Fördelar

Gröna ytor, både inomhus och utomhus samt på tak, väggar eller bara i krukväxter for med sig många nyttor och fördelar dels för människan och dels för miljön. Inomhus växtväggar uppfyller många nyttor som bidrar till en bättre och behagligare inomhusmiljö. I dagsläget är det många arkitekter som anser sig sakna kunskap och information om just växtväggar inomhus. Detta försvårar arkitekternas argumentation om att få sina konstnärliga åsikter beviljade. Enligt en genomförd studie på blivande arkitekter är det ca 90 % som anser sig sakna information och kunskap trots visat intresse se figur 8.1.

Enligt Zeev Bohbot, 2017 som själv är en arkitekt med intresse för växtväggar är det svårt att förklara nyttan av växtväggar och varför man ska dekorera med de trots sina dyra kostnader.

Figur 8.1. Resultat av genomförd enkät gällande blivande arkitekters kunskap om växtväggar.

8.1.1 Luftrening

Luftföroreningarna inomhus beror på flera olika faktorer och källor exempelvis kommer det föroreningar från inredning, tvättmedel, rengöringsmedel, olika vårdsprodukter, rökelser och förbränning. Figur 8.2 visar de olika föroreningarna som finns i inomhusluften och dess källor.

Figur 8.2. Visar luftföroreningarna och relaterade föroreningskällor.

Hämtad från http://www.erswhitebook.org/chapters/indoor-environment/

Föroreningar orsakar i sin tur ett stort antal sjukdomar som är beroende av en specifik förorening, där varje en har ett antal relaterade sjukdomar. Detta framgår nedan i Figur 8.3.

Figur 8.3. Föroreningarnas effekt på människohälsan.

Hämtad från http://www.erswhitebook.org/chapters/indoor-environment/

Mot den bakgrunden framgår vikten av god inomhusluftkvalitet och effekten på människohälsan.

Växter i allmänhet har en funktion att rena luften från många av dessa föroreningar som till exempel VOC och CO2 samt partiklar. Växters rötter och bladytor har tillsammans en märkbar funktion vid upptag av stora mängder farliga partiklar. Detta samspel bidrar luftreningen genom att fånga upp och filtrera dessa partiklar från luften (Veg tech, 2012).

CO2

Koldioxid, CO2, är en växthusgas som skapas på många olika sätt men främst genom respiration och fullständig förbränning av kolföreningar i syre. Stora mängder av koldioxid i luften kan leda till flera sjukdomar och miljöförstöringar.

Koldioxid koncentrationen mäts i enheten ppm (Parts Per Milion och står för miljondelar), och ligger mellan 350-450 ppm utomhus i atmosfären under en mätning 2015. Inomhusluften innehåller en koncentration av CO2 som varierar mellan 400-1200 ppm (Senseair, 2011). Skillnaden beror på att luften utomhus renas med hjälp av betydligt mer växter och tillgång till hav.

Inomhus koldioxid anses inte direkt vara en förorening eller farligt för hälsan, dock tillåter den att mikroorganismer och bakterier förökar sig som i sin tur leder till en ohälsosam inomhusmiljö. Av detta skäl är koldioxid en indirekt farlig förorening där stora mängder av gasen är väsentlig för sjukdomar därför bör det undvikas (Senseair, 2011).

Den naturliga CO2 cykeln innebär att gasen tas upp genom dels av havet och dels av fotosyntes. Vid fotosyntes används koldioxid tillsammans med vatten för att skapa glukos och syrgas. Processen kräver solljus/ljus för att utföras, vilket innebär att när det är mörkt inomhus slutar växter ge syre och istället avge koldioxid (Naturvetenskap, 2016). Med detta sagt är det viktigt att notera att växtväggar har en betydande roll för luftrening inomhus av CO2.

Forskningen som professorn Gong utförde om växtväggar visar effekten av växter inomhus och dess påverkan på upptag av koldioxid från luften. Det har placerat parametrar i växthuset som avgav 1175ppm och studerade växtväggens förmåga att ta upp CO2. Han kom fram till att växtväggen har minskat CO2 halten från 1175ppm till 500ppm på en vecka och ytterligare reduktion på 50% under andra veckan.

VOC – Volatile Organic Compound

VOC, som enligt världshälsoorganisationen WHO (1989), står för flyktiga organiska ämnen (Karolinksta institutet, 2014). VOC är sådana organiska föroreningar som avser byggnadsmaterial, färgämnen och olika verksamhetsaktiviteter som t.ex. renoveringar. VOC har låga kokpunkter som är allt mellan 50ºC upp till 260ºC (Karolinksta institutet, 2014). I figur 8.3 ovan, bedöms alla sjukdomar som är orsakade av VOC i brett spektrum, alltifrån små irritationer till cancer och ökad risk för astma hos barn.

