Nedan följer en diskussion om vad som kan förbättras i programmet DDR och hur
programmet DDR kan ändras och göras bättre. För att tillgodose behoven och önskemålen från konstruktörer, produktion, förvaltning, kommun, undervisning på högskolor och kalkylerare.
8.2.1 Konstruktion
Konstruktörerna anser att det som bör förbättras i programmat DDR är:
1. Lägga in detaljer själva.
2. Tagga detaljerna med nyckelord.
3. Flera generella villkor på detaljsökning.
4. Göra fritextsökning på nycklord.
5. Kunna betygsätta och kommentera detaljerna.
6. Kunna gå från detaljdelen till en specifik detalj på planritningen.
7. Kunna göra länkning i detaljsökningsdelen till andra format än CAD32. 8. Kunna lägga in kommentarer på ritningarna.
9. Skicka iväg ritningen med kommentarer på.
10. Enkel tillgång till ritningsförteckning med länkningar till respektive ritning.
11. Bättre zoomningsfunktion, där zoomning sker via datormusen och inte via fasta knappar.
12. Göra fritextsökning i projektdelen.
13. Att kunna se och snurra i 3D-PDF:er33.
14. Kunna spara ner ritningar till en speciell mapp på datorn enkelt.
15. Kunna zooma på detaljer när länkad detalj från konstruktionsritning har öppnats.
16. Möjlighet att göra länkningar från ritningar till detaljer på andra discipliners ritningar än bara konstruktionsritningar.
17. Inkludera PM34, för att kunna läsa vilka revideringar som gjorts.
18. Utveckla så att det kan användas på surfplattor.
19. Utveckla likt ett projektnav35 som körs via internet.
20. Lista med äldre revideringar av ritningar, där gamla revideringar finns kvar.
21. Att programmet varnar när det inte är den senaste versionen av ritningen som öppnats.
32 Computer Aided Design, samlingsnamn för datorprogram som används till ritande i 2D.
33 Portabel Document Format. Ett filformat som används vid informationsdelning av till exempel ritningar.
34 Ett utskick med revidering av ritningar där det står vilka ändringar som utförts.
35 En internetbaserad sida som fungerar som nav för hela projektet där dokument och ritningar läggs upp så alla kommer åt dem snabbt och enkelt, exempel Pärmen.se och Byggnet.
Alla dessa förbättringar kommer vara svåra för KI AB att åtgärda om inte programmet DDR genomgår en stor utveckling. Det som konstruktörerna har tyckt är viktigast är punkt 1, där de själva vill kunna lägga in detaljer i programmet DDR. Det är den del som kommer att vara svårast att tillgodose utan att göra om programmet DDR radikalt.
Konstruktörerna har haft delade meningar om huruvida programmet DDR kommer att användas inom konstruktion. Detta medför att det inte går att dra någon generell slutsats om det är lönsamt att utveckla programmet DDR till en marknad med delade åsikter om programmet DDR:s användning. Då intervju har hållits med fem olika företag och nio personer inom konstruktion ser författarna inte att något annat resultat skulle ha getts om fler intervjuer hade hållits.
8.2.2 Produktion
Produktion anser att det som bör förbättras i programmat DDR är:
1. Uppdatering av ritningar ska ske automatiskt via nätverket och att ingen handpåläggning behövs från arbetarna själva.
2. Arbetet med länkningar som KI AB gör måste ske snabbare vid revideringar och vara klart allra senast samma dag som ritningarna kommer från tryckeriet.
3. Kunna titta på flera planritningar samtidigt och att de öppnas upp i olika fönster.
4. Mäta på ritningarna.
5. Bättre utskriftsfunktion, där de länkade detaljerna kommer med planritningen vid utskrift.
6. Bättre zoomningsfunktion, där zoomning sker via datormusen och inte via fasta knappar.
7. Kunna göra länkningar till annat än bara konstruktionsdetaljer så som väggtyper, dörrar, fönster och lampor.
8. Utveckla programmet DDR till en webbtjänst där allt körs via webbläsaren och användarna loggar in på sidan för att komma åt ritningarna.
Alla dessa förbättringar förutom punkt 8, bör KI AB göra för att tillgodose produktionens önskemål och krav på programmet DDR. KI AB har utvecklat programmet DDR för att användas inom produktion. Därför vore det dumt att inte tillgodose de krav som ställs från produktion då produktion är den del inom byggbranschen som kommer ha störst nytta av att använda programmet DDR för effektivisering av ritningshanteringen. Om inte kraven från produktion tillgodoses finns risk att programmet DDR inte kommer att
användas i produktion.
