Förbättringsförslag

Flera av informanterna menade att ettor på gymnasiet drabbades klart starkare av

prestationsångest än treorna, medan tvåorna oftast inte nämndes specifikt. Flera informanter var av åsikten att yngre gymnasieelever oftare drabbades av prestationsångest, mycket

beroende på att de ännu inte kände sig trygga i miljön och i relationen till läraren och andra på skolan. Kanske bör sångpedagogen och skolan därför fokusera extra på att elever i årskurs ett ska integreras i gemenskapen och känna sig hemma på skolan. Hur det mer i detalj skulle ske

är något som vore intressant att forska vidare i. Ett förslag är att äldre elever skulle kunna coacha yngre elever. Elever i årskurs tre skulle kunna agera förebilder eller stöd till ettorna, kanske genom ett faddersystem. Det vore intressant att se om det skulle kunna minska prestationsångesten hos ettorna. En möjlig risk är att prestationsångest och nervositet sprider sig från treor till ettor om det anordnas organiserade samtal mellan årskurser genom att det så att säga ”smittar av sig”. Viktigt är också att det då skulle ske under organiserade former då negativa effekter av system som kamratuppfostran på privatskolor tidigare gjort sig känt i massmedia. Informanterna verkade dock överlag vara positivt inställda till gruppsamtal och se positivt på dess effekter så det kanske är mer sannolikt att också treorna gagnas av ett sådant samtal. Kanske kan äldre elever, till exempel högskoleelever också tas in för att prata med flera årskurser. Innehållet i båda fallen skulle kunna vara att äldre elever pratar om sina erfarenheter för att yngre elever ska få igenkänningsfaktorn som intervjuperson A beskrev minskade prestationsångesten hos sina elever. En elev i trean kanske eventuellt känner mindre konkurrens med en elev i ettan än en elev som går i samma klass vilket skulle kunna

avdramatisera prestationsångesten.

Alla informanter beskrev att de trodde att prestationsångest var vanligare och värre bland sångare än hos andra musiker. Flera delade också synen att rösten är en del av en själv som inte går att påverka på samma sätt som ett externt instrument. Eventuellt kanske det synsättet ökar graden och förekomsten av prestationsångest hos sångare. En lösning som vissa

intervjupersoner var inne på kan vara att sångpedagoger tydligt förmedlar med ord och handlingar att rösten är ett instrument precis som synliga, externa instrument och därmed frånskilt individens person. Intervjuperson C var inne på ett liknande spår där hen jämförde röstträning med idrottsträning, det vill säga att det tar tid att bygga upp och att sångaren inte ska förvänta sig att nå en högre nivå innan den har tränat sin röst likt vilka muskler som helst. Sångpedagoger kanske oavsiktligt bidrar till en dramatisering av synen på att rösten är

personen, eventuellt genom osäkerhet på den egna sångförmågan (frånkopplat deras faktiska förmåga).

Referenser

Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Conklin, N. M. (2011). Musical performance anxiety in virtual performances: A comparison

of recorded and live performance contexts (opublicerad doktorsavhandling). University of

Oklahoma, USA.

Fehm, L., & Schmidt, K. (2006). Performance anxiety in gifted adolescent musicians. Journal

of Anxiety Disorders, 20(1), 98-109. doi:10.1016/j.janxdis.2004.11.011

Fishbein, M., Middlestadt, S. E., Ottati, V., Straus, S., & Ellis, A. (1988). Medical problems among ICSOM musicians: Overview of a national survey. Medical Problems of Performing

Artists, 3(1), 1-8.

https://www.sciandmed.com/mppa/journalviewer.aspx?issue=1145&article=1451&action=1 Guven, E. (2017). Levels of music performance anxiety and test anxiety of Turkish

prospective music teachers in piano exams. International Journal of Music Education, 35(2), 154-16. doi:10.1177/0255761415620530

Havnesköld, L., & Risholm Mothander, P. (2009). Utvecklingspsykologi. (3., [helt omarb., och uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber.

