Att minska mängden avfall ger miljövinster i form av lägre energibehov och mindre utsläpp av växthusgaser. I avfallsförebyggande ingår återanvändning men inte biologisk behandling, materialåtervinning eller förbränning.
Andelen kommuner som angav att de arbetade för att förebygga avfall var 79 procent och andelen som svarade nej var 21 procent år 2013 och andelarna har knappt förändrats 2011–2013.
Figur 27. Andelen kommuner som arbetar för att förebygga avfall 2011– 2013.
Hållbar avfallshantering 67
Figur 28. Andel kommuner som arbetar med att förebygga uppkomsten av olika avfallslag 2011–2013.
Källa: Miljömålsenkäten 2011–2013
Andelen kommuner som angav att de arbetar med att minska mängden matavfall var 73 procent 2011 och 2013, för 2012 var andelen 82 procent. Det var en liknande andel av kommunerna som arbetade med att minska mängden grovavfall, den ökade något från 73 procent 2011 till 77 procent 2013. Andelen kommuner som arbetar för att förebygga att det uppstår textilavfall har ökat från 40 procent 2011 till 49 procent 2013.
Figur 29. Andelen kommuner som anser att arbetet har minskat mängden avfall.
68 God bebyggd miljö i kommunerna - en studie av miljömålsenkäten 2006-2013
Det var färre kommuner som ansåg att arbetet med att förebygga att avfall uppstår har minskat 2013 än 2011.
Naturvårdsverkets och Boverkets kommentar till arbetet med att minska mängden avfall:
Resultaten från enkäten tyder på att de kommuner som arbetat med att förebygga avfall också anser att det har gett effekt och att avfallet har minskat i kommunerna.
En stor andel av kommunerna arbetar med att minska mängden matavfall och grovavfall. Det beror troligen dels på uppmärksamheten i medierna, dels på att det finns vägledning och många bra exempel att följa, t.ex. i det nya avfallsförebyggande programmet. Dessutom på- verkar det inte konsumtionen eller konkurrensen som
andrahandsförsäljning av återanvänt grovavfall kan göra, exempelvis av möbler och husgeråd.
Hållbar avfallshantering 69
Källa: Miljömålsenkäten 2013
Det är många kommuner i Sverige som arbetar med att förebygga avfall, och de är spridda över hela landet.
71
Referenser
SOU 2012:86. Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav –
genom enhetliga och förutsägbara byggregler. Stockholm.
Boverket (2007a). Bostadsnära natur - inspiration & vägledning Karlskrona: Boverket.
Boverket (2009). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. En analys av
miljömålsenkäten 2009. Karlskrona: Boverket.
Boverket (2009) God bebyggd miljö – Resultat från miljömålsenkäten
2006-2009. Karlskrona: Boverket.
Boverket (2007). Kulturhistorisk värdefull bebyggelse. Underlagsrapport
till fördjupad utvärdering av God bebyggd miljö 2007. Karlskrona:
Boverket.
Boverket (2013a). PBL Kunskapsbanken - Boverkets uppföljning av
tillämpningen av Plan-och bygglagen för 2013. Karlskrona: Boverket.
Boverket (2013 b). Planera för rörelse! – en vägledning om byggd miljö
som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen. Karlskrona: Boverket.
2010:900. Plan-och bygglagen 3 kap 5§ 2010:900. Plan-och bygglagen 3 kap 9 §
SFS 2009:1533. Förordning om statligt stöd till energieffektivisering i
kommuner och landsting. Västerås.
2007:713. Förordning om regionalt tillväxtarbete.
EPBD 2010/31/EU. Energy Performance of Buildings Directive.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (reviderat).
72 God bebyggd miljö i kommunerna - en studie av miljömålsenkäten 2006-2013
EED 2012/27/EU. Energy Efficiency Directive, Europaparlamentet och
rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG.
Ekodesigndirektivet 2009/125/EG. Europaparlamentets och rådets
direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade
produkter.
Energimärkningsdirektivet 2010/30/EU. Europaparlamentets och rådets
direktiv 2010/30/EU av den 19 maj 2010 om märkning och standardiserad produktinformation som anger energirelaterade produkters användning av energi och andra resurser.
Förnyelsebardirektivet 2009/28/EG. Europaparlamentets och rådets
direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av
användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och
2003/30/EG.
Naturvårdsverket (2013). Naturvårdsverkets indikatorpresentationer för
planering energi. www.miljömål.se
Svensk energi a. (2012). http://www.svenskenergi.se/Vi-arbetar-med/Fragor-K-O/Kraftvarme/ Svensk energi b.(2012). http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elproduktion/Vindkraft/ Energimyndigheten (2013). http://www.energimyndigheten.se/Press/Pressmeddelanden/Fortsatt- starkt-intresse-for-solceller-gav-solcellseffekt-pa-431-MW-under-2013/
73
Bilaga 1 Svarsfrekvens
2006
Andel kommuner i respektive län som besvarat miljömålsenkäten 2006. Den totala svarsfrekvensen för 2006 var 76 procent.
74 God bebyggd miljö i kommunerna - en studie av miljömålsenkäten 2006-2013
2007
Andel kommuner i respektive län som besvarat miljömålsenkäten 2007. Den totala svarsfrekvensen för 2007 var 84 procent.
Källa: Miljömålsenkäten 2007
2008
Andel kommuner i respektive län som besvarat miljömålsenkäten 2008. Den totala svarsfrekvensen för 2008 var 83 procent.
Bilaga 1 Svarsfrekvens 75
2009
Andel kommuner i respektive län som besvarat miljömålsenkäten 2009. Den totala svarsfrekvensen för 2009 var 75 procent.
Källa: Miljömålsenkäten 2009
2010
Andel kommuner i respektive län som besvarat miljömålsenkäten 2009. Den totala svarsfrekvensen för 2010 var 78 procent.
76 God bebyggd miljö i kommunerna - en studie av miljömålsenkäten 2006-2013
2011
Andel kommuner i respektive län som besvarat miljömålsenkäten 2009. Den totala svarsfrekvensen för 2010 var 82 procent.
Källa: Miljömålsenkäten 2011
2012
Andel kommuner i respektive län som besvarat miljömålsenkäten 2009. Den totala svarsfrekvensen för 2010 var 82 procent.
Bilaga 1 Svarsfrekvens 77
2013
Andel kommuner i respektive län som besvarat miljömålsenkäten 2009. Den totala svarsfrekvensen för 2010 var 81 procent.
Källa: Miljömålsenkäten 2013
Länsbeteckningar
A eller AB utmärker Stockholms län C Uppsala län D Södermanlands län E Östergötlands län F Jönköpings län G Kronobergs län H Kalmar län I Gotlands län K Blekinge län M Skåne län N Hallands län O Västra Götalands län S Värmlands län T Örebro län U Västmanlands län W Dalarnas län X Gävleborgs län Y Västernorrlands län Z Jämtlands län AC Västerbottens län BD Norrbottens län
Box 534, 371 23 Karlskrona Besök Karlskrona: Drottninggatan 18 Besök Stockholm: Karlavägen 108 Telefon: 0455-35 30 00 Webbplats: www.boverket.se