8.2.3 Förvaltning
HSB förvaltning anser att det som bör förbättras i programmat DDR är:
1. Mäta sträckor och areor på ritningarna.
2. Beskära ritningar.
3. Arbeta med flera olika lager i ritningarna.
4. Skala om ritningar för att få rätt storlek.
5. Länka ritningar till fastighetssystem och underhållsplaneringssystem.
6. Ha flera visningsmöjligheter i programmet DDR.
7. Se miniatyrer av ritningarna.
8. Skapa egna ritningsförteckningar.
9. Maila ritningar direkt från programmet DDR.
Alla dessa förbättringar bör KI AB göra för att tillgodose förvaltningens önskemål och krav på programmet DDR. KI AB har inte utvecklat programmet DDR för att användas inom förvaltning därför vore det bra att tillgodose de krav som ställs från förvaltning för att öka användningsområdet av programmet DDR. Då förvaltningen är en del av byggbranschen som arbetar mycket med digitala ritningar36 kommer programmet DDR göra nytta genom att effektivisera hanteringen av digitala ritningar. Om inte kraven från förvaltning
tillgodoses finns risk att programmet DDR inte kommer att användas inom förvaltning.
8.2.4 Kommuner
Stockholms stadsbyggnadskontor anser att det som bör förbättras i programmat DDR är:
1. Mäta avstånd och takhöjder på ritningarna.
2. Skala om ritningar.
3. Kunna koppla metadata37 till en ritning, för att veta vad den innehåller.
4. Ha en sökfunktion där det är möjligt att söka på fastighetsbegrepp och namn.
5. Koppla en karta till programmet DDR.
Alla dessa förbättringar bör KI AB göra för att tillgodose Stockholm stadsbyggnadskontors önskemål och krav på programmet DDR för att få kommuner att använda programmet DDR. Författarna ser däremot inte någon större anledning att göra detta då Stockholm stadsbyggnadskontor inte anser att de kommer att använd programmet DDR. Detta resultat skulle givetvis kunna bli annorlunda om fler personer inom olika kommuner intervjuas vilket författarna har försökt att göra men inte lyckats med. Om de i sådana fall anser att DDR skulle kunna vara ett väldigt bra verktyg för kommunernas arbete, då skulle det var värt för KI AB att utveckla programmet DDR efter deras önskemål.
36 Ritningar i digitalt format till exempel PDF.
37 Förklarande ord.
8.2.5 Utbildning på högskola
Representant från KTH ABE-skolan anser att det som bör förbättras i programmat DDR är:
1. Enkel tillgång till ritningsförteckning med länkningar till respektive ritning.
2. Sökfunktion i projektdelen, där det ska gå att söka i fritext efter ritningar.
3. Inzoomningsmöjlighet på detaljerna i detaljsökningsdelen.
4. Zoomningen på projektdelen skulle behöva utvecklas, så att originalstorleken på ett dokument visas när byte sker från en in- och utzoomad ritning till en ny ritning.
5. Möjlighet att kunna lägga in ritningarna själva i programmet DDR.
Alla dessa förbättringar förutom punkt 5, bör KI AB göra för att tillgodose KTH ABE-skolans önskemål och krav på programmet DDR. Eftersom KTH ABE-skolan har liknande behov som produktion av ett program som DDR så skulle det vara bra om KI AB
tillgodosåg KTH ABE-skolans önskemål. KTH ABE-skolans önskemål skulle även underlätta användningen av programmet DDR inom produktion vilket skulle gynna KI AB om
önskemålen på förbättringarna skulle åtgärdas. Vilket i sin tur skulle kunna resultera i att programmet DDR kommer att användas av fler delar inom byggbranschen än bara produktion.
8.2.6 Kalkylerare
Kalkyleraren anser att det som bör förbättras i programmat DDR är:
1. Mäta på ritningarna.
2. Skriva kommentarer på ritningarna.
3. Markera text med färg.
4. Kunna se på vilka ritningar en detalj befinner sig på i detaljsökningsdelen.
5. Utveckla programmet DDR till en webbtjänst där allt körs via webbläsaren, vilket underlättar uppdateringar av ritningarna och programmet DDR.
Alla dessa förbättringar bör KI AB göra för att tillgodose kalkylerarens önskemål och krav på programmet DDR, för att få kalkylerare att använda programmet DDR. Däremot ser inte författarna någon större anledning att göra detta då kalkyleraren inte anser att de kommer att använd programmet DDR. Detta resultat skulle givetvis kunna bli annorlunda om fler personer inom kalkyl intervjuas. Om de i sådana fall anser att DDR skulle kunna vara ett väldigt bra verktyg vid kalkyleringsarbete, då skulle det vara värt för KI AB att utveckla programmet DDR efter deras önskemål.