Förändringsarbetet på DSV-programmet

En av visionerna för förändringsarbetet jag har arbetat med var att skapa naturliga mötesplatser där ett COP bildas och som ska ge naturliga tillfällen till ett utbyte av erfarenheter. Eftersom förkunskaperna på programmet är skiftande, var min förhopp-ning att skarpare projekt skulle innebära att kunnande från dem som har kommit läng-re i sitt kunskapsbyggande sipprar över till dem som ännu inte har hunnit lika långt.

En tanke har varit att använda scriptprogrammering för webben för att introducera programmering. Scriptprogrammering för webben innebär att det snabbt händer något på skärmen som ser ut som ett program. Genom mjukstarten med scriptprogramme-ring hoppas jag lindra det ofta återkommande problemet att studenter har problem att bli godkända på den inledande programmeringskursen. Tanken är att kursdeltagarna i senare kurser kommer att lära sig programmera ”på riktigt” från grunden genom kur-ser i objektorienterad programmering i C++ och objektorienterad systemutveckling.

Under 2007 och 2008 testade jag även att låta skarpare projekt få en större roll och låta projekten löpa över flera kurser i läsperiod ett till tre i årskurs ett på data och sy-stemvetenskapsprogrammet. Kurserna är arrangerade med ett gruppprojekt om tre till fyra personer. För att synliggöra den individuella insatsen inrättades även ett indivi-duellt projekt. I båda fallen handlar projekten om att bygga en webbplats.

Gruppro-_____________________________________________________________________

42

jektet examineras genom muntliga och multimediala presentationer, medan de indivi-duella även examineras genom skriftliga avrapporteringar. Avrapporteringarna på-minner om en hemtentamen där kursdeltagarna ska diskutera ett antal frågor och/eller teoretiska begrepp. Det individuella projektet används som exempel för att besvara frågorna eller förklara begreppen. Avrapporteringen kompletteras med en muntlig examination, där kursdeltagaren visar att denne har en förståelse för den egna koden och de teoretiska begrepp som tagits upp i avrapporteringen.

En stor del av den första kursen ägnas åt att med hjälp av en etnografisk approach förstå användardomänen och målgruppen för webbplatsen och vilka problem ett nytt system ska lösa. I början av terminen riggar kursdeltagarna den egna arbetsplatsen med den egna datorn och gruppens serverdator.

I efterföljande kurs ska erfarenheterna av användarstudierna omsättas i en webbplats.

Samtliga webbplatser ska vara ändamålsenligt utformade och väl strukturerade. De ska uppfylla W3C- standard xhtml strict och vara tillänglighetsanpassade enligt rikt-linjer från W3C och svenska 24-timmarsmyndigheten.

I webbplatsen för det individuella projektet ska även ett urval av sidorna anpassas för användning i handhållen webbläsare enligt riktlinjer från W3C. I det individuella pro-jektet ingår även att webbplatsen ska sökmotoroptimeras på ett seriöst och ansvars-fullt sätt.

Slutligen ska webbplatserna förses med serverscript med kopplingar till en databas.

Scripten bör vara återanvändbara på ett sätt så samma egendefinierade funktioner ska gå att använda på flera av webbsidorna.

Webbplatserna ska vara utformade och dokumenterade med tanke på framtida under-hållsarbete.

3.1 Reflektion över möjligheter och risker med skarpare projekt som löper över flera kurser

Min förhoppning är att projektets utmaningar i sig ska vara en drivkraft och erbjuda lagom utmanande uppgifter för alla i gruppen.

För att jämna ut skillnaderna mellan projekten kom jag fram till att det är en god idé att behålla delar av de tidigare labbserierna som övningsuppgifter som kamraträttas och alternativa lösningar diskuteras i seminarieform. Det eventuella bortfall av kun-skaper som obligatoriska labbar kan innebära, hoppas jag kan kompenseras av att stu-denter lär sig annat som kursen borde ha omfattat.

Det kan vara svårt i tidiga studentprojekt att inom en fastställd tidsrymd bygga ett helt färdigt, säkert och stabilt system som ska kunna användas skarpt i en viktig verksam-het. Därför måste både lärare och beställare ha klart för sig att det kan röra sig om körbara prototyper där viss funktionalitet kan vara bortskalad. Systemen som byggs ska dock vara dokumenterade och byggda på ett sådant sätt att det ska vara möjligt för någon annan att bygga vidare på dem till verkliga fullvärdiga system.

