Beräkningar av flöden vid ett dimensionerande 20-årsregn med en klimatfaktor på 1,25 visar att det totala flödet inom utredningsområdet ökar från 251 l/s till 608 l/s. Enligt gäl-lande riktlinjer ska dagvattensystem vid nybyggnation utformas för att klara ett 20-års-regn. Beräkningar av erforderlig fördröjningsvolym har skett i StormTac och presenteras i tabell 7. Volymen uppgår totalt till ca 435 m3 och baseras att det maximala utflödet från varje avrinningsområde begränsats till flödet vid befintlig situation. Om fördröjningsmaga-sinen förses med strypta utlopp rekommenderas det att dimensionering sker för det ge-nomsläppliga utflödet då utflödet blir beroende av magasinets fyllnadsgrad (Svenskt vat-ten P110). Det genomsnittliga utflödet antas vara cirka 2/3 av det maximala utflödet9.
9 Faktor för minskning av dimensionerande utflöde med hänsyn till att utloppsflödet inte är maximalt annat än vid max reglervolym.
Tabell 7. Fördelning av erforderlig fördröjningsvolym utifrån tekniska delavrinningsområden för att uppnå fördröjning av ett 20-årsregn med en klimatfaktor på 1,25 och en rinntid på 20 minuter. I be-räkningarna av fördröjningsvolym har det maximala utflödet till transportsystem nedströms begrän-sats till flödet vid befintlig situation
Tekniska delavrinningsområden Flöde: Befintlig situation [l/s]
Flöde: Planerad situation [l/s]
Erforderlig fördröj-ningsvolym [m3]
Tvärförbindelsen 1 5 19 20
Tvärförbindelsen 2 22 63 50
Tvärförbindelsen 3 20 62 50
Salemsvägen 110 170 65
Totalt Salems kommun 157 314 185
Sveafastigheter 1 24 65 50
Sveafastigheter 2 27 83 70
Sveafastigheter 3 22 95 95
Totalt Sveafastigheter 73 243 215
Rönningeporten 2 11 36 30
Rönningeporten 3 10 15 5
Totalt Vestigia fastigheter AB 21 51 35
Totalt för utredningsområdet 251 608 435
Föreslagen dagvattenhantering
Föreslagna åtgärder är framtagna utifrån Salems kommuns dagvattenstrategi med målet att verka för en bättre miljö, möjliggöra uppfyllnad av miljökvalitetsnormerna för vatten (MKN), minska risken för översvämningar samt lyfta dagvattenfrågan i ett tidigt skede.
Dagvattenhanteringen inom kommunen ska i första hand omhändertas lokalt och plane-ras i öppna anläggningar nära källan. Föreslagna dagvattenanläggningar är dimension-eras för att klara ett 20-årsregn med 20 minuters varaktighet utan översvämning enligt Salems kommun dagvattenstrategi.
För att säkra planerad bebyggelse inom utredningsområdet och för att hindra ytavrinning in mot fasad bör marken närmast huskropparna ges en kraftig marklutning ut från bygg-naden. Svenskt vatten förespråkar i P105 en minsta lutning på 1:20 de närmsta tre met-rarna från byggnaden, därefter kan markytan ges en flackare lutning. Då flera av huskropparna ligger i en sluttning är det även viktigt att marken uppströms byggnaden ges en lokal lutning ut från huskroppen.
Bilaga 2 illustrerar ett översiktligt åtgärdsförslag för dagvattenhanteringen samt erforder-liga fördröjningsvolymer. Ett mer noggrant åtgärdsförslag för respektive delområde visas därefter i de följande bilagorna 2.1 till 2.5.
8.1.1 Tvärförbindelsen
Östra delen av Tvärförbindelsen (Tvärförbindelsen 1)
Ett gräsbeklätt makadammagasin föreslås längs med vägens norra sida, mellan väg och planerat skolområde, se Bilaga 2.1. Enligt tabell 7 krävs en fördröjning motsvarande ca 20 m3 för att inte öka flödesbelastningen ut från området jämfört med idag. Antaget ett poröst lager på ca 0,5 m samt en porositet på ca 30 procent, krävs ett minsta ytbehov på ca 135 m2 för att möjliggöra erforderlig fördröjningsvolym.
