Förekomsten av matematiska kompetenser i kursplanerna

delar i kursplanerna som i någon form påverkar elevernas kunnande i matematik redovisas i tabell 9 a och 9b. ”Ämnets karaktär och uppbyggnad” i Kursplan 2000 samt inledningstexten i Lgr 11 utgår då dessa texter i huvudsak motiverar matematikämnet i skolan samt förklarar vad skolämnet matematik

Lgr 11 Kompetens

Ex. 1 Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning,

huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika

situationer. (s. 64)

Fokus i texten är det matematiska området räknefärdigheter (1/0). Symbol- och formaliseringskompetensen samt

hjälpmedelskompetensen hjälper till att förklara det matematiska området räknefärdigheter

Ex. 2 Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. (s. 68)

Här exemplifierar räknefärdigheter, algebra, geometri, sannolikhet, statistik och funktioner symbol- och formaliseringskompetensen (0/6)

40

är. Avslutningsvis görs en jämförelse med uppdraget att utarbeta nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolan (Utbildningsdepartementet, 2009a) och förekomsten av kompetenserna i kursplanerna.

Analys och resultat av förekomsten av matematiska kompetenser i kursplanerna

Matematiskt kunnande utifrån detta arbetes definitioner gällande kompetenser återfinns under flera rubriker i kursplanerna. I Tabell 9a och 9b redovisas var i kursplanerna kompetenserna återfinns samt hur många gånger de omnämns. Hänsyn har tagits till hur de omnämns och i Tabell 9a och 9b

redovisas den kompetens som stycket (texten) i första hand syftar till. Om texten innehåller fler kompetenser redovisas även dessa. Som jag tidigare nämnt medför detta att den kompetens som texten huvudsakligen syftar till redovisas i Tabell 9a och 9b som 1/0. När en kompetens ingår i en text för att förtydliga en kompetens eller ett matematiskt område redovisas det som 0/1.

Tabell 9a. Rubriker som kompetenserna återfinns under i Kursplan 2000 Kursplan 2000

Tankegång Problemhantering Modellering Resonemang Representation Symbol och formalisering Kommunikation Hjälpmedel Totalt

Ämnets syfte och roll i utb. 0/1 2/0 0/0 0/0 0/0 0/0 2/0 0/0 4/1

Mål att sträva mot 1/5 2/0 1/0 2/1 1/1 2/4 0/1 1/0 10/12

Mål att uppnå i skolår 3 2/3 1/0 0/0 1/2 2/2 1/5 1/3 0/0 8/15

Mål att uppnå i skolår 5 1/2 1/0 1/0 0/0 0/0 1/4 1/1 0/1 5/8

Mål att uppnå i skolår 9 1/2 1/0 1/1 0/1 0/0 1/5 1/1 0/1 5/11

Bedömningens inriktning 2/0 1/0 1/2 2/1 0/1 2/1 2/0 0/0 10/5

Totalt antal kompetenser i Kursplan 2000

7/13 8/0 4/3 5/5 3/4 7/19 7/6 1/2 42/52

Tabell 9a visar att alla kompetenser omnämns i Kursplan 2000. Kompetenser återfinns under alla rubriker i kursplanen och totalt omnämns kompetenserna i någon form 94 gånger. Dessa 94 tillfällen är uppdelade i 42 omnämnanden när den angivna kompetensen står i fokus samt 52 tillfällen då kompetensen hjälper till att beskriva eller förtydliga en annan kompetens eller matetematiskt område.

41

Tabell 9b. Rubriker som kompetenserna återfinns under i Lgr 11 Lgr 11

TankegångsTankegång s Kompetens Tankegångs Tankegångs Problemhantering Modellering Resonemang Representations Symbol och formalisering Kommunikation Hjälpmedel Totalt

Syfte 3/0 4/1 2/2 2/1 1/2 1/1 2/0 1/0 16/7

Centralt innehåll åk 1-3 0/5 1/1 0/2 0/1 0/1 0/3 0/1 0/1 1/15

Centralt innehåll åk 4-6 0/4 1/1 0/6 0/1 0/1 0/6 0/1 0/1 1/21

Centralt innehåll åk 7-9 0/4 1/2 1/6 0/4 0/0 0/6 0/0 0/1 2/23

Kunskapskrav i åk 3 4/4 2/0 0/0 1/1 0/4 1/5 1/1 0/0 9/15

Kunskapskrav i åk 6 3/0 2/0 0/0 1/2 0/4 1/0 1/0 0/0 8/6

Kunskapskrav i åk 9 3/0 2/0 1/0 1/2 0/4 1/0 1/0 0/0 9/6

Totalt antal kompetenser i Lgr 11

13/17 13/5 4/16 5/12 1/16 4/21 5/3 1/3 46/93

Tabell 9b visar att alla kompetenser omnämns i Lgr 11. Kompetenser återfinns under alla rubriker i kursplanen och totalt omnämns kompetenserna i någon form 139 gånger. Dessa 139 tillfällen är uppdelade i 46 omnämnanden när den angivna kompetensen står i fokus samt 93 tillfällen då kompetensen hjälper till att beskriva en annan kompetens eller ett matetematiskt område.

