2.1 Vissa tekniska ändringar i förslaget till tulltaxelag och i annan lagstiftning
Mitt förslag: I tulltaxelagen genomförs ett antal ändringar av i hu-vudsak teknisk art. Vidare genomförs i anledning av den nya tullag-stiftningen följdändringar av teknisk karaktär i ett stort antal lagar.
Skälen för mitt förslag: När regeringen i propositionen 1986/87: 102 om tulltaxelag m. m. redovisade resultatet av GATT-förhandlingarna rörande överföringen av Sveriges tullbindningar till det harmoniserade systemet hade dessa förhandlingar inte helt avslutats. Jag framhöll därför i proposi-tionen min avsikt att - om resultatet av de återstående förhandlingarna skulle påverka föreskrifterna i den svenska tulltaxelagen - återkomma till regeringen med förslag till ändring av lagen. Förhandlingarna har numera avslutats. Med anledning härav för·~slår jag en mindre ändring i 15 kap.
tulltaxelagen. Ändringen innebär att vissa vegetabiliska fetter och oljor enligt tulltaxenr 15.16 i motsats till vad som föreslagits i propositionen om tulltaxelag m. m. föreslås bli tullfria.
Vidare har generaltullstyrelsen under hand föreslagit ett antal tekniska ändringar i tulltaxelagen. Ändringarna har föranletts bl. a. av generaltull-styrelsens arbete med den statistiska varuförteckning till vilken hänvisas i 14 och 41 §~ i förslaget till tullag (prop. 1986/87: 166). Jag föreslår att generaltullstyrelsens förslag, i den mån de har tillstyrkts av kommers-kollegium. genomförs. Jag vill i sammanhanget nämna att det i anmärk-ningarna till 22 kap. tulltaxelagen finns en definition av begreppet alkohol-fria drycker som något skiljer sig från den definition som anges i lagstift-ningen om tillverkning, handel och ~;katt på drycker. I klarhetens intresse bör framhållas att bestämmelsen i llllltaxelagen tar sikte på de tullar som eventuellt skall utgå för dryckerna. medan den övriga lagstiftningen gäller i fråga om tillverkning. handel och skatt för dryckerna.
Den nya tulltaxelagen kräver ändringar i åtskilliga andra lagar. I propo~.
tionen 1986/87: 102 redovisade jag min avsikt att återkomma till regeringen och föreslå att regeringen lämnar förslag till riksdagen om de följdändring-ar som behövs i anledning av den nya tulltaxelagen. Jag föreslår därför att tekniska följdändringar med anledning av den nya varunomenklaturen genomförs i ett stort antal lagar.
Även den i propositionen 1986/87: 166 om ny tullagstiftning m. m. före-slagna lagstiftningen kräver ett stort antal följdändringar. Det gäller fram-för allt hänvisningar till de lagar :;om fram-föreslagits skall ersätta tullagen (1973: 670) och tullförordningen ( l 9i3: 979).
2.2 Tullnedsättning för gummibehandlad, syntetisk kordväv
Mitt förslag: Tullsatsen för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer sänks från 13 % till 9 % under en period av två år räknat från den I januari 1988.
Prop. 1987/88: 42
118
Skälen för mitt förslag: Kordväv är textilvävnad för användning som Prop. 1987/88: 42 förstärkning i gummiprodukter. främst däck. Kommerskollegium har efter
hörande av överstyrelsen för civil beredskap utrett vissa frågor kring tillverkningen av kordväv i Sverige. Därvid har framkommit bl. a. följande.
Kordväv, som är känslig från försörjningsberedskapssynpunkt, tillver-kas i Sverige av ett företag. Tillverkningen sker uteslutande hos detta företag. Företaget har i avtal med överstyrelsen för civil beredskap förbun-dit sig att upprätthålla en viss produktionskapacitet som bedöms vara nödvändig av beredskapsskäl. Kord väven skall i händelse av en krissitua-tion användas för produkkrissitua-tion av främst lastbilsdäck.
Gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer upptas i lagen (1977: 975) med tulltaxa under nr 59.11 och är belagd med en tull av 13 %. I tulltaxe-lagen (l 987: 000) återfinns kord väv av nu aktuellt slag under nr 59.02 B.
Tullsatsen enligt tulltaxelagen är oförändrad.
Enligt 4 ~ tullförordningen ( 1973: 979) får regeringen föreskriva tullfrihet eller tullnedsättning bl. a. med anledning av EFTA-konventionen och Sveriges frihandelsavtal med Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC). Vidare får regeringen föreskriva tullfrihet eller tullnedsättning för varor från utvecklingsländerna. Motsvarande bemyndigande har tagits in i 5 § i den av regeringen föreslagna lagen om tullfrihet m. m. (prop 1986/87: 166).
