För att möjliggöra en fortsatt utveckling kring överföringen av barn behövs ett utvecklat samarbete mellan sändande och mottagande enheter.
Framtida forskning
I föreliggande studie har ett samlat grepp gällande ett helhetsperspektiv av föräldrars
upplevelse efter överföring inte tagits. Intressant för vidare studier vore en fördjupning i om till exempel vårdtidens längd påverkas av en överföring till ny vårdande enhet, och hur/om föräldrarnas acklimatisering till ny vårdande enhet påverkas av upplevelsen inför och under överföring. En framtida studie med beaktande av i Schumacher och Meleis (1994)
identifiering av indikationer på en hälsosam transition, där en hälsosam transition identifieras som ett subjektivt välmående, bemästring av roller och välmående relationer vore av intresse. Viktigt är även ett fortgående utvecklingsarbete och samarbete mellan de neonatala klinikerna för att sträva mot att bedriva en så samstämmig vård som möjligt.
35 REFERENSER
Bialoskurski, M., Cox, C.L, & Hayes, J. A. (1999). The nature of attachment in a neonatal intensive care unit. The Journal of Perinatal & Neonatal Nursing, 13(1), 66-77.
Bowlby, J. (1994). En trygg bas: Kliniska implementeringar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur och Kultur.
Bridges, W. (2003). Managing transitions: Making the most of change (2:a uppl.). New York, NY: Da Capo P.
Busse, M., Stromgren, K., Thorngate, L., & Thomas, K. (2013). Parent´s responses to stress in the neonatal intensive care unit. Critical Care Nurse, 22(4), 52-59. doi:
http//dx.doi.org/10.4037/ccn2013715
Duritza, K. (2009). Neonatal transport: A family support module. Newborn & Infant Nursing Reviews, 9(4), 112-118. doi:10.1053/j.nainr.2009.09.006
Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62(1), 107-115. doi:10.111/j.1365-2648.2007.04569.x
Erlandsson, K., & Fagerberg, I. (2005). Mothers´ lived experiences of co-care and part-care after birth, and their strong desire to be close to their baby. Midwifery, 21, 131-138. doi: 10.1016/j.midw.2004.09.008.
Franck, L. S., & Spencer, C. (2003). Parent visiting and participation in infant caregiving activities in a neonatal unit. Birth, 30(1), 31-35.
Frankling, C. (2006). The Neonatal nurse´s role in parental attachment in the NICU. Critical Care Nursing Quarterly, 29(1), 81-85.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Granskär & Höglund– Nielsen (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur
Helder, O. K., Verweij. C. M., & van Staa, A-L. (2012). Transition from neonatal intensive care unit to special care nurseries: Experiences of parents and nurses. Pediatric Critical Care Medicine, 13(3), 305-311. doi:10.1097/PCC.0b013e3182257a39
Howthorne, J., & Killen, M. (2006). Transferring babies between units: Issues for parents. Infant, 2, 44-46.
Hsieh, H-F., & Shannon, S. E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative Health Research, 15(9), 1277-1288. doi:10.1177/1049732305276687
36
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lincoln, Y. S., & Guba, E. G. (1985). Naturalistic inquiry. Newbury Park, CA: Sage. Lindberg, B., Axelsson, K., & Öhrling, K. (2008). Adjusting to being a father to an infant born prematurely: experiences from Swedish fathers. Scandinavian Journal of Caring Science, 22, 79-85.
Lupton, D., & Fenwick, J. (2001). They´ve forgotten that I´m the mum´: Constructing and practising motherhood in special care nurseries. Social Science and Medicine, 53(2001), 1011-1021.
McGrath, J. M., Samra, H. A., & Kenner, C. (2011). Family-centered developmental care practices and research: what will the next century bring? The Journal of Perinatal & Neonatal Nursing, 25(2), 165-170. doi:10.1097/JPN.0b013e31821a6706
Meleis A. I., Sawyer L. M., Hilfinger, M., Eun, O., DeAnne, K., & Schumacher K. (2000). Experiencing transitions: An emerging middle-range theory. Advances in Nursing Science, 23(1), 12–28.
Meleis, A. I. (2010). Transitions Theory: Middle- range and Situations- Specific Thories in Nursing Research and Practice. New York: Springer Publishing Company
Mullaney, D. M., Edwards, W. H., & DeGrazia, M. (2014). Family-centered care during acute neonatal transport. Advances in Neonatal Care, 14(5), 16-23.
doi:10.1097/ANC.0000000000000119
NOBAB - Nordiskt nätverk för barn och ungas rätt och behov inom hälso- och sjukvård. (2010). Barn och ungas rätt i vården. Hämtad 3:e mars, 2016, från http://www.nobab.se Polit, D.F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (9:e uppl.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Potter, W. J., & Levine-Donnerstein, D. (1999). Rethinking validity and reliability in content analysis. Journal of Applied Communication Research, 27(3), 258-284.
doi:10.1080/00909889909365539
Rowe, J., & Jones, L. (2008). Facilitating transitions. Nursing support for parents during the transfer of preterm infants between neonatal nurseries. Journal of Clinical Nursing, 17, 782- 789. doi: 10.1111/j.1365-2702.2007.02118.x
Schumacher, K. L., & Meleis, A. I. (1994). Transition: A Central Concept in Nursing. Journal of Nursing Scholarship, 26(2), 119-127.