Vägen vid Tvärförbindelsens norra del planeras anläggas bomberad. Utformningen med-för att med-föreslagen dagvattenåtgärd bör anläggas längs vägens båda sidor. Detta med-för att möjliggöra avrinningen av vägdagvattnet till anläggningarna. Fördelningen innebär att ca 10 m3 dagvatten bör fördröjas på vardera sidan av vägen, motsvarande ytbehov ca 65 m2 utifrån tidigare antaganden.
Västra delen av Tvärförbindelsen (Tvärförbindelsen 2)
Det gräsbeklädda makadammagasinet som föreslagits för Tvärförbindelsens norra delar föreslås fortsätta även söderut, se Bilaga 2.1. Vägen planeras att skevas norrut inom detta område varför stråken dimensioneras för att omhänderta samtligt vägdagvatten.
Parkeringsytan rekommenderas anläggas med en svag lutning mot detta stråk så att dag-vatten som uppkommer på ytan kan avrinna naturligt mot stråket. Enligt tabell 7 krävs en fördröjning motsvarande ca 50 m3 för att inte öka flödesbelastningen ut från området jäm-fört med idag. Antaget ett poröst lager på ca 0,5 m samt en porositet på ca 30 procent, krävs ett minsta ytbehov på ca 335 m2 för att möjliggöra erforderlig fördröjningsvolym.
Skolområdet (Tvärförbindelsen 3)
Då skolområdets exakta utformning inte är framtagen i detta skede föreslås inga plats-specifika åtgärder. Istället föreslås mer generella åtgärder för att skapa en uppfattning om nödvändiga insatser. Enligt tabell 7 behöver skolområdet fördröja en volym motsvarande ca 50 m3 för att inte öka flödesbelastningen ut från området jämfört med idag, se bi-laga 2.1. Enligt pågående VA-projektering föreslås skolområdet avvattnas via en servis-anslutning i riktning mot Salemsvägen.
För att skapa en så bra renande och fördröjande dagvattenhantering som möjligt föreslås stora delar av området anläggas med genomsläpplig beläggning. Erforderlig fördröjnings-volym kan exempelvis omhändertas och renas i skelettjordar med träd. Om en vanlig ske-lettjord antas med en porositet på ca 10 procent, krävs en minsta anläggningsyta på 500 m2 för att möjliggöra erforderlig fördröjningsvolym antaget ett djup på 1 m. Motsva-rande ytbehov för en luftig skelettjord, 30 procent porositet, är 170 m2.
När planeringen av skolområdet kommit längre bör denna dagvattenutredning uppdateras för att skapa en dagvattenhantering som är utformad efter det planerade bebyggelsen.
De åtgärder som väljs inom skolområdet bör placeras nedströms avrinningsområdet, i lågpunkter och så nära källan som möjligt. Dagvatten som avrinner på hårdgjorda ytor så som exempelvis tak och gård ska avledas till en dagvattenanläggning för rening och för-dröjning.
8.1.2 Salemsvägen
Det gräsbeklädda makadammagasinet som föreslagits inom Tvärförbindelsens föreslås även längs med Salemsvägen, se Bilaga 2.2. Vägen planeras anläggas bomberad varför åtgärden bör anläggas längs vägens båda sidor. Enligt tabell 7 krävs en fördröjning mot-svarande ca 65 m3 för att inte öka flödesbelastningen ut från området jämfört med idag.
Antaget ett poröst lager på ca 0,5 m samt en porositet på ca 30 procent, krävs ett minsta ytbehov på ca 435 m2 för att möjliggöra erforderlig fördröjningsvolym.
8.1.3 Sveafastigheter
Flerfamiljshusområde längs Salemsvägen (Sveafastigheter 1)
Inom delavrinningsområdet Sveafastigheter 1 föreslås åtgärder i form av regnväxtbäddar och ett avledande dike. Det är enbart regnväxtbäddarna som hanterar fördröjningen och det avledande diket syftar primärt att avleda vatten från det kuperade skogsområdet syd-väst om Sveafastigheter 1. Enligt tabell 7 krävs en fördröjning motsvarande ca 50 m3. Inom Sveafastigheter 1 föreslås regnväxtbäddarna vara nedsänkta 0,15 m med ett poröst lager på 0,5 m och en dränerbar porositet på 15 procent. Regnväxtbäddarna behöver ha ett minsta ytbehov på totalt 220 m2 för att uppnå tillräcklig fördröjning. Som illustreras i Bi-laga 2.3 förslås regnväxtbäddarna placeras fördelat mellan de tre huskropparna. Då hu-sens taklutning ännu ej är fastställda kan den exakta lokaliseringen av regnväxtbäddarna behöva anpassas efter taklutning och möjlig placering av utkastare.