Import till Sverige av gummibehandlad. syntetisk kordväv med ursprung i EFT A-länderna eller i EG är tullfri enligt föreskrifter som regeringen har meddelat i frihandelsförordningen ( 1977: 1194). För väv som har ursprung i något utvecklingsland medges tullfrihet enligt bestämmelserna i förord-ningen ( 1971: 963) om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna, den s. k. u-landsförordningen.
För att tullfrihet skall kunna åtnjutas enligt de nu nämnda författningar-na krävs bl. a. att varan skall uppfylla de villkor som uppställs i de i författningarna intagna ursprungsreglerna. Detta innebär att varan anses ha sitt ursprung i ett land om den har antingen helt framställts i landet eller undergått sådan bearbetning eller behandling i landet som under vissa särskilt angivna förutsättningar ger varan egenskap av ursprungsvara. Vad gäller gummibehandlade textilvävnader av syntetiska fibrer skall tillverk-ningen enligt ursprungsreglerna utgå från kemiska produkter för att varan skall anses ha blivit bearbetad eller behandlad i det land där den fram-ställts. Detta gäller både enligt frihandelsförordningen och u-landsförord-ningen.
Om en tillverkare i ett utvecklingsland inte använder sig av inhemskt garn utan importerar garn för tillverkning av syntetisk kordväv och, efter vävning och gummibehandling, exporterar den färdiga väven till Sverige är väven enligt u-landsförordningens bestämmelser inte bearbetad eller be-handlad i landet på ett sådant sätt att den får ursprung i utvecklingslandet, eftersom tillverkningen utgår från garn och inte från kemiska produkter.
Tullfrihet kan därför inte medges enligt u-landsförordningen för en sådan vara. Vid -import till Sverige av gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer tas följaktligen ut tull med 13 %. Före den I maj 1984 gällde
emeller-tid enligt u-landsförordningen en annan ordning. Enligt denna ordning 119
erhöll en vara av nu aktuellt slag ursprung i tillverkningslandet om tillverk- Prop. 1987/88: 42 ningen utgick från garn.
Orsaken till att ursprungsregeln i u-landsförordningen ändrades var en önskan att införa samma ursprungsvi'ikor för kord väv från utvecklingslän-derna som för kordväv från EG-EFTA-området men även att harmonisera de svenska ursprungsreglerna med dt: regler som tillämpades inom EG vid import av kord väv från utvecklingsländerna. Härigenom kunde man också komma till rätta med vissa marknadsstörningar i Sverige. Ändringen i u-landsförordningen har emellertid fått till följd att importen till Sverige från utvec.klings\änderna av den aktuella varan har minskat. Denna import har, uttryckt i volym. sjunkit från 38 % år 1983 till 17 % år 1986.
På grund av ändringen av ursprung:;regeln har varor från utvecklingslän-derna således kommit i ett sämre konkurrensläge i förhållande till varor från konkurrerande företag i EG. Anikten med ändringen av ursprungsre-geln var emellertid inte att på ett sådrnt sätt ändra konkurrensförhållande-na på den svenska markkonkurrensförhållande-naden när det gäller kord väv. Jag anser därför att man bör vidta åtgärder för att motverka de mindre lämpliga effekter som har uppstått med anledning av att ursprungsregcln i u-landsförordningen anpassades till vad som gäller för varor från EG-EFTA-området.
Enligt min mening är det emellertid inte lämpligt att åter ändra ur-sprungsregeln i u-landsförordningen. Det är tvärtom önskvärt att så långt som möjligt harmonisera ursprungsrcglerna beträffande kord väv. Jag an-ser därför att man i stället bör försöka förbättra situationen för utvecklings-länderna genom att generellt sänka tullsatsen för gummibehandlad, synte-tisk kordväv. Med tanke på att det e:idast finns en svensk tillverkare och att beredskapsaspekter bör vägas in bör emellertid tullsänkningen begrän-sas till 4 procentenheter, dvs. tullen bör sänkas från 13 % till 9%. Tullsänk-ningen bör också gälla under en begränsad period om två år räknat från den I januari 1988. Jag förordar att tullnedsättningen regleras i en särskild, tidsbegränsad lag. Jag avser att följa utvecklingen av importen så att eventuella negativa konsekvenser av tullnedsättningen kan motverkas i tid. Frågan om vilken tullsats som skall gälla för kordväv efter tvåårsperio-den får sålunda bedömas med ledning av de erfarenheter som vunnits under tiden för den föreslagna tull ned sättningen.