Serenius, F., Sjörs, G., Blennow, M., Fellman, V., Holmström, G., Marsal, K., … Källen, K. (2014). Express study shows significant regional differences in one- year outcome of
37
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 21 februari, 2016, från https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/ SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag. Hämtad 20 mars, 2016, från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659/#K6P6 SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad 26 mars, 2016, från
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2014- 821/#K5
SNQ. (2014). Svensk neonatalt kvalitetsregister: årsrapport neonatalvårdens omfattning och resultat. Hämtad från http://www.medscinet.com/pnq/Uploads/Årsrapport%202014.pdf Socialstyrelsen. (2004). Perinatalt omhändertagande vid extrem underburenhet. Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10398/2004-123-
15_200412315.pdf
Socialstyrelsen (2012). Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn: Medicinska
födelseregistret 1973–2012 – Assisterad befruktning 1991-2011. Hämtad 14 mars, 2016, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-12-16
Socialstyrelsen. (2013). Barns och ungas hälsa, vård och omsorg. Hämtad 26 januari, 2016, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-3-15
Spinelli, M., Frigerio, A., Montali, L., Fasolo, M., Spada, S., & Mangili, G. (2016). I still have difficulties feeling like a mother: The transition to motherhood of preterm infants mothers. Psychology & Health, 31(2), 184-204. doi:10.1080/08870446.2015.1088015 Sweet, L. (2012). Identification of parental stressors in an Australian neonatal intensive care unit. Neonatal paediatric and child health nursing , 15(2), 8-17.
van den Berg, J., & Lindh, V. (2011). Back transport of infants to community hospitals: 12 years´experience of an intervention to prepare parents for their infants´transfer from neonatal intensive care to community hospital. Journal of Neonatal Nursing, 17, 116-125.
van Manen, M. (2012). Carrying: Parents experience of the hospital transfer of their baby. Qualitative Health Research, 22(2), 199-211. doi: 10.1177/1049732311420447
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed (vetenskapsrådets rapportserie 2011:1). Stockholm: Vetenskapsrådet
Weiss, M. E,. Piacentine, L. B., Lokken, L., Anacona, J., Archer, J., Gresser, S., …Baird- Holmes, S. (2007). Perceived readiness for hospital discharge in adult medical-surgical patients. Clinical Nurse Specialist, 21(1), 31-42.
WHO (2015). Preterm birth. Hämtad 26 januari, 2016, från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs363/en/
38
Wigert, H., Berg, M., & Hellström, A-L. (2009). Parental presence when their child is in neonatal intensive care. Scandinavian journal of caring sciences , 24, 139-146. doi: 10.1111/j.1471-6712.2009.00697.x
Örtenstrand, A., Westrup, B., Berggren Broström, E., Sarman, I., Åkerström, S., Brune, T., …Waldenström, U. (2010). The Stockholm neonatal family centered care study: Effects on length of stay and infant morbidity. Pediatrics, 125(2), 278-285. doi: 10.1542/peds.2009- 1511.
Östlund, U., Kidd, L., Wengström, Y., & Rowa-Dewar, N. (2011). Combining qualitative and quantitative research within mixed method research designs: A methodological review. International Journal of Nursing Studies, 48(3), 369-383. doi:
Bilaga I
Stockholm
2013-10-09
Hej
Ert/era barn har vårdats på xxx- neonatalenhet någon gång under de senaste sex månaderna. Under barnets vårdtid har ni fått byta sjukhus. Överföring mellan sjukhus innebär ofta en påfrestning för föräldrarna, där oro och otrygghet kan upplevas. Ankomst till annan neonatalenhet innebär att lämna det som tidigare varit invant och tryggt.
Det är med anledning av detta, som en studie har startats kring föräldrars upplevelser kring överföringen av ert/era barn till nytt sjukhus. Jag vill gärna ta del av er/era erfarenheter, hur ni upplevt situationen, till exempel vilken information ni fått inför överföringen och hur ni upplevde första tiden på nya enheten. Målsättningen är att kunna underlätta övergången och förbättra information inför överföringen och mottagandet av föräldrarna på den nya enheten. Jag kommer höra av mig till er per telefon och om ni är positiva till att delta så vill jag gärna genomföra en kort intervju, antingen i ert hem, eller på telefon.
Med vänlig hälsning
Pernilla Dillner Tel: xxx-xx xx xx Mail: xxxxxxxxx Enhetens namn
Bilaga II
Intervjuguide
Inledande frågor gällande bakgrundsinformation: a. Vilken födelsevecka är ditt barn fött? b. Orsak till behov av neonatalvård?
1. Hur långt i förväg fick ni information om att ert barn skulle överföras. Av vem fick ni informationen?
2. Blev ni informerade om orsaken till överföringen? 3. När på dygnet skedde överföringen?
4. Vilka känslor hade ni inför överföringen?
5. Vad fick ni för information om den enhet ni skulle överföras till? 6. Hur skedde planeringen kring överföring av er föräldrar?
7. Var ni med när ert barn lades i transportkuvösen? 8. Vad fick ni för första intryck av den nya enheten?
9. Vad fick ni för information vid ankomst till nya enheten, hade ni ett ankomstsamtal? 10. Fanns det möjlighet att bo kvar på nya enheten? Hade ni fått korrekt information
angående ert boende inför överföring?