Diket bör dimensioneras för att möjliggöra avledning från ett 100-årsregn med klimatfak-tor, antaget ett tillrinningsområde på ca 3 000 m2 från naturmarken i väst kan ett flöde på ca 35 l/s förväntas avrinna till diket. För att mindre regn inte ska avvattnas direkt ut mot
gatan kan en kupolbrunn anslutas i slutet av skyfallsdiket. Om brunn och ledningsnätet dimensioneras för att avleda ett 20-årsregn bör dessa anpassas efter en avrinning på ca 20 l/s. Ytan mellan fastigheterna, Sveafastigheter och Rönningeporten 3, bör ges en tyd-lig låglinje i öst-västtyd-lig riktning, mellan de två föreslagna byggnaderna, med en lutning ös-terut så att vatten som uppkommer vid stora regn kan avledas mot Salemsvägen.
Om källare anläggs bör detta göras på ett säkert och fackmannamässigt sätt så att grundvatten och/eller infiltrerande ytvatten inte tränger in i byggnaden.
Flerfamiljshusområde centralt inom kvarteret (Sveafastigheter 2)
Inom det centrala delavrinningsområdet Sveafastigheter 2 föreslås åtgärder i form av regnväxtbäddar och ett infiltrationsstråk. Enligt tabell 7 krävs en fördröjning motsvarande ca 70 m3. Inom Sveafastigheter 2 föreslås regnväxtbäddar med samma uppbyggnad som för Sveafastigheter 1, se ovan. Infiltrationsstråket förslås konstrueras med en nedsänk-ning på 0,2 m och ett poröst lager på 0,5 m och en dränerbar porositet på 15 procent.
Regnväxtbäddarna behöver ha ett minsta ytbehov på totalt 96 m2 och infiltrationsstråket 200 m2 för att uppnå tillräcklig fördröjning. Som illustreras i Bilaga 2.3 förslås regnväxt-bäddarna placeras på huskropparnas östra sida. Infiltrationsstråket är placerat längs den interna vägen inom delområdet för att primärt hantera vatten från vägen. Utformningen av vägen är ännu inte bestämd men för att uppnå god rening bör vägen vara skevad mot dagvattenåtgärden.
Om källare anläggs bör detta göras på ett säkert och fackmannamässigt sätt så att grundvatten och/eller infiltrerande ytvatten inte tränger in i byggnaden.
Radhusområde (Sveafastigheter 3)
Inom det västra delavrinningsområdet Sveafastigheter 3 föreslås regnväxtbäddar och ett långt infiltrationsstråk. Enligt tabell 7 krävs en fördröjning motsvarande ca 95 m3. Inom Sveafastigheter 3 föreslås regnväxtbäddar med samma uppbyggnad som för Sveafastig-heter 1 och 2 och infiltrationsstråk med samma uppbyggnad som för SveafastigSveafastig-heter 2.
Regnväxtbäddarna behöver ha ett minsta ytbehov på totalt 158 m2 och infiltrationsstråket 230 m2 för att uppnå tillräcklig fördröjning. Som illustreras i Bilaga 2.3 förslås regnväxt-bäddarna placeras på radhuslängornas kortsidor. Infiltrationsstråket är placerat bakom radhuslängorna längs med hela delavrinningsområdet. Den är även tänkt att hantera vat-ten från den lilla vändgatan inom delavrinningsområdet. Utformningen av vägen är ännu inte bestämd med för att uppnå god rening bör den vara skevad mot dagvattenåtgärden.
Utöver dagvattenhanteringen ska infiltrationsstråket även utformas för att avleda extrema regn. Stråket bör dimensioneras för att möjliggöra avledning från ett 100-årsregn med kli-matfaktor, antaget ett tillrinningsområde på ca 2 000 m2 från naturmarken i nordöst kan ett flöde på ca 55 l/s förväntas avrinna till diket. För att mindre regn inte ska avvattnas di-rekt ut mot gatan kan en kupolbrunn anslutas i slutet av skyfallsdiket. Vid mindre regn, 20-årsregn, kan en avrinning på ca 30 l/s förväntas till komma.
Om källare anläggs bör detta göras på ett säkert och fackmannamässigt sätt så att grundvatten och/eller infiltrerande ytvatten inte tränger in i byggnaden.
