De förebyggande insatserna mot psykisk ohälsa på skolan 41

Skolhälsovårdens rekommendation är att det ska vara 400-600 elever på en heltid, i enlighet med samtliga respondenter är elevunderlaget för stort, tid kan inte ges till alla. Idag löser skolsköterskorna arbetet genom att prioritera de som mår riktigt dåligt. De får hjälp först.

Backlund skriver att psykosociala problem ofta ligger bakom elevers besök till skolsköterskan och att skolsköterskan för att kunna bemöta dessa måste gå bakom elevernas uttalade skäl till besöken. Studier kring skolsköterskors arbete ger stöd till att tiden är knapp och prioriteringar sker. 103_, 104_, 105

Ska skolhälsovården arbeta med den psykiska hälsan och ohälsan krävs en omfördelning av resurserna något som bekräftas av forskning kring skolsköterskors attityder. Där resultatet visar på att brist på tid, organisation med tanke på elevantal och support kunde sänka

kvaliteten på arbetet.106_{En studie visade att just det förebyggande arbetet kom i skymundan på}

grund av flertalet faktorer som tid och samarbete.107 _{För att skolsköterskan ska ha möjlighet}

till samtal med elever behövs mer tid och mer fokus per elev anser vi. Vidare bör elevvårdens

101 _{Ungdomsstyrelsen, s. 235.}

102 _{Utredningen om ungdomars psykiska hälsa, s. 105} 103 _{Lundquist, s. 3.}

104 _{Andersson & Halsius, s. 4.} 105 _{Backlund, s. 39.}

106 _{Lagerström & Reuterswärd, s.5.} 107 _{Andersson & Halsius, s. 4.}

status stärkas så att de kan få det stöd den saknar, vilket också är överens med Backlunds studie.108

Vid samtal om vilken kompetens som en skolsköterska bör ha i form av specialutbildning nämns psykiatridelen som viktig. Motiverande samtal, kognitiv beteendeterapi nämns också som värdefull kompetens. Även Backlund skriver att skolhälsovårdens medicinska perspektiv borde kompletteras med specialpedagogiska, psykologiska och sociala kompetenser.109

Utveckling av kompetens är en av de viktigaste åtgärderna för att motverka de negativa effekterna på psykisk hälsa. Arbetsmiljö, pedagogik och livskunskap är ledningsfrågor som måste prioriteras och formas så att de passar eleverna och ger dem de redskap de behöver för att hantera stress.110

Enligt Antonovsky mår människan bättre om tillvaron är begriplig, meningsfull och hanterbar vilket stärker känslan av sammanhang (KASAM) i vardagen.111 _{Översatt till skolans värld blir}

arbetet med existentiella frågor, ungdomars inflytande och förebyggande insatser viktiga. Genom att bygga hälsa från grunden hos ungdomar och på så sätt stärka deras känsla av sammanhang kan hypotesen för framtiden bli att antalet elever med psykisk ohälsa minskar. Vi anser att det hälsofrämjande arbetet också handlar om att arbeta med att stärka de faktorer som skyddar barns och ungdomars hälsa och göra insatser utifrån en helhetssyn. Det är viktigt att ha en tydlig målsättning med hälsoarbetet. Enligt respondenterna ska det finnas en tydlig grundtanke och handlingsplan så att det är möjligt att sedan utvärdera och få fram ett resultat av de förebyggande insatserna.

Värdegrundsfrågor är någonting som tas upp på livskunskapen. Diskussion och reflektion inom detta område har betydelse för ungdomars sociala och personliga utveckling.112 _Enligt

respondenterna bör skolan ge ungdomarna möjlighet till reflektioner för att få en mer realistisk och hälsosam syn på sin situation. Vi kan tyda att ungdomar försätter sig i depression på grund av en föreställning om att de alltid ska lyckas och vara lyckliga. En föreställning som skapar problem eftersom det är ett omöjligt tillstånd att uppnå. Ungdomars

108 _{Backlund, s. 39.} 109 _{Backlunds, s. 29.}

110 _{Utredningen om ungdomars psykiska hälsa, s. 24.} 111 _{Antonovsky, ss. 44-45}

112 _{Skolverket, s. 18.}

förhållningssätt och referenserna som de har kan påverka ett destruktivt tänkande. Livet är tufft ibland och det är en del av livet.

I vårt forskningsläge nämns coping som ett sätt att handskas med stress. Såväl när det gäller ”locus of control” som när det gäller öppen/dold coping tycks det vara så att den psykosociala miljö som skapas kring oss kan påverka förhållningssättet till stressade situationer. När människor hjälps på traven i sitt eget sökande efter lösningar kan de utveckla mera aktiva copingmönster. Det copingmönster vi har kommer sedan att påverka vårt sätt att reagera i påfrestande situationer. Enligt skolsköterskorna har skolan ett ansvar att ge eleven verktyg till att lära sig strukturera sitt liv och sina uppgifter, att ge dem de redskap som de behöver för att ta hand om sig på ett sätt som främjar hälsan. Med andra ord flytta det externa locusofcontrol mot det interna. Så att beroendet av skolsköterskans omsorg minskar i och med att eleven blir tryggare i sig själv. Både respondenterna och forskare pekar på flera copingmetoder som bidrar till att minska risken för psykiska problem.113 _{Det som nämns är bland annat mental}

träning och mindfulness.114 _{Det finns god evidens för att träning i mindfulness minskar}

förekomsten av psykiska problem bland unga vuxna.115 _{Vidare nämns träning av emotionell}

förmåga och massage. Detta skulle bidra till att vidmakthålla elevers välbefinnande enligt Haraldsson116_{. Det som skulle kunna göra detta tillgängligt för eleverna är att försöka}

introducera de olika sätten att tänka på lektioner såsom livskunskap. Detta har en avgörande roll på ungdomars hälsa anser vi.

Att kritiskt värdera vår uppsats tror vi är viktigt. Funderingar kring resultat och andra vägar att nå fram till vårt resultat är intressanta. Vårt syfte har inte varit att generalisera, men faktum är att ett flertal privata skolor inte valdes med i vår metod kan vara intressant. Det har gjort att vi kan ha missat andra aspekter av skolans organisation, skolsköterskornas arbete och framför allt deras resurser vilket kan vara annorlunda.