Enligt forskningen som professor Gong genomförde har han lyckats visa att växter påverkar VOC på ett positivt sätt. Forskning gick ut på att placera ett universal lim som innehåller aceton och

metylacetat samt 4% formaldehyd lösning, vilka är vanliga VOC ämnen. Sedan studerade han växtväggens förmåga att ta upp och absorbera dessa. Resultatet blev en reduktion av VOC med 50 % på 12 timmar. Alltså växtväggen hjälper effektivt till att rena luften från VOC.

Partiklar (PM)

Partiklar (Particulate matter-PM) är luftföroreningar i form av flytande eller fasta föremål och är sådana som svävar lätt i luften. Deras storlekar är varierande från millimeters storlek till en miljondels millimeter men med stora effekter på människohälsan. Partiklar är en luftförorening som orsakar mest skada på människohälsan då dessa partiklar lätt tränger in i lungorna och blodomloppet via luften vi andas in (Europiska miljöbyrån, 2016).

Partiklar i inomhusluften kan komma från olika källor t.ex. från människorna som vistas i byggnaden och är beroende på vädringsmetoden för byggnaden. Vädring genom öppna fönster kan föra med sig partiklar från trafiken och kemiska reaktioner med gaser. Vilken effekt denna luftförorening har på människohälsan beror på de kemiska beståndsdelar människorna andas in, bl.a. kvicksilver, nickel och arsenik (Europiska miljöbyrån, 2016).

Partiklar som är så små som PM10 (mikrometer) eller mindre passerar lätt förbi näsan och munnen vid inandning av luften. Partiklar vid storleken PM2.5 och mindre orsakar störst fara för hälsan enligt en studie som WHO utförde (WHO, 2013), dessa medför seriösa hälsoproblem som luftvägssjukdomar och dödsfall i hjärt- och lungsjukdomar (Europiska miljöbyrån, 2016).

Inomhusluften ska regleras effektivt för att undvika höga partikelhalter. Precis som upptag av VOC och CO2 från luften använder växterna sin förmåga att ta upp partiklar genom dess blad- och

rotsystem. Utan växter inomhus och utan ett ventilationssystem stannar dessa partiklar kvar och öka i mängden. Enligt professor Gongs studie visades det att växtväggen hade en förmåga att halvera koncentrationen av partiklar i växthuset på 6.5 timmar. Det vill säga att användningen av en växtvägg inomhus, som ett filtreringssystem, är ett effektivt sätt att lösa problemet på.

8.1.2 Luftfuktighet

Inomhusluften i många byggnader är ofta för torrt och dåligt syresatt. Problemen med torr luft är torra ögon, torr hud, huvudvärk, torr hals, hes röst och långavarig hosta (Condair1, 2017). En studie visar att 40% av kontor personalen klagar över ögonproblem på kontoret (Condair2, 2016).

En ytterligare studie visar att den torra luften utgör ett trivsamt klimat för influensavirus att föröka sig och öka chanserna för smitningar. Studien visade även att en optimal fuktnivå på arbetsområdet medför reduktion av sjukskrivningar bland anställda. Som slutsats har det visats att en inomhus relativ fuktighet på åtminstone 40% är avgörande för att minska riskerna för influensavirus smitningar (Condair3, 2016).

Relativ luftfuktighet, RF, beskriver luftens mättnad av vattenånga. Torr luft uppkommer vid lägre nivåer av RF och uppfattas vara dammigt. Problemet med torr luft i vinter är större jämfört med luften under varmare dagar då det innehåller mer vattenånga.

Av detta skäl fås det som resultat att torr inomhusluft är skadlig för hälsan och därför är det bra att utnyttja naturliga luftfuktare. Växter släpper ut mycket vattenånga som i sin tur fuktar luften och bekämpar hälsoproblem. Luftfuktningen sker vid fotosyntes av växter. För att fullgöra fotosyntesen ska de små porerna, även kallade klyvöppningar, och som finns på bladytan hållas öppna för

successivt transporteras av vattenångan. Se figur 8.4 nedan som visar hur klyvöppningarna hos växter ser ut. Under tiden som klyvöppningarna står öppna passerar ett flertal vattenmolekyler ut i luften från växterna för varje koldioxid som inandas av växten. Processen sker under dagen eller när växterna får tillgång till rätt belysning som klyvöppningarna kan öppnas (Eling Örgren, 2000).

Figur 8.4. Klyvöppning på blad på tomatplanta, fotograferad med svepelektronmikroskop.