Hatzigeorgiadis, A., Theodorakis, Y., & Zourbanos, N. (2004). Self-talk in the swimming pool: The effects of self-talk on thought content and performance on water-polo tasks. Journal

of Applied Sport Psychology, 16(2), 138-150. doi:10.1080/10413200490437886

Jefferson, G. (1984). “Transcription Notation”, i Atkinson, J. & Heritage, J. (red.), Structures

of Social Interaction, New York: Cambridge University Press.

Jensen, M. K. (1995). Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare. (1 uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Kenny, D. T. (2006). Music performance anxiety: Origins, phenomenology, assessment and treatment. Context: Journal of Music Research, 31, 51-64.

Kokotsaki, D., & Davidson, J. W. (2003). Investigating Musical Performance Anxiety among Music College Singing Students: a quantitative analysis. Music Education Research,

5(1), 45-59. doi:10.1080/14613800307103

Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi: att låta en värld öppna sig. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Nieuwenhuys, A., & Oudejans, R. R. D. (2011). Training with anxiety: Short-and long-term effects on police officers’ shooting behavior under pressure. Cognitive Processing, 12(3), 277-288. doi:10.1007/s10339-011-0396-x

Orejudo S., Zarza-Alzugaray F. J., Casanova O., Rodríguez-Ledo C., & Mazas B. (2017). The relation of music performance anxiety (MPA) to optimism, self-efficacy, and sensitivity to reward and punishment: Testing Barlow’s theory of personal vulnerability on a sample of Spanish music students. Psychology of Music, 45(4), 570-583. doi:

10.1177/0305735616674791

Oudejans R. R. D., Spitse A., Kralt E., & Bakker, F. (2017). Exploring the thoughts and attentional focus of music students under pressure. Psychology of Music, 45(2), 216-230. doi: 10.1177/0305735616656790

Papageorgi, I., Creech, A., & Welch, G. (2013). Perceived performance anxiety in advanced musicians specializing in different musical genres. Psychology of Music, 41(1), 18-41. doi: 10.1177/0305735611408995

Patston T. (2014). Teaching stage fright? – Implications for music educators. British Journal

of Music Education, 31(1), 85-98. doi:10.1017/S0265051713000144

Salmon, P. G. (1990). A psychological perspective on Musical Performance Anxiety: A review of the literature. Medical Problems of Performing Artists, 5(1), 1-11.

https://www.sciandmed.com/mppa/journalviewer.aspx?issue=1137&article=1375&action=1 Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.

Steptoe, A. (1989). Stress, coping and stage fright in professional musicians. Psychology of

Studer R., Danuser B., Hildebrandt H., Arial M., & Gomez P. (2011). Hyperventilation complaints in music performance anxiety among classical music students. Journal of

Psychosomatic Research, 70(6), 557–564. doi: 10.1016/j.jpsychores.2010.11.004

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Williamon, A., Aufegger, L., & Eiholzer, H. (2014). Simulating and stimulating performance: Introducing distributed simulation to enhance musical learning and performance. Frontiers in

Psychology, 5(25). doi:10.3389/fpsyg.2014.00025

Internetkällor

RFSL. (2015). Begreppsordlista.

Hämtad 2018-01-15 från https://www.rfsl.se/hbtq-fakta/hbtq/begreppsordlista/ Rudander, H. (2015). Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF). Statistiska centralbyrån (SCB).

Hämtad 2017-10-12 från http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/ START__LE__LE0106__LE0106C/LE0106A12/table/tableViewLayout2/? rxid=7a67c122-2bfc-4dbc-9f74-219bb0732d81

Skolverket. (2018). Ämne - Musik.

Hämtad 2018-01-03 från https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/ gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och-program/subject.htm? subjectCode=MUS&courseCode=MUSINS01S&lang=sv&tos=gy#anchor1/