Statistisk utvärdering
Bilaga 5 Förenklad beräkning av precisionsmått
Användning av 1-vägs ANOVA för att beräkna t.ex. repeterbarhet (sr) och mellanliggande precision (sI)
utifrån resultaten i en valideringsstudie har flera fördelar. Många kemister är dock obekanta med hur beräkningarna fungerar och vid små laboratorier finns kanske ingen statistikkunnig person att rådfråga. Nedan visas därför hur man väger samman standardavvikelser inom och mellan dagar för att beräkna sr
och sI. Data i tabellen är samma som i Figur 17 (se Avsnittet om Precision).
Beräkningarna utförs så här.
Beräkna standardavvikelsen s och variansen (s2) för mätning 1–3 under de olika dagarna 1–8. Dag 1
ger s = 0,0058 och s2 = 0,00003 osv. Väg samman de åtta standardavvikelserna. Eftersom det är lika
många resultat varje dag används det enkla sambandet 𝑠 = .. dvs den sammanvägda standardavvikelsen är ett ”medelvärde” av n = 8 värden för s. Eftersom varje standardavvikelse är framtagen under repeterbarhetsförhållanden blir den sammanvägda standardavvikelsen ett mått på metodens repeterbarhet sr. Vi får 0,015 vilket stämmer med ANOVA-beräkningen;
Beräkna s och s2 för de åtta resultaten Dag 1–8. Den första raden ger s = 0,0226 och s2 = 0,00051
osv. Väg samman de tre standardavvikelserna. Eftersom det är lika många resultat varje dag används det enkla sambandet för sc ovan, dvs den sammanvägda standardavvikelsen är ett ”medelvärde” av
tre värden för s. Eftersom varje standardavvikelse kommer från mätningar under olika dagar avspeglar den mellanliggande precisionsförhållanden. Motsvarande sammanvägda standardavvikelse är alltså ett mått på metodens mellanliggande precision sI. Vi får 0,027 vilket
stämmer med ANOVA-beräkningen.
I det här fallet fungerar den enklare beräkningen och vi får samma resultat som med ANOVA. Ibland kan det skilja lite mellan angreppssätten. Notera att ANOVA är statistiskt mer korrekt.
Mätning (nr) 1 2 3 4 5 6 7 8 s s2 1 0,71 0,69 0,66 0,67 0,70 0,73 0,71 0,70 0,0226 0,00051 2 0,71 0,67 0,65 0,65 0,69 0,74 0,71 0,65 0,0342 0,00117 3 0,70 0,68 0,69 0,66 0,66 0,73 0,69 0,68 0,0226 0,00051 sI 0,027 s 0,0058 0,0100 0,0208 0,0100 0,0208 0,0058 0,0115 0,0252 s2 0,00003 0,00010 0,00043 0,00010 0,00043 0,00003 0,00013 0,00063 sr 0,015 Dag (nr)
79
Bilaga 6 – Regressionsanalys
En vanlig metod för att anpassa en funktion till mätdata bygger på att beräkna den linje som minimerar kvadratsumman av avstånden (residualerna) mellan mätpunkterna och den beräknade linjen (”minsta kvadrat-metoden”). Se Figur 38.
Vid användning av linjär regression ska man alltid börja med att granska rådata och responsfunktionen visuellt. Ser dessa bra ut beräknas regressionslinjen och residualernas mönster undersöks med ett residualdiagram (Figur 39).
Figur 38. Exempel på anpassning av mätdata med oviktad linjär regression i Excel®. Det finns inget i bilden som
tyder på mättekniska problem och kemisten titta därför närmare på residualdiagrammet och regressionsstatistiken.