En positiv effekt av projekten är att varje projekt blir unikt i stor utsträckning. Det innebär att det blir svårare att plagiera tidigare arbeten.

Det är angeläget att gruppen känner att projektet är viktigt för beställaren genom att beställaren tar uppgiften på allvar och avsätter tid att samarbeta med gruppen och vi-sar att förväntningarna är högt ställda.

_____________________________________________________________________

43

Ett problem jag upplever är att alla som jobbar med kurserna måste vara positivt in-ställda till upplägget, och det tillstånd av bristande kontroll det kan innebära att byta ut de invanda föreläsningarna och inarbetade labbserierna mot ett något mer improvi-serat innehåll. Jag upplever även att det krävs envishet från kursansvariga, eftersom all administration runt en kurs stödjer det traditionella upplägget; föreläsningsserie, övningar, labbserie följt av salstentamen.

4 Reflektion över uppföljningsarbetet

Samtidigt som mitt förändringsarbete pågick har andra ändringar genomförts, bland annat i efterföljande programmeringskurs. Det innebär att det tyvärr inte går att peka något tydligt resultat.

Det antogs endast 15 studenter 2007, då vi började tillämpa de genomförda föränd-ringarna. Det innebar att det var lätt att hålla en tät kontakt med studenterna och att ha en pågående dialog om förändringsarbetet. Det var lätt att under året stämma av med dem genom informella samtal i grupp. Den lilla gruppen innebär även fler tillfällen då jag spontant kunde iaktta deras arbete och delta i informella diskussioner. Vid tillfället för de samtalen hade jag ingen tanke på att de skulle användas som bevis för något, utan jag var bara uppriktigt nyfiken på vad studenter tyckte och tänkte. Därför är sam-talen inte dokumenterade på ett trovärdigt sätt, utan mina slutsatser är baserade på en subjektiv känsla jag har.

5. Slutsats

Trots bristen på jämförbar fakta, tyder indikationerna på att upplägget fungerar bra.

Jag ser en klar ökning av den entusiasm studenter tar sig an uppgifterna. När det gäller att snabbt lära känna varandra, och byta erfarenheter med varandra, fungerade det mycket bra i jämförelse med tidigare årgångar. Flera av studenterna säger spontant att de har lärt sig mycket, och hänvisar till projekten.

Erfarenhetsutbytet mellan studenter är överlägset vad jag har sett tidigare. Det är mer naturligt att hjälpas åt och tipsa varandra, även med individuella moment.

Studenter anknyter till och diskuterar varandras lösningar i större utsträckning än tidi-gare.

Genom att iaktta hur studenterna diskuterar olika designlösningar i seminarier och liknande situationer har jag fått uppfattningen att de har en mognare och mer mångfa-cetterad inställning till området än tidigare årgångar har haft.

När studenterna diskuterade projekten och sina lösningar har jag upprepade gånger konstaterat att flera av dem har lärt sig andra nyttiga saker inom området, som borde tas upp i kursen, men som är svåra att få in naturligt som praktiska moment i ett tradi-tionellt upplägg.

Studenter säger spontant att de tror att de klarade efterföljande programmeringskurs lättare tack vare det nya upplägget.

Att arbeta med något ”riktigt” motiverar att göra mer än vad som krävs för att få det ena eller andra betyget. Studenter har påpekat att de vill kunna visa upp något de har skapat, som kan ha betydelse för någon.

_____________________________________________________________________

44 6.Källor

Barker, Lecia & Garvin-Doxas, J. (2004) Making Visible the Behaviours that Influ-ence Learning Environment: Aqualitative Exploration of Computer SciInflu-ence Class-rooms i Computer Science Education 2004, vol 14, no 2.

Ben-Ari, Mordechai (2004) Situated Learning in Computer Science Education i Com-puter Science Education 2004, vol 14, no 2 pp 85-100

Ben-Ari, Mordechai. (2001) Constructivism in Computer Science Education. i Jour-nal of Computers in Mathematics and Science Teaching, 20(1), 45 - 73.

Bruner, Jerome (1996) The Culture of Education. Harvard University Press.

Himanen, Pekka (2001) The Hacker Ethic and the spirit of the Information Age. Ran-dom House.

_____________________________________________________________________

45