Analys och resultat av likheter och skillnader gällande förekomster av matematiska kompetenser i kursplanerna

Vid en jämförelse av kursplanerna framkom att i båda kursplanerna formuleras kompetenser under samtliga rubriker samt att alla kompetenser omnämns. En skillnad mellan kursplanerna är att i Kursplan 2000 omnämns kompetenserna 94 gånger och i Lgr 11 vid 139 tillfällen. Denna skillnad handlar framförallt om att i Lgr 11 omnämns kompetenserna i större utsträckning för att förtydliga en annan kompetens eller ett matematiskt område (93 tillfällen i Lgr 11 och 52 gånger i Kursplan 2000), vilket framgår av Tabell 9a och 9b. Det ökade antalet tillfällen kompetenser omnämns beror till viss del på att kursplanen i Lgr 11 delats upp i stadier (se kapitel 6.1.1). Detta medför att kompetenserna beskrivs tre gånger i Lgr 11:s Centrala innehåll och Kunskapskrav. Redovisas kompetenserna utifrån vad eleverna förväntas kunna utifrån stadier kvarstår dock ett ökat antal kompetenser i Lgr 11 vilket Tabell 10 visar.

42 Tabell 10. Antalet kompetenser för respektive stadie

Kursplan 2000 Antal Lgr 11 Antal

Kompetenser i Mål att uppnå för skolår 3 8/15 Kompetenser i Centralt innehåll och

Kunskapskrav för åk 3 10/30

Kompetenser i Mål att uppnå för skolår 5 5/8 Kompetenser i Centralt innehåll och

Kunskapskrav för åk 6 9/27

Kompetenser i Mål att för skolår 9 5/11 Kompetenser i Centralt innehåll och

Kunskapskrav för åk 9 11/29

Även utifrån detta sätt att gruppera kompetenserna framkom en ökad mängd kompetenser. I Tabell 10 visar årskurs 6 och 9 i Lgr 11 på mer än en dubblering av antalet förekomster av kompetenser i jämförelse med Kursplan 2000. Detta gäller både när kompetensen står i fokus och när den hjälper till att beskriva ett matematiskt område eller en kompetens. Tabellerna 9a, 9b och 10 visar på att

användandet av kompetenser i kursplanerna är komplext och mångfacetterat. Detta har varit ett omfattande arbete med många överväganden. Flertalet kompetenser går i varandra och samverkar vilket lett till tolkningar av kursplanen utifrån Niss och Højgaard Jensens (2011) definitioner av kompetenserna. I dessa tabeller finns mycket som skulle kunna analyseras, detta har dock inte varit mitt huvudsyfte med arbetet. Jag väljer därför att inte analysera antalet förekomster av kompetenser ytterligare i mitt fortsatta arbete.

Fortsättningsvis kommer analysen av resultaten att genomföras på de moment i kursplanerna som behandlar elevernas kunnande. Detta medför att i 6.2.3 och. 6.2.4 analyseras Mål att uppnå,

Kunskapskrav och Centralt innehåll. Som jag tidigare nämnt i kapitel 6 motiverar jag det utifrån att i Kursplan 2000 ingår inte Bedömningens inriktning i analysen då detta område fokuserar på

bedömningen av elevernas kunskaper inte vad eleverna förväntas kunna (Skolverket, 2005). I Lgr 11 har jag valt att använda mig av både Kunskapskrav och Centralt innehåll, detta gör jag med

motiveringen att det Centrala innehållet är obligatoriskt i undervisningen och att Kunskapskravet ska relatera till och utgå ifrån det Centrala innehållet (Skolverket, 2011b).

Jämförelse mellan resultat gällande förekomsten av matematiska kompetenser och uppdraget att utarbeta nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolan

I uppdraget låg att konkretisera de nya kursplanerna och att förtydliga dem så att de skulle ge ett enhetligare intryck. ”De samlade läroplanerna ska genomsyras av större konkretion och precision än nuvarande. Ett tydligt och begripligt språk ska eftersträvas.”(Utbildningsdepartementet, 2009a, bilaga 1, s. 2). Alla kompetenser återfinns i bägge kursplanerna, ingen har lagts till eller tagits bort. Det ökade omnämnandet av kompetenser tolkar jag som att Skolverkets ambition varit att formulera sig tydligare kring kompetenserna. Hur de omnämns och skrivs fram analyseras i kapitel. 6.2.3 och 6.2.4.