Figur 39. Residualdiagram för regressionslinjen i Figur 38 från Excel®. Residualen i varje punkt beräknas som
uppmätt signal minus beräknad signal. Man ser inget speciellt mönster och spridningen på varje nivå är ungefär lika stor (homoscedastiska data).
y = 2,0029x + 0,8 R² = 0,9987 0 5 10 15 20 25 30 0 2 4 6 8 10 12 14 Koncentration S ig n a l f rå n in s tr u m e n t -0,8 -0,6 -0,4 -0,2 0 0,2 0,4 0,6 0 2 4 6 8 10 12 14 R e s id u a l Koncentration
80
Normal (oviktad) linjär regression förutsätter att precisionen är konstant över mätområdet [36, 37]. För många instrumentella tekniker ökar standardavvikelsen med koncentrationen och i sådana fall ger viktad linjär regression en bättre anpassning. Det väsentliga är dock är att bedöma om metodens föreslagna kalibrering fungerar tillfredsställande. Tvinga inte regressionslinjen genom origo (noll; noll) vid valideringen! En sådan linje är ju inte den ”bäst anpassade linjen”. Men om regressionsstatistiken visar att interceptet inte är signifikant skiljt från noll [36] kan detta användas som motivering för att använda enpunktskalibrering i den rutinmässiga tillämpningen av metoden. En del analysmetoder följer inte ett linjärt samband. Data kan istället anpassas enligt andra modeller.
Mjukvara för statistik och kalkylark som Excel® ger dessutom en mängd statistik för regressionen som
kan användas som mått på linjäritet och för att bedöma kvaliteten på mätresultat utvärderade från linjen (Figur 40). Detta beskrivs ingående i handböcker [36, 37]. Observera att såväl benämningar som symboler varierar.
Figur 40. Statistik genererad i Excel® för regressionslinjen i Figur 38. Den övre tabellen innehåller olika mått
som beskriver korrelation. ”Multipel-R” svarar mot korrelationskoefficienten r men ofta visas det kvadrerade värdet (R-kvadrat). Residualernas standardavvikelse kallas i den tabellen ”Standardfel” och är ett mått på hur mycket punkterna sprider runt regressionslinjen. I den undre tabellen svarar ”Koefficienter” för linjens skärning med y-axeln (interceptet 0,800) respektive lutningen 2,003. Konfidensgränserna visar att interceptet är signifikant skiljt från noll. Kemisten bör försäkra sig om att detta inte föranleder ett problem vid rutinmässig kalibrering. Korrelationskoefficienten r kan anta värden i intervallet ±1. Ju närmare 1 desto starkare korrelation (samband) mellan variablerna som undersöks. r och närbesläktade parametrar (r2 och justerat r2) är enkla
att tolka men samtidigt trubbiga mått på linjäritet [36, 37]. De ska därför endast användas tillsammans med kalibreringskurvan och residualdiagram. Vid misstanke om icke-linjäritet kan särskilda statistiska tester användas [36].
Regressionsdata (korrelationskoefficienten och residualernas standardavvikelse) kan användas för att grovt uppskatta den mätosäkerhet som kan erhållas från regressionslinjen. Det är alltså möjligt att redan under metodutvecklingen bedöma som kalibreringen är tillräckligt bra. När linjär regression används i samband med kalibrering av kemiska mätningar krävs i regel r > 0,99 för att få resultat med tillräckligt låg mätosäkerhet [36]. Ett annat sätt att hålla kontroll på mätkvaliteten är att ställa krav på hur stora residualerna får vara. Regressionsstatistik Multipel-R 0,9993 R-kvadrat 0,9987 Justerad R-kvadrat 0,9986 Standardfel 0,3095 Observationer 21 ANOVA fg KvS MKv F p-värde för F Regression 1 1348 1348 14073 9,8E-29 Residual 19 1,820 0,096 Totalt 20 1350
Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde Nedre 95% Övre 95%
Intercept 0,800 0,122 6,6 2,7E-06 0,55 1,05
81
Referenser
1. SS-EN ISO 9000:2015, Ledningssystem för kvalitet - Principer och terminologi, www.sis.se. 2. JCGM 200:2012, International vocabulary of metrology – Basic and general concepts and
associated terms (VIM). Fritt tillgänglig från www.bipm.org.
3. Council Directive 93/99/EEC on the Subject of Additional Measures Concerning the Official Control of Foodstuffs, O. J., L290, 1993. Fritt tillgänglig från https://eur-lex.europa.eu. 4. Procedural Manual of the Codex Alimentarius Commission, 26th ed., FAO, Rome, 2018. Fritt
tillgänglig från www.fao.org/documents.
