5. Dalkarlshyttan – Ett teknikcollege i Lindesbergs kommun
5.4. Fördelar och nackdelar
Fördelarna med Revit MEP är många. Det är enkelt att samarbeta med andra discipliner och det är enkelt att utföra kollisionskontroller. Möjlighet till att utföra avancerade analyser som man annars inte hade haft möjlighet eller tid till att göra. Det är smidigt att kunna sätta vissa fasta avstånd mellan olika objekt, och även andra relationer.
Det enda negativa med programvaran är att den är rätt komplicerad. Att bara dra upp lite väggar och lägga på ett tak är inte så svårt. Men att hitta alla inställningar, ställa in plan och vyer och skapa olika familjer är ganska avancerat och man behöver utbildning för att kunna hantera allt. Revit MEP går givetvis att använda utan utbildning men det blir inget effektivt användande.
6. Resultat
Den praktiska delen av examensarbete har gett mig en djupare förståelse för programvaran Revit MEP och skapandet av byggnadsinformationsmodeller. Under skapandet av ventilations‐ och värmesystem har jag fått känna på de flesta av programmets funktioner och även en del analyser och simuleringar. Den praktiska delen har mynnat ut i en utvärdering av programmet som går att läsa nedan.
För att få en bra teoretisk förståelse för ämnet har jag läst många webbpublicerade artiklar och även skrifter publicerade av återförsäljare av BIM programvaror. Detta har gett mig en god förståelse för byggnadsinformationsmodeller och hur de kan användas i praktiken. Jag har även haft möjlighet att diskutera kring ämnet med personer från näringslivet vilket jag tror har gett en positiv påverkan på rapporten. Det finns mycket information inom detta område och en del av informationen pekar inte alltid åt samma håll vilket har lett till att jag har skaffat mig en egen uppfattning av byggnadsinformationsmodeller utifrån den informationen jag har läst.
BIM handlar inte, som många tror, om 3D teknik utan om hur vi skapar informationen och hur vi förvaltar den. 3D objekten hjälper till när vi ska förstå en del av informationen och är därför nyttig. Man kan se BIM som en effektivisering av skapandet och förvaltandet av den information som finns under en byggprocess idag. Det första steget är att få BIM konceptet att fungera på det enskilda företaget för att sedan utveckla det till att arbeta på detta sätt med andra företag. För att ingen information skall förloras så bör man arbeta mot en gemensam fil och inte arbeta med separata filer. Man skulle kunna tänka sig att BIM finns i två varianter, fullskalig BIM och BIM i liten skala, där BIM i liten skala är när det bara är applicerat på det egna företaget och BIM i fullskala är när BIM används mellan flera aktörer och att man då arbetar mot en gemensam fil. Oavsett om man tillämpar BIM i stor eller liten skala så finns det många fördelar. Vi kan använda en BIM till väldigt mycket bland annat för att göra simuleringar och analyser men även för att få en smidigare samordning och möjligheten till att utföra krocktester. Alla dessa möjligheter som BIM har ger oss en högre lönsamhet och mindre problem på själva byggplatsen, det blir inga sista minuten lösningar.
Vid skapandet av BIM behöver vi hjälpmedel i form av programvaror. Det viktigaste med programvaran är att den är objektorienterad och parametrisk, detta för att kunna lägga till attribut till objekten och för att kunna skapa relationer mellan olika objekt. Det är även smidigt om programvaran kan hantera tiden som en fjärde dimension. Eftersom möjligheten att se olika faser i byggnadens livscykel kan vara ett kraftfullt verktyg vid planering och effektivisering av arbetsplats och dylikt.