2.3 Införsel av alkoholdrycker som inkommer som flyttgods eller med anledning av arv eller testamente
Mitt förslag: Från AB Vin- & Spritcenlralens ensamrätt att införa spritdrycker, vin och starköl göm ytterligare två undantag i lagen ( 1977: 293) om handel med drycker. Det gäller införsel vid flyttning till Sverige och införsel med anledning av arv och testamente. Följd-ändringar görs i Jagen ( 1968: 4301 om mervärdeskatt. lagen (1984: 355) om skatt på vissa dry,:kesförpackningar och i tulltaxe-lagen (1987: 000).
120
Generaltullstyrelsens förslag: I princip samma som mitt förslag.
Remissinstanserna: Riksskattei-erket, socialstyre/sen och AB Vin- &
Spritcentralen har yttrat sig över generaltullstyrelsens förslag och har, frånsett vissa lagtekniska synpunkter, lämnat förslaget utan erinran.
Skälen för mitt förslag: Enligt 17 § lagen (1977: 293) om handel med drycker får spritdrycker, vin och starköl, med de undantag som anges i 18 §.införas till landet endast av partihandelsbolaget (AB Vin-& Spritcen-tralen). 118 §finns undantag bl. a. för den s. k. turistspriten som får föras in till landet och för enstaka gåvoförsändelse till enskild person för dennes eller dennes familjs personliga bruk.
Något undantag finns inte för drycker som utgör flyttgods och som medförs av den som flyttar in från utlandet eller återvänder hit efter längre tids vistelse utomlands. Inte heller finns undantag för drycker som tas emot från annat land i arv eller genom testamente.
I praktiken förfar man så, att spritdrycker, vin och starköl som bedöms utgöra flyttgods avskiljs från övrigt flyttgods och överlåts på AB Vin- &
Spritcentralen. Dryckesvarorna hämtas till någon av bolagets anläggningar eller kontrolleras genom medverkan av systembutik på orten. Bolaget tar upp varorna i tulldeklaration och betalar eventuell tull till tullverket varef-ter bolaget fakturerar kunden tull, skatvaref-ter och administrativa avgifvaref-ter. När kunden betalat fakturan utlämnas varorna till denne.
Generaltullstyrelsen har i en framställning till regeringen påtalat att nämnda förfarande förutom att det är kostsamt för alla inblandade parter också innebär en betydande fördröjning av införseln av dessa varor. Gene-raltullstyrelsen har mot denna bakgrund lämnat förslag till ändringar i 18 § lagen om handel med drycker.
Liksom generaltullstyrelsen och hörda myndigheter anser jag det moti-verat både av resursskäl och effektivitetsskäl att möjliggöra ett förenklat förfarande vid införsel av spritdrycker, vin och starköl vid flyttning till landet. Detta förenklade förfarande bör även gälla sådan införsel som sker med anledning av arv eller testamente. Till följd härav bör 18 § lagen om handel med drycker ändras.
Givetvis bör vissa begränsningar gälla för den mängd alkoholdrycker som får föras in. Vid införsel i samband med flyttning till landet bör. i enlighet med vad som nu gäller för gåvoförsändelse, föreskrivas, att dryc-kerna skall vara avsedda för den enskildes eller för dennes familjs personli-ga bruk. Motsvarande begränsning skall i princip gälla även vid införsel med anledning av arv eller testamente. Regeringen bör få meddela närmare bestämmelser i detta avseende.
Som generaltullstyrelsen föreslagit bör i båda fallen tull tas ut enligt de schablontullsatser som gäller för spritdrycker, vin eller starköl som införs av resande eller i form av gåvoförsändelser. Vidare bör i sådana fall undantag göras från skyldigheten att erlägga mervärdeskatt. Detta föranle-der ändringar i lagen ( 1968: 430) om mervärde skatt och i tulltaxelagen (1987: 000). Vidare bör. som styrelsen också föreslagit, undantag göras i lagen ( 1984: 355) om skatt på vissa dryckesförpackningar och i förordning-en ( 1983: 847) om avgift vid införsel av aluminiumburkar. Ändringförordning-en i sistnämnda författning ankommer på regeringen.
Prop. 1987/88: 42
121
2.4 Ikraftträdande
Mitt förslag: Regeringen bemyndigas att besluta om ikraftträdande av följdändringarna till den nya tullagstiftningen.
Skälen för mitt förslag: I propositicnerna om tulltaxelag resp. ny tullag-stiftning föreslogs - på grund av laptiftningens anknytning till HS-kon-ventionen - att regeringen skulle bemyndigas att meddela föreskrifter om ikraftträdande av den nya lagstiftningen. Regeringen bör därför få motsva-rande bemyndigande beträffande de nu föreslagna följdändringarna. Det kan nämnas att ett tillräckligt antal stater numera har ratificerat HS-konventionen, varför denna träder i kraft den I januari 1988. Avsikten är att tulltaxelagen, tullagstiftningen i övrigt och följdändringarna skall träda i kraft samma datum.