5. SS-EN ISO/IEC 17025:2018, Allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier, 2018 (korrigerad version februari 2019), www.sis.se.
6. SS-EN ISO 15189:2012, Kliniska laboratorier - Krav på kvalitet och kompetens, www.sis.se. 7. M. Thompson, S.L.R. Ellison, R. Wood, Harmonized guidelines for single-laboratory validation of
methods of analysis, IUPAC Technical Report, Pure Appl. Chem., 2002, 74(5) 835. Fritt tillgänglig från http://publications.iupac.org/pac/index.html.
8. H. Hovind, B. Magnusson, M. Krysell, U. Lund, I. Mäkinen, Intern Kvalitetskontroll, Handbok för kemilaboratorier (Trollboken), Nordtest TR 569. Fritt tillgänglig från www.nordtest.info. Tryckt version beställs genom e-brev till info@ri.se.
9. M. Thompson, R. Wood, Harmonised guidelines for internal quality control in analytical chemistry laboratories, Pure Appl. Chem. 1995, 67 (4), 49. Fritt tillgänglig från http://publications.iupac.org/pac/index.html.
10. Validation of analytical procedures: text and methodology, ICH harmonised tripartite guideline Q2(R1), 2005. Fritt tillgänglig från www.ich.org.
11. ISO Guide 33:2015 Reference materials – Good practice in using reference materials, www.sis.se.
12. JCGM 100:2008, Evaluation of measurement data - Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement, fritt tillgänglig från www.bipm.org.
13. SS-EN ISO 9001:2015, ledningssystem för kvalitet – Krav, www.sis.se.
14. SS-EN ISO 19011:2018, Vägledning för revision av ledningssystem, www.sis.se. 15. SS-EN ISO/IEC 17043:2010. Bedömning av överensstämmelse - Allmänna krav för
kompetensprövning (av laboratorium), www.sis.se.
16. IUPAC Technical Report, The international harmonized protocol for the proficiency testing of analytical chemistry laboratories”, Pure Appl. Chem. 2006, 78, 145. Fritt tillgänglig från http://publications.iupac.org/pac/index.html.
17. SS-ISO 5725, Noggrannhet (riktighet och precision) för mätmetoder och mätresultat (1994– 2019) - Del 1: Allmänna principer och definitioner. Del 2: Grundläggande metod för bestämning av en standardiserad mätmetods repeterbarhet och reproducerbarhet. Del 3:
Mellanliggande precisionsmått på en standardiserad mätmetod. Del 4: Grundläggande metod för bestämning av en standardiserad mätmetods riktighet, Del 5: Alternativ metod för bestämning av en standardiserad mätmetods precision, Del 6: Praktisk användning av noggrannhetsvärden. www.sis.se.
18. W. Horwitz. Protocol for the design, conduct and interpretation of method performance studies, Pure Appl. Chem., 1995, 67, 331. Fritt tillgänglig från
82
19. Method validation of U.S. Environmental Protection Agency microbiological methods of analysis. Prepared for The EPA forum on environmental measurements (FEM). The FEM Microbiology Action Team, FEM Document Number 2009-01, 7 Oct., 2009. Fritt tillgänglig från www.epa.gov.
20. SS-EN ISO 10012:2003, Ledningssystem för mätning - Krav på mätprocesser och mätutrustning, www.sis.se.
21. B. Magnusson och U. Örnemark (eds.) Eurachem Guide: The fitness for purpose of analytical methods - A Laboratory Guide to method validation and related topics, www.eurachem.org, 2nd
ed. 2014. ISBN 978-91-87461-59-0. Fritt tillgänglig från www.eurachem.org.
22. Validation of chemical analytical methods, 3rd ed., NMKL Procedure No. 4, NMKL Secretariat,
Finland, 2009.
23. A. Fajgelj, Á. Ambrus (eds.), Principles and Practices of Method Validation Proceedings, ISBN: 978-0-85404-783-3, Royal Society of Chemistry, 2000.