8.1.4 Rönningeporten 2 (Vestigia Fastigheter AB)
Vid Rönningeporten 2 så är antagandet att det är ett sadeltak där det avrinner vatten åt båda hållen från taket. Detta på grund av att inte allt vatten ska ledas in till bakgården.
Enligt tabell 7 så krävs en fördröjning motsvarande ca 30 m3. Då den erforderliga fördröj-ningsvolymen är relativt stor för denna kuperade fastighet har endast en volym på 25 m3 möjliggjorts i nuläget. Resterande volym, ca 5 m3, kompenseras inom Rönningeporten 3 som har en betydligt mindre volym till följd av att fastigheten sedan innan till stor del be-stått av en parkeringsyta. Kompensationen anses fördelaktig sett till både rening och för-dröjning av dagvattnet. Dagvattenbelastningen till kommunens huvudledning i Salemsvä-gen påverkas inte negativt då båda fastigheterna ansluter till samma ledningsnät med ett relativt kort avstånd till varandra. Kompensationen innebär även att en större andel av ett
regns första och mest förorenade dagvatten, s.k. first flush, tillåts renas vid Rönningepor-ten 3.
Dagvattnet föreslås omhändertas i regnväxtbäddar och antas vara nedsänkta med ett djupt ytlager på 0,2 m samt ett poröst lagar på 0,5 m med en porositet på ca 15 procent.
Erforderlig fördröjningsvolym ger då upphov till ett minsta ytbehov om ca 90 m2. Antaget en fördelning av bäddarna på ca 50 % på vardera sida av byggnaden behövs en minsta yta om ca 45 m2 anläggas längs med Salemsvägen respektive terrassytan på bakgården.
Föreslagen dagvattenhantering illustreras i Bilaga 2.4.
För att leda bort vatten från berget nordöst om området vid skyfall föreslås ett avledande dike. Diket rekommenderas ges en svag lutning i riktning mot Säbytorgsvägen. Det är vik-tigt att fall skapas bort från byggnaden. Syftet med avledningen är inte att fördröja mark-avrinningen utan endast att säkra byggnaden från tillströmmande vatten. Diket bör di-mensioneras för att möjliggöra avledning från ett 100-årsregn med klimatfaktor, antaget ett tillrinningsområde på ca 2 000 m2 från naturmarken i nordöst kan ett flöde på ca 25 l/s förväntas avrinna till diket. För att mindre regn inte ska avvattnas direkt ut mot gatan kan en kupolbrunn anslutas i slutet av skyfallsdiket. Om brunn och ledningsnätet dimension-eras för att avleda ett 20-årsregn bör dessa anpassas efter en avrinning på ca 15 l/s. En god dränering bör även anläggas längs med husgrunden för en snabb avledning av even-tuellt tillrinnande vattnet.
Om källare anläggs bör detta göras på ett säkert och fackmannamässigt sätt så att grundvatten och/eller infiltrerande ytvatten inte tränger in i byggnaden.
8.1.5 Rönningeporten 3 (Vestigia Fastigheter AB)
På varsin sida av bostadshuset föreslås regnväxtbäddar dit takvatten leds för rening och fördröjning. Enligt tabell 7 krävs en fördröjning motsvarande 5 m3. Kapaciteten hos växt-bäddarna vid Rönningeporten 3 har utöver denna volym även utökats med 5 m3 för att kompensera det underskott på kapacitet som finns hos Rönningeporten 2, totalt möjlig-görs därför omhändertagning av ca 10 m3. Kompensationen anses fördelaktig sett till både rening och fördröjning av dagvattnet. Dagvattenbelastningen till kommunens huvud-ledning i Salemsvägen påverkas inte negativt då båda fastigheterna ansluter till samma ledningsnät med ett relativt kort avstånd till varandra. Kompensationen innebär även att en större andel av ett regns första och mest förorenade dagvatten, s.k. first flush, tillåts renas vid Rönningeporten 3.
Växtbaddarna föreslås vara nedsänkta 0,2 m med ett poröst lagar på 0,5 m och en drä-nerbar porositet på 15 procent. Med antagandet krävs ett minsta ytbehov på ca 40 m2 för att möjliggöra erforderlig fördröjningsvolym. Föreslagen dagvattenhantering illustreras i Bilaga 2.5.
