Förbränning är uppdelad i två delar:
1. Användning som bränsle (R1). Huvudkriteriet är att avfallet ska ersätta ett annat bränsle i en process. De flesta avfallsförbränningsanläggningar har klas- sats i denna grupp, eftersom de är intimt sammanbyggda med fjärrvärmenät och elnät.
2. Förbränning på land (D10). Detta kan vara både med och utan energiutvin- ning. Grundkriteriet är att anläggningen i första hand ska vara byggd för att ta hand om avfall genom förbränning och att energiutvinning bara är ett se- kundärt syfte. Vi har klassat förbränning av farligt avfall, samt vissa mindre försöksanläggningar till denna grupp.
Denna tolkning har anvisats av Eurostat. Det kan nämnas att denna tolkning inte stämmer överens med texten i förslaget till nytt ramdirektiv för avfall16.
FÖRBRÄNNING – ANVÄNDNING SOM BRÄNSLE (R1)
Användning av olika avfall som bränsle (R1) visas i Tabell 5 och Figur 4a-b.
Förbränning/användning som bränsle, farligt avfall
Kemiska rester och avlagringar 57% Lösningsmedelsavfall 14% Avfall av kemiska beredningar 8% Övrigt 21%
Figur 4a. Användning av farligt avfall som bränsle
16 Förslaget till nytt ramdirektiv finns att läsa på: http://eur-
Förbränning/användning som bränsle, icke-farligt avfall Träavfall 61% Hushållsavfall 18% Blandade och ej differentierade material 6%
Vanligt slam (våtvikt, ca 23 % torrsubstans) 4% Avloppsslam från industrier (våtvikt, ca 33 % torrsubstans) 4% Övrigt 7%
Figur 4b. Icke-farligt avfall som används som bränsle
Tabell 5. Förbränning av avfall: användning som bränsle (R1)
Mängd, tusen ton Osäkerhet* Icke-farligt avfall Förbränning, totalt 10 800 E Varav Träavfall 6 630 E Hushållsavfall 1 960 C
Blandade och ej differentierade material 643 E
Vanligt slam (våtvikt, ca 23 % torrsub- stans)
411 E Avloppsslam från industrier (våtvikt, ca
33 % torrsubstans)
437 E
Farligt avfall
Förbränning, totalt 311 E
Varav
Kemiska rester och avlagringar 175,0 E
Lösningsmedelsavfall 43,0 F
Avfall av kemiska beredningar 26,2 G
* Osäkerhetsbeteckningar: Anger relativ felmarginal för det angivna värdet.
Bokstäverna står för följande felmarginaler A: 0 - 2 %; B: 2 - 5 %; C: 5 - 10 %; D: 10 - 20 %; E: 20 - 50 %; F: 50 - 100 %; G: >100 %; -: ej beräknad
De största mängderna av icke-farligt avfall förbränns i branschen El-, gas- och värme (SNI 40). Där används ca 4 300 kton avfall som bränsle. Här ingår flera fastbränsleeldade värmeverk som använder 1 360 kton icke-farligt träavfall som bränsle.
Vi bedömer att mängden förbränt icke-farligt träavfall är underskattad med kanske 2 miljoner ton. Eftersom många inom branschen ser träavfall som ett bränsle och inte som ett avfall, kan flera uppgiftslämnare ha underlåtit att redovisa användning av träavfall. I samma sektor återfinns även alla konventionella avfallsförbrännings- anläggningar som eldar ca 2740 kton hushållsavfall, blandade och ej differentiera- de material (t.ex. källsorterat brännbart avfall) och sorteringsrester.
En annan sektor där avfall används som bränsle i stor utsträckning är Massa- och pappersindustri (SNI 21). Där eldas 2 820 kton träavfall (inklusive barkavfall) samt mer än 800 kton slam (både slam från industriell verksamhet och vanligt slam). Användning som bränsle förekommer även inom sektorn Icke-metalliska minera- liska produkter (SNI 26). Det är bl.a. cementindustrin som använder avfall som bränsle. Man använder 184 kton gummiavfall, plastavfall, träavfall samt animaliskt och vegetabiliskt avfall (kött- och benmjöl).
Användning av farligt avfall som bränsle förekommer inom flera sektorer. Inom El-, gas- och värme (SNI 40) förekommer förbränning av 110 kton tallbecksolja (klassas som kemiska rester och avlagringar) samt en del farligt träavfall (impreg- nerat virke). Inom sektorn Kemikalier, gummi och plast (SNI 24 – 25) förekommer eldning av ca 80 kton ton kemiska rester och avlagringar samt lösningsmedelsav- fall. Inom sektorn icke-metalliska mineraliska produkter (SNI 26) förekommer förbränning av 55 kton lösningsmedelsavfall, oljeavfall och avfall av kemiska be- redningar.
BORTSKAFFNING GENOM FÖRBRÄNNING (D10) (MED ELLER UTAN ENERGIUTVINNING)
Mängder avfall som bortskaffas genom förbränning visas i Figur 5 och Tabell 6 i det följande.
Förbränning/bortskaffning av farligt avfall
Avfall av kemiska beredningar
22%
Oljeavfall 18%
Kemiska rester och avlagringar 18% Träavfall 18% Lösningsmedelsavfall 11% Övrigt avfall 13%
Figur 5. Förbränning D10 (bortskaffande) av farligt avfall
Tabell 6. Förbränning av avfall: D10 förbränning på land (med eller utan energiutvinning) Mängd, tusen ton Osäkerhet* Icke-farligt avfall Förbränning, totalt 0,7 C Varav
Animaliskt och vegetabiliskt avfall 0,6 C
Farligt avfall
Förbränning, totalt 71,1 B
Varav
Avfall av kemiska beredningar 15,3 B
Oljeavfall 13,1 B
Kemiska rester och avlagringar 12,7 B
Träavfall 12,6 B
Lösningsmedelsavfall 7,9 B
* Osäkerhetsbeteckningar: Anger relativ felmarginal för det angivna värdet.