Det öppna filformatet IFC kan användas för att överföra information mellan olika plattformar. Det är ett osäkert sätt att överföra informationen eftersom informationsförlusten är stor. I formatet IFC finns en begränsad uppsättning med objektklasser och regler för relationerna mellan klasserna, IFC tolkar sedan objekten i filen till de objektklasser som finns tillgängliga i IFC. Detta gör att om programmet har objekt som IFC inte kan placera bland sina objektklasser går den informationen förlorad. När vi arbetar med BIM är det informationen som är det viktigaste och därför är det inte
lämpligt att använda sig av IFC vid skapandet och hantering av BIM. Den enda möjligheten är att arbeta på samma plattform så att möjligheten finns att arbeta med en gemensam fil.
För att kunna tillämpa BIM i stor skala i praktiken så behöver vi ett nytt sätt att projektera på, vi måste börja arbeta gemensamt och våga dela alla information mellan varandra, även mellan olika företag. Att samla ett team som består av de viktigaste aktörerna redan vid idé stadiet och sedan arbeta gemensamt för att få en så bra produkt som möjligt kallas för integrated project delivery. IPD är en process där man samarbetar för att minska onödiga utgifter och ineffektiv tid samt att uppnå ökad effektivitet under design, konstruktion och fabricering. För att kunna utföra IPD behöver vi använda oss av BIM i full skala eftersom vi måste kunna dela informationen med varandra. Efter det här arbetet känns detta ämne mer aktuellt än någonsin och jag är övertygad om att det är det här som blir framtiden. Det ska bli mycket intressant att följa utvecklingen av dessa områden.
6.1. Utvärdering av Revit MEP
Revit som plattform för skapandet av Byggnadsinformations modeller är smidigt. Det är enkelt att knyta relevant information till objekten. En av de starkaste positiva sakerna, förutom att man skapar en BIM, är att det är relativt enkelt att lära sig grunderna i programvaran. Detta eftersom programmets interface är lätt att förstå sig på och det är smidigt att hitta i de olika menyerna, som för övrigt är uppdelade på vilken disciplin man arbetar i för tillfället. Det gör att det blir lätt att komma igång med skapandet av byggnadsinformations modeller.Det är enkelt att samarbeta mellan olika discipliner eftersom Revit MEP kan hantera allt från arkitektur och konstruktion till vatten och avlopp. Programmet har många bra inbyggda funktioner så som dimensionering av kanaler och rörsystem, beräkning av värme och tilluftsbehov, samt kollisionskontroller. En nackdel är att vid angivande av rumstyp, till exempel matsal, gymnastik sal och så vidare, finns det bara ett begränsat antal rumstyper att välja på, dessa rum har då givna värden för luftväxling med mera. Jag hade gärna sett att möjlighet fanns att definiera egna rumstyper, del för smidigheten att inte behöva skriva in specifika värden för varje rum, men även för möjligheten till en mer svenskanpassning. Då kan man skapa rumstyper som stämmer överens med de krav och normer vi har här i Sverige gällande ventilation. Jag hade även sett positivt på att få, vid analysen av värmebehov, ha möjlighet att ange specifika U värden, och inte välja på de fördefinierade väggarna som finns. Nu vet inte jag om dessa möjligheter finns om man får tillgång till hela IES verktyg för analyser och simuleringar i Revit eftersom jag inte har haft möjlighet att testa dem.
Problemen och därmed behovet av utbildning, då menar jag mer utbildning än de tutorials som finns att hämta på Autodesks hemsida, kommer först när mer avancerade saker skall göras, så som att skapa egna familjer, utföra simuleringar och/ eller analyser. För detta krävs utbildning eller som minst, för simuleringarna och analysernas del,
branscherfarenhet så att man förstår hur de olika parametrarna påverkar resultatet av analysen eller simuleringen.
Som ni läst i rapporten har jag haft en hel del problem med programvaran, kanske inte så stora problem, men tidskrävande. Problemen har i första hand orsakats av min okunskap inom ämnet och oerfarenhet med programvaran. För den som kan hantera programvaran och har mer kunskap inom området så är Revit MEP ett kraftfullt verktyg under projekteringen.