För att leda bort vatten från berget väster om området vid skyfall föreslås ett avledande dike. Diket rekommenderas ges en svag lutning i riktning mot ytan mellan Rönningepor-ten 3 och Sveafastigheter. Det är viktigt att fall skapas bort från byggnaden. Ytan mellan fastigheterna bör ges en tydlig låglinje i öst-västlig riktning, mellan de två föreslagna byggnaderna, med en lutning österut så att vatten som uppkommer vid stora regn kan av-ledas mot Salemsvägen. Syftet med avledningen är inte att fördröja markavrinningen utan endast att säkra byggnaden från tillströmmande vatten. Diket bör dimensioneras för att möjliggöra avledning från ett 100-årsregn med klimatfaktor, antaget ett tillrinningsom-råde på ca 1 500 m2 från naturmarken i väst kan ett flöde på ca 20 l/s förväntas avrinna till diket. För att mindre regn inte ska avvattnas direkt ut mot gatan kan en kupolbrunn an-slutas i slutet av skyfallsdiket. Om brunn och ledningsnätet dimensioneras för att avleda ett 20-årsregn bör dessa anpassas efter en avrinning på ca 10 l/s. En god dränering bör även anläggas längs med husgrunden för en snabb avledning av eventuellt tillrinnande vattnet.
Om källare anläggs bör detta göras på ett säkert och fackmannamässigt sätt så att grundvatten och/eller infiltrerande ytvatten inte tränger in i byggnaden.
8.1.6 Stora regn och Skyfall
Efter exploatering kommer marknivåerna inom området justeras och leda till en föränd-ring för de nuvarande lågpunkterna. Anläggandet av Tvärförbindelsen kommer bland an-nat bryta delar av befintlig avrinning till lågpunkt A samtidigt som den även kan förväntas bli en vattendelare för avrinningen mot lågpunkt B. Även breddning av Salemsvägen kommer bidra till ett förändrat tillflöde för lågpunkt A då nuvarande smitväg för dagvatten tvärs över vägen försvinner i samband med att gång och cykelbanor tillkommer och plan-eras anläggas på nivåer över vägen. Flödet till lågpunkt A kan därmed förväntas minska.
Fastigheterna innehållande lågpunkterna A och C föreslås ges en sekundär ytavrinning i riktning mot Salemsvägen. Detta då möjligheten att anlägga större åtgärder för de model-lerade skyfalls volymerna är begränsade inom området med nuvarande planläggning.
Genom att skapa en sekundär lutning mot Salemsvägen kommer vattenvolymen ned-ströms öka till följd av att nuvarande lågpunkter trängs undan. Modelleringen i figur 25 (se kap 5.3) visar att nuvarande flödesstråk från lågpunkterna avleds söderut, via Salemsvä-gen, till rondellen där Salemsvägen möter Rönningevägen och Stationsvägen. Flödes-stråket ser därefter ut att fortsätta ner genom Skönviksparken för att sedan ledas ut i Fla-ten. För att inga andra byggnader ska påverkas negativt av bebyggelsen vid Södra Hallsta måste denna sekundära avledningsväg behållas fri samt förbli ett lågstråk för om-rådet i stort. Figur 25 illustrerar befintliga flödesstråk via Skönviksparken.
Inom lågområde B planeras den framtida Tvärförbindelsen gå. Avledning föreslås ske med hjälp av nuvarande dräneringslösning under Rönningevägen. De två instängda om-rådena som bildas mellan planerad GC-väg och Rönningevägen föreslås kopplas sam-man med en trumma under Tvärförbindelsen och utformas som två tillfälliga översväm-ningsytor. För att möjliggöra en säker avledning är det viktigt all ytavrinning som uppstår till detta område tillåts samlas upp i de två föreslagna översvämningsytorna. Om detta inte sker finns risken att vattnet vid stora regn och skyfall avrinner ytligt, tvärs över Rönn-ingevägen, och ner över fastigheten väster om Tvärförbindelsen. Om rådighet finns bör kantstenen på Tvärförbindelsens motsatta sida förstärkas för att minska risken för en så-dan ytlig avledning. Även befintlig dagvattenledning, under Rönningevägen, bör ses över om möjlighet finns för att utöka nuvarande kapaciteten för en bättre avledning.
Bilaga 2 visar önskvärda, översiktliga, sekundära avrinningsstråk för hela utredningsom-rådet. Bilaga 2.1 till 2.5 visar samtliga föreslagna åtgärder och sekundära avrinningsstråk per delområde.