8 Färdplan för energieffektivitet i byggnadsbeståndet
8.5 Förbättra klassfördelningen i byggnadsbeståndet och
byggnadsbeståndet och underlätta
omvandlingen till nära-nollenergibyggnader
Definitionen av en nära-nollenergibyggnad i Sverige är en byggnad som uppnår minimikravet för byggnadens energiprestanda enligt krav i EPBD artikel 5139, dvs. en byggnad som uppnår minst energiklass C.När det gäller det befintliga beståndet kan det synas mer relevant att ef- tersträva en nivå på energieffektivitet som är kostnadsoptimal utifrån de faktiska förhållandena, än en nivå som är kostnadsoptimal för en motsva- rande ny byggnad. Eftersom det inte kan anses vara kostnadsoptimalt i de flesta fall att energieffektivisera till nybyggnadsnivå så motsvarar sanno- likt den genomsnittliga kostnadsoptimala nivån för det befintliga bestån- det en något sämre klass än klass C. Därför är det mer relevant att titta på klassförflyttningen i stort i energideklarationsregistret, snarare än att en- bart titta på hur många som förflyttar sig till energiklass C eller bättre.
8.5.1 Åtgärder som Sverige vidtar för att förbättra klassfördelningen i byggnadsbeståndet och underlätta omvandlingen till nära-
nollenergibyggnader
Kopplingen mellan en byggnads energiprestanda och dess energiklass gör att alla åtgärder som riktar sig till att förbättra byggnaders energipre- standa, också kan anses bidra till en ökad andel byggnader i de bättre klasserna (A-C), och en minskad andel i de sämre (E-G).
8.5.2 Indikativa milstolpar och framstegsindikatorer för att förbättra klassfördelningen i byggnadsbeståndet och underlätta omvandlingen till nära-
nollenergibyggnader
Den långsiktiga renoveringsstrategin syftar till att befintliga byggnader genom energieffektivisering ska byta energiklass och att ”förflytta
tyngdpunkten” så att andelen byggnader i energiklass E-G minskar samti- digt som andelen byggnader i energiklass A-C ökar (se Tabell 8–6).
Tabell 8–6: Indikativa milstolpar för att förbättra klassfördelningen i byggnadsbe- ståndet och underlätta omvandlingen till nära-nollenergibyggnader
Indikativ milstolpe till 2030 Högre andel byggnader i A-C och lägre andel byggnader i E-G än 2020, jmf med 2020 års klassning
Indikativ milstolpetill 2040 Högre andel byggnader i A-C och lägre andel byggnader i E-G än 2030, jmf med 2020 års klassning
Indikativ milstolpetill 2050 Högre andel byggnader i A-C och lägre andel byggnader i E-G än 2040, jmf med 2020 års klassning
De indikativa milstolparna ska läsas så att om de inte uppnås finns skäl att vidta stärkta åtgärder för att förändra utvecklingen framåt
För att mäta framstegen mot en förbättring av klassfördelningen i bygg- nadsbeståndet och ett underlättande av omvandlingen till nära-nollenergi- byggnader används följande framstegsindikatorer:
Framstegsindikatorer: Följs upp via:
Klassfördelning inom byggnadsbe- ståndet för småhus, flerbostadshus och lokaler i %, jämförs med basår 2020
Energideklarationsregistret
Andelen byggnader i energiklass E-G för småhus, flerbostadshus och loka- ler i %, jämförs med basår 2020
Energideklarationsregistret
Andelen byggnader i energiklass A-C för småhus, flerbostadshus och loka- ler i %, jämförs med basår 2020
Energideklarationsregistret
8.5.3 Scenarier för att förbättra klassfördelningen i byggnadsbeståndet och underlätta omvandlingen till nära-nollenergibyggnader
Genom att studera byggnader i energideklarationsregistret, går det att följa hur fördelningen mellan byggnaders energiklasser förändras med en generell, procentuell besparing i hela kategorin. Scenarierna som visas för klassförflyttningen, kan jämföras med nivåerna för de tre scenarion som presenteras i avsnitt ”Effektivare energianvändning i byggnadsbeståndet”. För att följa upp byggnadsbeståndets förbättrade energiprestanda, och med grunden i de scenarier och potentialer som beskrivs i milstolpen
”Effektivare energianvändning i byggnadsbeståndet”, visas vilken påver- kan olika nivåer av energieffektivisering har på klassfördelningen i bygg- nadskategorierna flerbostadshus och lokaler.
Genom att följa utvecklingen av klassfördelningen, visas inte bara energi- klasser och förbättrad energiprestanda, utan också förflyttningen mot nära-nollenergibyggnader. Ju fler byggnader i klass A-C, desto fler nära- nollenergibyggnader.
Dessa scenarier omfattar ej småhus. Småhus energideklareras endast vid försäljning, vilket innebär att det är osäkert om de byggnader som finns i energideklarationsregistret är ett representativt urval och om det är samma byggnader i registret när energiklassen och därmed förflyttningen inom energiklasser ska följas upp som vid basåret 2020. Denna jämfö- relse är därför inte möjlig att se för småhusen.
8.5.3.1 Scenarier för flerbostadshus
Scenarierna som visas för klassförflyttningen för flerbostadshus kan jäm- föras med nivåerna för de tre scenarier som presenteras i avsnitt ”Effekti- vare energianvändning i byggnadsbeståndet”, där referensscenariot för flerbostadshusen indikerar 15 procent energibesparing till 2050 med be- fintliga styrmedel. I Figur 8–1 kan dessa scenarier jämföras med stapel 2.
Figur 8–1: Skillnaden i klassfördelning hos samtliga flerbostadshus vid 0 %, 10 %, 30 % resp. 50 % besparing
En energibesparing på 10 procent i alla energideklarerade flerbostadshus skulle innebära att andelen byggnader i energiklass A-C skulle öka från 5 procent till 8 procent och att andelen byggnader i energiklass F och G skulle minska från 39 procent till 25 procent.
8.5.3.2 Scenarier för lokaler
Scenarierna som visas för klassförflyttningen, kan jämföras med nivåerna för de tre scenarier som presenteras i avsnitt ”Effektivare energianvänd- ning i byggnadsbeståndet”, där referensscenariot för skolor och kontor in- dikerar 13 procent respektive 10 procent energibesparing till 2050 med befintliga styrmedel. I Figur 8–3 kan dessa scenarier jämföras med stapel 2.
Figur 8–3: Lokalbyggnadernas klassfördelning vid 0 %, 10 %, 30 % resp. 50 % besparing i samtliga byggnader
En energibesparing på 10 procent i alla energideklarerade lokalbyggnader skulle innebära att andelen byggnader i energiklass A-C skulle öka från 14 procent till 19 procent och att andelen byggnader i energiklass F och G skulle minska från 44 procent till 36 procent.
Om andelen byggnader i energiklass A-C ska ökas mer markant, måste energieffektiviseringen vara betydligt större än i referensscenariot. Om man istället antar att det sker en 50-procentig energibesparing, och alltså en omfattande renovering, i de lokalkategorier som har identifierats ha stor potential för energieffektivisering, medan övriga lokalbyggnader energieffektiviseras enligt referensscenariot, skulle andelen byggnader i energiklass A-C istället skulle öka till 50 procent.