• No results found

Förbättringsområden 2015-16

3. Måluppfyllelse och resultat ........................................ Fel! Bokmärket är inte definierat

5.1. Förbättringsområden 2015-16

Under läsåret 2015-16 valde vi att prioritera följande förbättringsområden:

1. Fritidshemmet är en trygg plats

2. Barnen tränas i att visa tolerans för olikheter och ta ansvar för sina handlingar.

3. Aktiviteterna planeras med utgångspunkt från Lgr 11 i samspel med barnen

4. Samarbetet mellan fritidshemmet och vårdnadshavare

1. Fritidshemmet är en trygg plats

Mål: Alla barn i vår verksamhet ska känna sig trygga och vilja gå till fritids

Varje enskilt barn ska känna sig sedd och bekräftad. Vi vuxna skall skapa en verksamhet som för barnen är tydlig i sin struktur. Vårt mål är att ha en

helhetssyn på barnen. Att det finns möjlighet för pedagogerna att se varje barn.

Detta försöker vi uppnå genom att…

 verksamheten är pedagogiskt planerad.

 vi hela tiden har trygghet som ledord i hela vår verksamhet.

 dagligen tänka på hur vi bemöter varandra. Barnen ska känna att vi möter dem med värme och att de blir lyssnade på.

 ”normalläge” är väl känt och förankrat i vår verksamhet. Normalläget ska lyftas regelbundet.

 vi varje dag har ett system för att varje barn blir sedd och pratad med.

Att vi använder checklistor för detta.

 vi dagligen deltar i barnens lek.

Vi ser att vi är på rätt väg genom att…

 ställa frågor och prata med barnen om trygghet och trivsel.

 genomföra att genomföra en enkät om trivsel varje termin där vi tittar på barnens trygghet och trivsel på fritids.

 stämma av checklistorna: Har vi pratat med X, med Y osv idag?

Utvärdering: Vi upplever att barnen är trygga på vårt fritidshem. Vid samlingar ges barnen möjlighet att lyfta frågor och tankar. Det finns en stor delaktighet från barnen. Utifrån vad som framkom i trygghetsenkäten visar inte heller något annat. Generellt mycket stor trivsel. Matsalen får sämre betyg och då är det främst ljudet som lyfts. Det stora barnantalet anses som orsak. Även på Skeppet/Medväga kommer frukost/mellanmål upp som mindre bra. Även här lyfts barnantalet som orsak.

Toaletterna lyfts av barnen på Guld. Dessa ligger utanför matsalen och en möjlig orsak kan vara att där även finns äldre elever.

Även i övrigt under verksamheten ser vi exempel på att barnen är trygga och vill vara på fritids. Vi får inte heller signaler från föräldrar om att det skulle vara på annat vis. De aktiviteter vi tänkte oss har i stort genomförts. Vissa avdelningar behöver ett fungerande system för checklistorna, andra inte.

2. Barnen tränas i att visa tolerans för olikheter och ta ansvar för sina handlingar.

Mål: Alla barn på vårt fritidshem ska känna att de accepteras och respekteras av andra.

Vi strävar efter att stärka barnens självkänsla och därmed öka deras förmåga att acceptera och respektera varandra. Vi lär barnen ta ansvar för varandra, sig själv och vårt gemensamma material.

Detta försöker vi uppnå genom att…

 Att vi personal är bra vuxna förebilder för barnen.

 Att vi lär barnen att lösa konflikter på olika sätt.

 Att vi tränar hänsyn och respekt genom bland annat lek, samtal, samlingar och stormöten.

 Att vi tillsammans med barnen vårdar vårt material.

 Att vi gör materialbeställningar utifrån barnens önskemål.

 Att vi gör barnen medvetna om att material/leksaker kostar pengar.

 Barnen deltar i styrda grupp- och samarbetsövningar

 Genom att regelbundet genomföra värderingsövningar Vi ser att vi är på rätt väg genom att…

 ställa frågor och prata med barnen om respekt och acceptans

 genomföra en enkät om trivsel varje termin där vi tittar på hur barnen respekterar och accepterar varandra.

Utvärdering: Även här är samlingen ett viktigt moment för träning. Att vänta in sin tur och lyssna på kamrater är enkla och bra träningstillfällen. Vi har under läsåret i stort genomfört de aktiviteter vi tänkt för att utveckla detta område.

Givetvis handlar det om i vilken omfattning och på vilket sätt detta sker för att målet ska bli mer verkligt. Vi kan exempelvis se att barnen regelbundet fått träna på att ta hänsyn och visa respekt i olika sammanhang. Vissa har fått till det bättre med stormöten än andra men träning har skett på andra sätt. Vad gäller styrda verksamheter bygger dessa på frivillighet vilket göra att det kan vara svårt att få med alla barn i dessa aktiviteter. Trivselenkäten genomfördes enbart på vårterminen och då inte av alla avdelningar.