24. M. Eleftheriadou and K. C. Tsimillis (eds.), Eurachem guide: Accreditation for Microbiological Laboratories, Second edition (2013), ISBN 978-91-87017-92-6. Fritt tillgänglig från
www.eurachem.org.
25. ISO 16140 Microbiology of the food chain - Method validation, Part 1 (2016): Vocabulary, Part 2 (2016): Protocol for the validation of alternative (proprietary) methods against a reference method. Part 3 (under utveckling): Protocol for the verification of reference and validated alternative methods implemented in a single laboratoriy, Part 4 (under utveckling) Protocol for single-laboratory (in-house) method validation, Del 5 (under utveckling): Protocol for factorial interlaboratory validation of non-proprietary methods Del 6 (2019): Protokoll för validering av alternativa (proprietära) metoder för mikrobiologiska bekräftelser och typprocedurer,
www.sis.se.
26. Document EP15A2, User verification of performance for precision and trueness; Approved guideline – 2nd ed., www.clsi.org., 2005.
27. Validation of analytical methods for food control, Report of a Joint FAO/IAEA Expert
Consultation, 2-4 December 1997, FAO Food and Nutrition Paper No. 68, FAO, Rome, 1998, fritt tillgänglig från www.fao.org.
28. AOAC guidelines for single laboratory validation of chemical methods for dietary supplements and botanicals, AOAC, 2002. Fritt tillgänglig från www.aoac.org.
29. M. Valcárcel, S. Cárdenas, D. Barceló et al., Metrology of qualitative chemical analysis, report EUR 20605 EN, European Commission, 2002, ISBN 92-894-5194-7. Fritt tillgänglig från op.europa.eu.
30. NATA, Guidelines for the validation and verification of quantitative and qualitative test methods, NATA Technical Note 17, 2013. Fritt tillgänglig från www.nata.com.au.
31. AOAC International, How to meet ISO 17025 requirements for verification. ALACC Guide 2007. Fritt tillgänglig från www.aoac.org.
32. S.L.R. Ellison, A. Williams (eds.), Eurachem/CITAC Guide CG 4, Quantifying uncertainty in analytical measurement, 3rd ed., Eurachem 2012, ISBN 978-0-948926-30-3. Fritt tillgänglig från
www.eurachem.org.
33. Statistics Manual of the AOAC, AOAC International, Gaithersburg, MD, USA, 1975.
34. ISO 21748:2017. Guidance for the use of repeatability, reproducibility and trueness estimates in measurement uncertainty estimation, www.sis.se, 2010.
35. B. Magnusson, T. Näykki, H. Hovind, M. Krysell, Handbok för beräkning av mätosäkerhet vid miljölaboratorier, utgåva 4 (2015) SP Rapport 2015:74 (Översättning av Nordtest Technical Report 537 fritt tillgänglig från www.nordtest.info). Tryckt svensk version tillgänglig från info@ri.se.
83
36. S.L.R. Ellison, V.J. Barwick, T.J. Duguid Farrant, Practical statistics for the analytical chemist. A bench guide, 2nd ed., RSC Publishing, ISBN 978-0-85404-131-2, Cambridge, 2009.
37. J.N. Miller, J.C. Miller, Statistics and Chemometrics for Analytical Chemistry, 6th ed., Prentice
Hall., ISBN 978-0-27-373042-2, 2010.
38. ISO/TS 20914:2019, Medical laboratories – Practical guidance for the estimation of measurement uncertainty, www.sis.se.
39. NFS 2000:15, Naturvårdsverkets föreskrifter om genomförande av mätningar och provtagningar i vissa verksamheter. Fritt tillgänglig från www.naturvardsverket.se.
40. Kommissionens direktiv 2009/90/EG om bestämmelser, i enlighet med Europaparlamentets och Rådets direktiv 2000/60/EG, om tekniska specifikationer och standardmetoder för kemisk analys och övervakning av vattenstatus. Fritt tillgänglig från https://eur-lex.europa.eu. 41. Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2019:26 om övervakning av ytvatten enligt
förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Fritt tillgänglig från www.havochvatten.se.