Bokstäverna står för följande felmarginaler A: 0 - 2 %; B: 2 - 5 %; C: 5 - 10 %; D: 10 - 20 %; E: 20 - 50 %; F: 50 - 100 %; G: >100 %; -: ej beräknad
Förbränning som bortskaffandemetod (D10) för icke-farligt avfall omfattar främst förbränning av 0,6 kton animaliskt och vegetabilisk avfall, närmare bestämt kreme- ring av smådjur.
Förbränning av farligt avfall sker främst i SAKAB:s anläggning i Norrtorp som är byggd för förbränning av farligt avfall. Där förbränns diverse brännbara farliga avfall som färgavfall, lösningsmedelsavfall, oljeavfall, träavfall och annat kemiskt avfall. Siffran innefattar även några mindre försöksanläggningar som behandlat mindre mängder avfall.
Deponering
Deponering av avfall i Sverige visas i Figur 6a-c och i Tabell 7.
Deponering av farligt avfall
Avfall från förbränning 41%
Förorenade jord- och muddermassor
29% Avloppsslam från
industrier 16%
Surt. alkaliskt eller salthaltigt avfall
5%
Övrigt 9%
Deponering av icke-farligt avfall, totalt
Övrigt
Avloppsslam från deponier Kemiska rester och avlagringar Hushållsavfall
Blandade ej differentierade material Sorteringsrester
Avfall från förbränning Mineralavfall, inkl. gruvavfall
Figur 6b. Deponering av icke-farligt avfall (inkl. gruvavfall)
Deponering av icke-farligt avfall, exklusive gruvavfall
Mineralavfall (exkl. gruvavfall) 18% Avfall från förbränning 20% Sorteringsrester 12% Blandade ej differentierade material 10% Hushållsavfall 9% Kemiska rester och
avlagringar 5% Avloppsslam från industrier 2% Övrigt 24%
Tabell 7. Deponering av avfall Mängd, tusen ton Osäkerhet* Icke-farligt avfall Deponering, totalt 62 300 B Varav Mineralavfall 59 100 B Avfall från förbränning 792 D Sorteringsrester 478 E
Blandade ej differentierade material 386 C
Hushållsavfall 348 C
Kemiska rester och avlagringar 177 D
Avloppsslam från industrier (våtvikt) 79 D
Farligt avfall
Deponering, totalt 494 C
Varav
Avfall från förbränning 202 B
Förorenade jord- och muddermassor 142 B
Avloppsslam från industrier (våtvikt) 79 C
Surt. alkaliskt eller salthaltigt avfall 26 E
* Osäkerhetsbeteckningar: Anger relativ felmarginal för det angivna värdet.
Bokstäverna står för följande felmarginaler A: 0 - 2 %; B: 2 - 5 %; C: 5 - 10 %; D: 10 - 20 %; E: 20 - 50 %; F: 50 - 100 %; G: >100 %; -: ej beräknad
Det är totalt 62 300 kton (d.v.s. 62,3 miljoner ton) som deponeras. Av detta är 58 400 kton gruvavfall. Andra branscher där deponering förekommer är stål-, me- tall- och metallvaruproduktion (SNI 27 - 28), pappers- och massaindustrin SNI 21) samt avfallshantering (SNI 90).
Förutom gruvavfallet är det 3 900 kton annat icke-farligt avfall som deponeras:
- 792 kton ton avfall från förbränning, varav 439 kton ton slagg och liknande
som deponeras inom stål-, metall- och metallvaruproduktion (SNI 27 - 28), 275 kton avfall från förbränning deponeras vid deponier klassade inom sek- torn avloppsrening, avfallshantering och renhållning (SNI 90), samt 72 kton aska och slagg inom pappers- och massaindustrin.
- muddermassor deponeras främst inom sektorn avloppsrening, avfallshantering och renhållning (SNI 90) (mängden kan inte redovisas på grund av sekretess- bestämmelserna).
- 478 kton sorteringsrester, varav 373 kton deponeras i sektorn avloppsrening,
avfallshantering och renhållning (SNI 90). Detta avfall utgörs av rester från olika sorteringsprocesser.
- 348 kton hushållsavfall samt 386 kton blandade ej differentierade material (bl.a. källsorterad deponirest). Av detta är det 723 kton som deponeras i sek- torn avloppsrening, avfallshantering och renhållning (SNI 90).
- 177 kton kemiska rester och avlagringar. Av detta är 160 kton som deponeras
inom pappers- och massaindustrin (SNI 21). Detta är till stor del grönlutsslam. Det är 494 kton farligt avfall som deponeras. Detta avfall består främst av:
- 202 kton avfall från förbränning och andra termiska processer, varav 170 kton
deponeras inom sektorn avloppsrening, avfallshantering och renhållning (SNI 90). Dessutom deponeras små mängder inom El-, gas-, värme- och vattenför- sörjning (SNI 40 – 41) och Stål-, metall-, och metallvaruframställning (SNI 27 – 28).
- 141 kton förorenade jord- och muddermassor som deponeras i sektorn av-
loppsrening, avfallshantering och renhållning (SNI 90).
- 78,5 kton avloppsslam från industrier. Det mesta, 57, 2 kton, deponeras inom
sektorn avloppsrening, avfallshantering och renhållning (SNI 90). Vidare de- poneras 21,3 kton inom stål-, metall- och metallvaruproduktion (SNI 27 - 28). Bl.a. metallhydroxidslam klassas i denna kategori.