Hämtad från .https://sv.wikipedia.org/wiki/Klyv%C3%B6ppning

8.1.3 Ljuddämpning

Oljud är en typisk störning på arbetsplatser, bostäder och lokaler. 80 miljoner européer stör sig på oacceptabelt höga bullernivåer idag (Green Roof, 2004). Många tappar fokus och koncentration men även få stressrelaterade problem därför är allför hög ljudnivå är inte bra för hälsa och kan leda till allvarliga hälsoproblem (Malin Aggebrant, 2014). För att isolera byggnader och dämpa mot oljud krävs insatser av mycket tid och kostnader varje år. En minskning av bullernivå skapar en betydande

förbättring av levnadsförhållandena (Green Roof, 2004). Att använda vegetation som ljuddämpare är en lösning bland många möjliga lösningar då bladverket fungerar som ljudisolering. Växter har

förmåga att absorbera ljud och minskar ekot av studsande ljudvågor. En påverkande faktor är växternas art och storlek samt ljudfrekvensen och rummets utseende (HIG, 2011). Växtväggen är ett smart sätt att fånga upp ljud då det är rekommenderat att ha växter i nära anslnutning till väggar där ljud studsar och på så sätt sker ljudabsorptionen av växterna i växtväggen effektivare än krukväxter (HIG, 2014). Att minska förekomsten av bullerstörning med hjälp av växterna är en av de fördelarna med växtväggar inomhus och även utomhus (Malin Aggebrant, 2014).

Sedan 2004 har Jens Lagström gjort en studie på ljudisolerings effektivitet av gröna tak i form av att mäta ljudnivåer med och utan växter (Green Roof, 2004). Därifrån fick han resultaten som visade att växterna har verkligen en sådan funktion som hjälper att minska ljud buller. Figur 8.5 nedan visar resultatet på Lagströms studie i form av jämförbara grafer över impulsresponsen från mätningen. En slutsats från ovan visar att växter verkligen hjälper till effektiv ljudisolering.

Figur 8.5. Bilden på toppen visar impulssvaret utan grön tak och nedan visas det med grönt tak.

Källa:.http://greenroof.se/wp-gr/wp-content/uploads/2012/09/010-reduce-noice1.pdf

8.1.4 Estetisk funktion

Estetiskt brukar det finnas många olika åsikter om växtväggar, vissa tycker att det är väldigt fint att ha inomhus, andra tycker att det är meningslöst och en del är helt neutrala i sin åsikt om utseendet av växtväggar inomhus. Många arkitekter och beställare önskar sig att designa och komplettera sina byggnader med en växtvägg inomhus. De inser att det är fint att ha, det ökar byggnadens värde och ger vackra estetiska drag (Intervju med Zeev Bohbot, 2017). Intresset om detta bland arkitekter i dagsläget är stort och förväntas bli större. Eftersom växtväggar är dyrare än vanliga väggar utgör detta ett problem för arkitekter.² En enkätstudie har genomförts på unga, blivande arkitekter och deras syn på växtväggar då det är de som kommer att lysa upp området mer i framtiden. Syftet var att studera deras intresse och kunskap för växtväggar och deras vilja att använda sig av det i framtiden. Figurerna 8.6, 8.7 och 8.8 nedan visar de positiva studieresultaten gällande ämnet. Med detta sagt är det värt att påpeka att en växtvägg inomhus uppfyller en betydande estetisk funktion för byggnader.

Figur 8.6. Blivande arkitekters intresse

Figur 8. 7. Blivande arkitekters åsikt om estetisk funktion

Figur 8.8. Blivande arkitekters intresse att själva arbeta med växtväggar

8.1.5 Hälsopåverkan

Enligt tidigare nämnt och bevisat finns det väldigt många effekter på människohälsan som växter i allmänhet hjälper till att påverka med en sjukdoms förebyggande syfte. Växter har även en stor påverkan på den psykiska hälsan och inte bara på det fysiska, där många studier har gjorts på växters effekt på psyket. Som resultat har dessa studier fått en positiv influens av växter då det minskar

stressnivåerna och fungerar som lugnande. Personer som bor nära grönska drabbas sällan av sjukdomar relaterade till stress speciellt, personer med höga stressnivåer har angett sig att de föredra att använda sig av grönska(Malin Aggebrant, 2014). En studie av visade att dålig inomhusluft försämrar vår produktivitet med 6-9%, upp till 15% sjukskriver sig just på grund av problem relaterade till dålig luft (Naava2, 2015).

Naava har studerat hur patienter upplever sitt besök på ett sjukhus före och efter att växter placerades i väntrummen. Före tillägg av växter har många patienter upplevt stress, rädsla, nervositet och andra negativa känslor vid besöket. Efter att växter placerades på sjukhuset blev resultatet betydligt bättre, många av patienterna uppfattade en lugnare upplevelse (Navaa3, 2012).