42. NFS 2010:8, Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet. Fritt tillgänglig från www.naturvardsverket.se.
43. SNFS 1990:11, Kungörelse med föreskrifter om kontroll av vatten vid ackrediterade laboratorier m.m. Fritt tillgänglig från www.naturvardsverket.se.
44. HVMFS 2019:25, Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Fritt tillgänglig från www.havochvatten.se.
45. SS-EN 13284-1 Utsläpp och utomhusluft - Bestämning av låga masskoncentrationer av stoft - Del 1: Manuell gravimetrisk metod, www.sis.se, 2017.
46. L. Gustavsson, M. A. Holmgren, Emissionsmäthandbok 2015, Rapport 2015:142, ISBN 978-91- 7673-142-0, Energiforsk AB, 2015. Fritt tillgänglig från www. energiforsk.se.
47. Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av europeiska
myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet. Fritt tillgänglig från https://eur-lex.europa.eu.
48. Europaparlamentets och Rådets förordning nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. Fritt tillgänglig från https://eur-
lex.europa.eu.
49. 2002/657/EG: Kommissionens beslut av den 12 augusti 2002 om genomförande av Rådets direktiv 96/23/EG avseende analysmetoder och tolkning av resultat. Fritt tillgänglig från http://eur-lex.europa.eu/.
50. Livsmedelsverkets föreskrifter (2017:2) om dricksvatten. Fritt tillgänglig från www.livsmedelsverket.se.
51. Document No. SANCO/12571/2013, Guidance document on analytical quality control and validation procedures for pesticide residues analysis in food and feed. Fritt tillgänglig från https://ec.europa.eu/.
52. Kommissionens förordning (EG) nr 333/2007 om provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av halten av bly, kadmium, kvicksilver, oorganiskt tenn, 3-MCPD och bens(a)pyren i livsmedel. Fritt tillgänglig från http://data.europa.eu/eli/reg/2007/333/oj.
53. J. Ermer, P.W. Nethercote (eds.), Method Validation in Pharmaceutical Analysis: A Guide to Best Practice, 2nd ed., Wiley-VCH Verlag, ISBN: 978-3-527-33563-3, 2014.
84
54. Pharmaceutical manufacturing handbook: regulations and quality, Volym 13, Shayne, Cox, Gad (eds.), ISBN 978-0-470-25959-7, J. Wiley & Sons Inc., USA, 2008.
55. Pharmaceutical process validation, 3rd ed., R A. Nash, A H. Wachter (eds.), ISBN 978-0-824-
70838-2, Informa Healthcare, 2003.
56. European Directorate for the Quality of Medicines & HealthCare, www.edqm.eu. 57. United States Pharmacopeial Convention, www.usp.org.
58. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/746 av den 5 april 2017 om
medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och om upphävande av direktiv 98/79/EG och kommissionens beslut 2010/227/EU, Europeiska unionens officiella tidning 5 maj 2017. Fritt tillgänglig från http://data.europa.eu/eli/reg/2017/746/oj.
59. Validering/verifiering av kvantitativa och kvalitativa metoder - Vägledning.
Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin, Bild- och Funktionsmedicin, Swedac Doc 01:55, utgåva 4. Fritt tillgänglig från www.swedac.org, 2011.
60. E. Theodorsson, Validation and verification of measurement methods in clinical chemistry, Bioanalysis, 2012, 4(3), 305. Fritt tillgänglig från www.researchgate.net.
61. SS-EN ISO 22870:2016, In vitro-diagnostik – Patientnära analyser – Krav på kvalitet och kompetens, www.sis.se.
62. Guidelines for the single laboratory Validation of Instrumental and Human Based Methods in Forensic Science, ENSFI QCC Guidelines QCC-VAL-002 (2014). Fritt tillgänglig från http://ensfi.eu/documents.
63. SS-EN ISO/IEC 17020:2012, Bedömning av överensstämmelse – Krav på verksamhet inom olika typer av kontrollorgan, www.sis.se.