7. Diskussion
Under utförandet av den praktiska delen av examensarbetet hade det varit passande med mer förkunskaper om programvaran. Mina begränsade kunskaper om programvaran och speciellt hur Revit’s familjer fungerar har orsakat de flesta av problemen under projektets gång. Det var tillexempel okunskapen och tidspressen som gjorde att jag inte hade möjlighet att göra egna aggregat för ventilationssystemet vilket lämnade systemet ofullständigt. Jag hade gärna sett en möjlighet att använda layout path på valda delar av systemet. Att man tillexempel kunde välja ett antal av de radiatorerna som finns i ett större logiskt system och sedan välja att programmet skall skapa fysiska kopplingar mellan dem och inte nödvändigtvis hela det logiska systemet.
Som jag tidigare har skrivit i rapporten har jag haft problem med simuleringar och analyser, jag har haft svårt att få fram korrekta värden för luftflöden och värmebehov. Den största orsaken till detta är att jag vart begränsad i valet av rumstyp. Visserligen fanns det goda möjligheter att ställa in antal personer, luft per person och värmetillförsel per person och många andra parametrar, men när jag började ställa in dessa värden fick jag ännu underligare resultat av analyserna. En tanke som slog mig rätt sent i arbetets gång är det faktum att den modellen jag försöker utföra mina analyser på är en importerad IFC fil. Det kanske kan vara så att en del av felen ligger där.
För att man skall kunna få pålitliga värden från analyserna krävs det att man förstår hur de utför beräkningarna och man måste även förstå hur det värde man sätter parametrarna till påverkar resultatet. Även om det finns förståelse för alla parametrarna som skall ställas in tycker jag det verkar omständigt att behöva göra det för varje rum. Jag hade gärna sett möjligheten till att definiera egna rumstyper som man sedan kan välja till det specifika utrymmet. Nu vet jag inte om den möjligheten finns om man använder sig av ’full VE’ från IES eftersom jag inte har haft möjligheten att testa det.
Andra problem, eller svårigheter som jag ser det med de analysverktyg jag har provat är avsaknaden av en anpassning för den svenska marknaden. När man tillexempel använder green building studio från Autodesk så ska man välja byggnadens position, men de enda platserna man kan välja finns i USA. Att utföra en energiförbruknings beräkning baserat på väderdata från platser i USA kan aldrig representera en liknande beräkning för en plats i Sverige.
Men bortsett från min okunskap och tidsbrist i lärandet av programvaran så är Revit MEP ett alldeles utmärkt program för att skapa byggnadsinformationsmodeller. Tiden för att bygga upp en modell i 3D jämfört med att rita alla sektioner, plan och elevationer för hand är ingen tid alls. Det är ett smidigt program att arbeta med, de flesta funktionerna är logiska och för att lära sig grunderna i programmet och skapa en modell av ett hus räcker det med att ’leka runt lite’ i programvaran. Det är först när mer avancerade saker skall göras som mer kunskap krävs.
Revit MEP skulle fungera alldeles utmärkt som hjälpmedel vid skapandet av BIM och vid tillämpandet av integrated project delivery.
De som är bekanta med byggprocessen sedan tidigare vet att IPD är något helt nytt och kommer skapa stora förändringar i branschen. En attitydförändring är ett måste i branschen, som jag ser branschen idag så är det många som inte uppmärksammar andra aktörer när de har gjort ett misstag i ritningen eller i beskrivningen av byggnaden. Detta eftersom att det kan finnas möjlighet för det egna företaget att tjäna mer pengar på denna miss. Det är den här inställningen som skapar tillitsbristen i byggbranschen och det här sättet att tänka måste försvinna helt om vi skall tillämpa IPD. När vi arbetar med IPD arbetar vi för projektets bästa och strävar efter mindre slöseri med beställarens pengar. Det mest vitala i IPD är samarbetsförmågan, att man från början skapar ett team av byggherre, arkitekt, konstruktör och övriga stora entreprenörer. Sedan sätter man upp mål för bygganden och vi börjar då arbeta gemensamt för att uppnå dessa mål. För att kunna arbeta gemensamt krävs det också en öppen delning av information och en stark teamkänsla.
