger att Facebook växer för varje dag och att det egentligen inte är så mycket av den sociala medie karaktären utan mer ett sätt att sprida och dela med sig av information och föra kommunikationer. Ström (2009) skriver att syns man inte på Internet så finns man inte och det är därför viktigt för företag att synas på Internet och främst sociala medier där det finns mycket folk. Granvik säger dock att skivbolagens främsta uppgift i framtiden blir att hjälpa artister att slå igenom mediabruset på Internet och att bolagen då kan utnyttja sina stora namn för att göra detta via till exempel sociala medier. Snickars & Vonderau (2009) skriver att Youtube är den snabbast växande videoklippsidan och det finns stunder då man vuxit med 75% per vecka. Ström (2010) skriver att en artist enkelt kan marknadsföra sig själv via Youtube ut till allmänheten och också enkelt få hjälp att sprida sitt budskap eller sin video via det stora antalet människor som besöker Youtube varje dag. Åberg säger dock att han själv inte skulle sitta och leta band eller låtar på Myspace eller Youtube och ringa upp dem sen men att sociala medier trots detta är bra för bandet när det kommer till att visa upp sig för de som letar efter artister. Han menar att om bandet har gjort en proffsig och snygg sida kan de göra ett bra första intryck på de som letar efter artister utan att träffa dem personligen.