64. IATF 16949:2016, Quality management system for organizations in the automotive industry, www.iatfglobaloversight.org.
65. SIS-CEN/TR 10345:2014, Guide för statistik hantering av data vid validering av analytiska metoder, www.sis.se.
66. ISO/TR 21074:2016, Application of ISO 5725 for the determination of repeatability and reproducibility of precision tests performed in standardization work for chemical analysis of steel, www.sis.se.
67. I. H. Grochau, C. A. Ferreira, J. Zoppas Ferreira, C. Schwengber ten Caten, Implementation of a quality management system in university test laboratories: a brief review and new proposals, Accred Qual. Assur., 2010, 15, 681.
68. Accreditation and quality assurance, Springer Verlag, www.springer.de.
69. Flexibel ackreditering, Swedac DOC 03:9, utgåva 6, 2017. Fritt tillgänglig från www.swedac.se. 70. V.J. Barvick, E. Prichard (eds.), Eurachem Guide, Terminology in analytical measurement -
Introduction to VIM 3, Eurachem 2011, ISBN 978-0-948926-29-7. Fritt tillgänglig från www.eurachem.org.
71. L.A. Currie, Nomenclature in evaluation of analytical methods including detection and quantification capabilities, IUPAC recommendations, Pure Appl. Chem., 1995, 67(10), 1699. Fritt tillgänglig från http://publications.iupac.org/pac/index.html.
72. T. Cvitaš, Quantities describing compositions of mixtures, Metrologia, 1996, 33, 35.
73. A. Menditto, M. Patriarca, B. Magnusson, Understanding the meaning of accuracy, trueness and precision, Accred. Qual. Assur., 2007, 12, 45. Fritt tillgänglig från www.researchgate.net. 74. Krav på kalibrering och spårbarhet för ackrediterade organ. Swedac Doc 04:2, utgåva 9, 2018.
85
75. M. Thompson (ed.), An analyst's guide to precision, AMC Tech. Brief nr. 70, 20 aug. 2015. Fritt tillgänglig från www.rsc.org.
76. M. Thompson (ed.), Using the Grubbs and Cochran tests to identify outliers, AMC Tech. Brief nr. 69, 15 juni 2015. Fritt tillgänglig från www.rsc.org.
77. S.L.R. Ellison, A. Williams (eds.) Eurachem/CITAC Guide: Use of uncertainty information in compliance assessment, 1st ed. (2007). Fritt tillgänglig på www.eurachem.org.
78. M.H. Ramsey, S.L.R. Ellison, P. Rostron (eds.) Eurachem/EUROLAB/CITAC/Nordtest/AMC Guide: Measurement uncertainty arising from sampling: a guide to methods and approaches, 2nd
ed., Eurachem (2019). ISBN (978-0-948926-35-8). Fritt tillgänglig från www.eurachem.org. 79. M. Thompson (ed.), What causes most errors in chemical analysis? AMC Tech. Brief nr. 56, 2
maj 2013. Fritt tillgänglig från www.rsc.org.
80. V. Barwick (ed.), Planning and Reporting Method Validation Studies – Supplement to Eurachem Guide on the Fitness for Purpose of Analytical Methods (2019). Fritt tillgänglig från
www.eurachem.org.
81. J. Van Loco, H. Beernaert, An Alternative Method Validation Strategy for the European Decision 2002657EC. Fritt tillgänglig från www.researchgate.net.
82. V.P. Shah, K.K. Midha, et al., Bioanalytical method validation - A revisit with a decade in progress, Pharm. Res. 2000, 17(12), 1551.
83. SS-EN ISO 11732:2005 Vattenundersökningar – Bestämning av ammoniumkväve genom flödesanalys (CFA och FIA) och spektrometrisk detektion, www.sis.se.
84. Appendix D: Guidelines for Collaborative Study. Procedures To Validate Characteristics of a Method of Analysis, AOAC International, 2002. Fritt tillgänglig från www.aoac.org.
85. M. Thompson (ed.), The amazing Horwitz function, AMC Tech. Brief nr. 17, 14 juli 2004. Fritt tillgänglig från www.rsc.org.