Även om vi ändrar attityden behöver vi BIM för att kunna tillämpa IPD, för med BIM finns möjligheten att skapa och hantera informationen gemensamt mellan alla aktörer. För att arbeta med BIM krävs det att alla aktörerna kan arbeta mot en central fil, där aktörerna sedan lånar den delen av filen som för tillfället behöver arbetas med. När den ena aktören sedan ändrar en del av objekten och sedan ’lämnar tillbaka’ de till centralfilen så får de andra aktörerna automatiskt veta det, och de kan då avgöra om förändringen är passande eller inte, vilket skulle göra det omöjligt för en arkitekt att flytta på en bärande vägg utan att konstruktören märker av det. Eftersom att alla BIM‐ programvaror är objektorienterade och parametriska kan vi skapa relationer mellan objekt och lägga till attribut till objekten med information om vad de representerar för något. BIM är alltså ett sätt att skapa och förvalta information och programvaran är hjälpmedlet.
De aktörer på marknaden som inte vill arbeta mot en gemensam fil använder sig av IFC eller Navisworks för att kommunicera med varandra. En del anser att detta är att tillämpa BIM men enligt min mening så är det inte BIM överhuvudtaget. Om vi använder oss av Navisworks vid samordning så kommer vi fortfarande behöva göra alla förändringar för hand. Det vill säga om arkitekten vill flytta på ett fönster, eller sänka taket, så måste alla aktörerna göra samma förändring i sina egna modeller. När sådana uppdateringar måste göras manuellt kommer det också att uppstå fel. När informationen finns i flera upplagor blir den gärna inkonsekvent och det gör det omöjligt att kalla detta sätt att projektera på för BIM. Det är förvisso inget dåligt sätt att projektera på, det är många gånger bättre än 2D CAD, men man kan inte förvänta sig alla de fördelar som kommer med BIM eftersom man inte tillämpar det. Företagen måste våga satsa på BIM fullt ut, och börja väva in det här sättet att arbeta i sitt eget företag. Även om man inte just nu har möjlighet att tillämpa BIM i full skala så tjänar man på att företaget implementerar BIM och strävar efter att utföra riktiga BIM projekt med flera aktörer. BIM tekniken skapar nämligen vinster även om den bara appliceras på det egna företaget, så som lättare samordning mellan de olika grenarna i företaget samtidigt samt att man kan nyttja analyser och utföra kollisionskontroller, men framför allt blir företaget mer konkurrenskraftig.
Jag tror väl inte att det finns någon där ute som använder IFC vid skapandet av BIM eftersom informationsförlusten är så stor, även om man anpassar import och export inställningarna för filen så kommer det ändå att uppstå informationsförluster. Efter varje import och export måste filen kontrolleras för att avgöra vilken information som har tappats och den måste
sedan återskapas i det andra programmet. Som även ni säkert har insett är detta inget hållbart sätt för den som är ute efter ett säkert sätt att skapa och förvalta information. Det finns dock en del som anser att IFC löser problemet med interoperabilitet, men när vi använder oss av IFC tappar vi en stor del av informationen. Som jag ser det kommer det alltid att vara så, detta pågrund utav att programvarorna kommer fortsätta utvecklas i sina egna riktningar. Det är i princip omöjligt att då få ett format som kan täcka in alla olika objektklasser samt relationer och tolkningar av dessa objektklasser från alla programvaror som finns inom branschen. IFC ser jag därför som en nödlösning och bör enbart används när man behöver överföra begränsad information från en plattform till en annan.
Den enda möjligheten till att tillämpa BIM och IPD är att man redan innan projektstart bestämmer vilken plattform som skall tillämpas för projektet. Det är endast då vi kan uppnå interoperabilitet och det är först då vi kan tillämpa BIM och IPD, man måste alltså våga kräva av de aktuella aktörerna att en viss plattform skall användas under det aktuella projektet.