7 (10) Borlänge kommun

3. Aktiviteterna planeras med utgångspunkt från Lgr 11 i samspel med barnen

Mål:

o Våra aktiviteter ska ha ett tydligt syfte och mål.

o Våra barn ska känna sig delaktiga och ha inflytande i planeringen.

Barnen ska aktivt delta i planeringen och utvärderingen av verksamheten. Vi har klara former för barnens delaktighet i planeringen och utvärdering.

Verksamheten ska utgå från barnens behov och förutsättningar. Verksamheten ska spegla barnens intressen och kreativa förmåga.

Detta försöker vi uppnå genom att…

 vi planerar verksamheten gemensamt på gruppmöten

 vi uppmuntrar barnens spontana önskemål.

 genom att vi gör barnen delaktiga i planerandet av verksamheten.

 vi kontinuerligt har stormöten tillsammans med barnen där verksamheten planeras och utvärderas.

 vi hela tiden utgår från Skolverkets allmänna råd och stödmaterial kring Fritidshem.

 vi har val där barnen får välja mellan olika planerade aktiviteter.

 vi hjälper barnen att utveckla sina egna idéer.

 vi uppmuntrar barnens skapandelust genom att ha material och idéer att erbjuda dem.

 vi ger dem plats och rum att skapa i.

Vi ser att vi är på rätt väg genom att…

 genomföra en enkät om trivsel varje termin där vi tittar på hur delaktiga barnen känner sig i de aktiviteter vi har på fritids.

 Genom att utvärdera våra planeringar och verksamhet två gånger per år.

Utvärdering: Tänkta aktiviteter har genomförts i stort och till förhållandevis hög nivå. Planering av verksamheten gemensamt på gruppmöten gick till en början bra. Senare del av läsåret till mindre del. Stormöten har överlag inte fungerat. Vi ser också att vi kan utveckla skapandelusten genom att erbjuda material och idéer. Trivselenkät genomfördes endast en gång under det gångna läsåret mot planerade två gånger. I av personalen genomförd BRUK-enkät framkommer generellt att personalen upplever området normer, värden och inflytande som ett område med hög måluppfyllelse. Finns två områden som behöver åtgärdas. Det ena handlar om att planera och genomföra undervisning så att eleverna får möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Det andra handlar om att eleverna får vara med i demokratiska sammanhang som är meningsfulla för dem. Båda dessa områden berör delaktighet och är viktiga inte minst för trivsel och utveckling.

Sammantaget ser vi att målet om aktiviteter med tydligt syfte och mål inte uppnåtts och att målet kring barnens delaktighet och inflytande i planeringen uppnåtts till viss del. Sammantaget tror vi att gjorda personalomflyttningar och hög andel obehörig vikarier bidragit till att det varit svårt att nå detta mål.

Generellt är detta ett område att fortsätta prioritera.

4. Samarbetet mellan fritidshemmet och vårdnadshavare

Mål:

a. Våra föräldrar ska uppleva att de har god kontakt med vår verksamhet.

b. Våra föräldrar ska vara nöjda med vår verksamhet.

Detta försöker vi uppnå genom att…

 regelbundet informera föräldrarna om vår verksamhet. Det kan exempelvis vara genom riktlinjer om verksamheten, månadsblad, planeringar och information inför lovdagar.

 genomföra föräldramöten en gång per termin.

 vi dagligen möter våra föräldrar på ett vänligt och hjälpsamt sätt.

 att vi deltar på klassernas föräldramöten.

 vi deltar på föräldraforum.

 att vi finns tillgängliga när föräldrar lämnar och hämtar sina barn.

 att vi formar goda informationskanaler som exempelvis hemsidan, lärplattform eller blogg.

Vi ser att vi är på rätt väg genom att…

 genomföra en föräldraenkät en gång per läsår där vi tittar på hur nöjda föräldrarna är med vår verksamhet.

Utvärdering: Generellt tror vi att våra föräldrar upplever att de har god kontakt med verksamheten. Troligen varierar detta från avdelning till avdelning beroende på hur det sett ut med vikarier. Till en början fungerade information till föräldrar i månadsblad och liknande. Personalen upplever att det varit svårt att upprätthålla detta då det varit många vikarier i verksamheten.

På föräldraråd och i spontana samtal med vårdnadshavare har det i stort försvinner. Till kommande år är det viktigt att få igång blogg genom Unikum så att informationen till vårdnadshavarna blir bättre.

Vi gjorde ingen föräldraenkät detta läsår vilket måste ändras på till nästa år.

9 (10) Borlänge kommun

Related documents