86. D.T. Burns, K. Danzer, A. Townshend, Use of the terms “recovery” and “apparent recovery” in analytical procedures (IUPAC Recommendations), Pure Appl. Chem., 2002, 74 (11), 2201. Fritt tillgänglig från http://publications.iupac.org/pac/index.html.
87. M. Thompson (ed.), Standard additions: myth and reality, AMC Tech. Brief nr 37, 3 mars 2009. Fritt tillgänglig från www.rsc.org.
88. ISO Guide 31, Reference materials – Contents of certificates, labels and accompanying documentation, www.sis.se, 2015.
89. ISO Guide 80, Guidance for the in-house preparation of quality control materials (QCMs), www.sis.se, 2014.
90. ERM application notes. Fritt tillgänglig från www.erm crm.org/ERM_products/application_notes/.
91. Information on Commutability of Reference Materials, ISO REMCO position paper (juli 2014). Fritt tillgänglig på http://isotc.iso.org/.
92. W.G Miller et al., IFCC Working Group Recommendations for Assessing Commutability Part 1: General Experimental Design, Clin. Chem., 2018, 64(3).
93. H. Passing, W. Bablock, Comparison of several regression procedures for method comparison studies and determination of sample sizes. Application of linear regression procedures for method comparison studies in clinical chemistry. Part II. J. Clin. Chem. Clin. Biochem., 1984, 22, 431-445.
94. W. Edwards Deming (1943), Statistical adjustment of data, ISBN 978-0486646855, Dover Publications, 2011.
86
95. J.M. Bland, D.G. Altman, Statistical methods for assessing agreement between two methods of clinical measurement, The Lancet, 1986, 1, 307.
96. Use of NIST standard reference materials for decisions on performance of analytical chemical methods and laboratories, NIST special publication 829. Fritt tillgänglig från www.nist.gov, 1992.
97. J. Vessman, Selectivity – the hallmark of an analytical chemist: the current situation in the analytical sciences, Accred. Qual. Assur., 2001, 6, 522.
98. L.A. Currie, Detection and quantification limits: Origins and historical overview, Anal. Chim. Acta 1999, 391, 127.
99. A. Shrivastava, V.B Gupta, Methods for the determination of limit of detection and limit of quantitation of the analytical methods, Chronicles of Young Scientists, 2011, 2(1),21. 100. SS-ISO 11843-2:2005 och Technical Corrigendum 1:2007, Detektionskapabilitet – Del 2:
Metod vid linjär kalibrering, www.sis.se
101. R.L. Plackett, J.P. Burman, The design of optimum multifactorial experiments, Biometrika 1946, 33(4), 305.
102. NIST/SEMATECH e-Handbook of Statistical Methods, www.itl.nist.gov/div898/handbook/, 2011-11-02.
103. M. Thompson, S.L.R. Ellison, Dark uncertainty, Accred Qual Assur, 2011, 16(10), 483. Fritt tillgänglig från www.researchgate.net.
104. B. Magnusson, S.L.R. Ellison, Treatment of uncorrected measurement bias in uncertainty estimation for chemical measurements. Anal. Bioanal. Chem. 2008, 390(1), 201. Fritt tillgänglig från www.researchgate.net.
105. M. Hanson, M. Sundbom, Provningsjämförelse 2017-3 Närsalter, ACES Rapport nr 19, Stockholms Universitet, 2017. Fritt tillgänglig på www.aces.su.se.
106. B. Magnusson, M. Koch, Measurement quality in water analysis. In Treatise on water science, P. Wilderer (ed.), Oxford, Elsevier Ltd 2011, sid. 153-169. Fritt tillgänglig från
www.researchgate.net.
107. Allmänna råd beträffande omfattning och frekvens av deltagande i kompetensprövning, Swedac Doc 11:1. Fritt tillgänglig från www.swedac.se, 2011.
108. www.eptis.org.
109. M. Thompson (ed.), Fitness for purpose: the key feature in analytical proficiency testing, AMC Tech. Brief nr. 68, 15 juni 2015. Fritt tillgänglig från www.rsc.org.