inte hela sanningen. En riskkapitalinvestering kan dekomponeras i både en finansiell och en icke-finansiell del. Medan den förra är lätt att mäta är den senare svårare att kvantifiera – men för den skull inte nödvändigtvis mindre betydelsefull.53 I detta, inledande, avsnitt närmar vi oss båda delar genom att återge företagarnas egen uppfattning i frågan. I Tabell 15–Tabell 17 använder vi oss av resultat från en webbenkät om detta som ”följeforskar-konsulterna” Ramböll har ställt till portföljföretagen. Vid tillfället för enkätens utformning (fjärde kvartalet 2014) fanns totalt 313 företag som mottagit investeringar. Ramböll lycka-des få kontaktuppgifter till 261 av dem (cirka 83 procent). 50 procent av lycka-dessa svarade på hela enkäten och ytterligare 5 procent har delvis besvarat den. Således utgör de faktiska respondenterna lite drygt 40 procent av den totala populationen.
Icke-finansiellt behov och nytta
I Tabell 15 visas portföljföretagens egna bedömningar av sina behov av icke-finansiella värden vid första investeringstillfället samt i vilken grad fonderna respektive de privata medinvesterarna upplevs ha bidragit till behoven. Företagen har graderat sina behov, respektive upplevd nytta, med hjälp av en femgradig skala där 1 = inget behov/bidrag och 5 = mycket stort behov/bidrag.
53 Se t.ex. Mc Millan I C et al, (1989), “Venture capitalists involvement in their investments: Extent and performance” eller Large D & Muegge S, (2008), ”Venture capitalists’ non-financial value added: an evaluation of the evidence and implications for research”
Kontakter och nätverk, idéer och mentorskap rankas högt både som behov och nytta
I genomsnitt har företagen rankat ”Hjälp med relevanta kontakter och nätverk” samt
”Bollplank för idéer/mentorskap” som områden där de hade störst behov. Lägst behov bedömdes föreligga inom ”Direkt management och operativt arbete i portföljföretaget”.
Företagen bedömer i genomsnitt att de privata medinvesterarna bidragit i något större omfattning än fonden. Det är relativt god överensstämmelse mellan rankingar av behov och upplevd nytta. Som fondens främsta bidrag rankas ”Hjälp med relevanta kontakter och nätverk till externa aktörer” samt ”Bollplank för idéer/mentorskap” medan de privata med-investerarna klassas högst inom ”Bollplank för idéer/mentorskap”. Lägst nytta bedömdes föreligga inom ”Direkt management och operativt arbete i portföljföretaget” för fonden respektive ”Framtagande av formella system och strukturer för att utveckla management i företaget” för de privata medinvesterarna.
Tabell 15 Portföljföretagens bedömningar av behov av icke-finansiella tillskott från investerare Kategori icke-finansiellt tillskott Behov vid
investering Fondens
bidrag Privata med-investerares bidrag
Hjälp med relevanta kontakter och
nätverk till externa aktörer 3,2 2,7 3,0
Bollplank för idéer/mentorskap 3,1 2,7 3,1
Strategiarbete som stöd till företagets
långsiktiga planering 2,9 2,5 2,9
Kompetensförsörjning/rekrytering av
interna nyckelpersoner 2,7 2,1 2,4
Framtagande av formella system och strukturer för att utveckla
management i företaget
2,5 2,0 2,2
Hjälp med kontroll och uppföljning 2,2 2,0 2,4
Direkt management och operativt
arbete i portföljföretaget 1,9 1,6 2,3
Anmärkning: Skala 1–5 där 5 = inget behov/bidrag och 5 = mycket stort behov/bidrag. Resp. kategoris största andelar har fetmarkerats medan de lägsta andelarna har kursiverats.
Källa: Enkätundersökning genomförd av Ramböll, 2015
Användning av den finansiella investeringen
Portföljföretagen har också tillfrågats om hur de har använt det kapitaltillskott som risk-kapitalfinansieringen inneburit, fördelat på fem olika användningsområden och tre olika svarsalternativ (viktning). Alternativen var: ”Inte alls”, ”I viss utsträckning” samt ”I stor utsträckning”. I Tabell 16 visas svarsandelen för alternativet ”I stor utsträckning”.
Affärs-/marknadsutveckling är vanligast
Fördelning är inte jämn, över hälften av portföljföretagen (56 procent) anger att kapital-tillskottet i stor utsträckning använts till affärs-/marknadsutveckling. Även produktutveck-ling (48 procent) och kompetensförsörjning (40 procent) får höga andelar. Betydligt färre använder i någon större omfattning kapitaltillskottet till ”Driftskostnader” (13 procent) och
”Investeringar i kapital” (11 procent).
Tabell 16 Portföljföretagens användning av kapitaltillskottet Användningsområde för
kapitaltillskottet Andel företag som svarat i ”stor utsträckning” (%)
Affärs-/marknadsutveckling 56
Produktutveckling 48
Anskaffa kompetens 40
Driftskostnader 13
Investeringar i kapital 11
Anmärkning: Med investeringar i kapital avses maskiner, lokaler, fordon eller liknande
Bedömning av investeringens påverkan på portföljföretaget
Företagen har också tillfrågats om hur de bedömer att investeringen hittills påverkat dem och hur de uppskattar den framtida påverkan. Nio tänkbara påverkansmöjligheter har listats och företagen har fått gradera sina bedömningar med hjälp av en femgradig skala där 1 = ingen påverkan alls och 5 = mycket stor påverkan.
Expansion före lönsamhet
Företagens bedömning visar på en bred påverkan i företagen (se Tabell 17). Några tendenser kan ändå noteras. När det gäller den hittillsvarande påverkan framträder två områden där påverkan skattas högre än andra, ”Snabbare expansion” och ”Ökade möjlig-heter till annan finansiering”. Lägst ligger ”Ökad lönsamhet”. Bedömningarna av framtida påverkan uppvisar mindre skillnader mellan de olika påverkansområdena. Fortfarande är dock tilltron störst till ökade finansieringsmöjligheter och snabbare expansion. Det kan noteras att företagen bedömer en lägre framtida påverkan, jämfört med den hittillsvarande, för alla områden utom när det gäller lönsamhet. Sammantaget, följande företagens egna bedömningar, kan vi vänta oss mest inledande effekter på expansion, delvis med hjälp av annan finansiering. Någon större, positiv, påverkan på lönsamheten kan inte förväntas på kort sikt, den förväntas först senare.
Tabell 17 Portföljföretagens bedömning av investeringens påverkan på företaget Kategori av påverkan Påverkan
hittills Framtida påverkan
Snabbare expansion 3,6 3,1
Ökade möjligheter till annan
finansiering 3,5 3,2
Mer professionell styrelse 3,1 2,8
Ökat antal anställda 3,1 2,8
Internationalisering 3,1 3,0
Ökad produktionskapacitet 2,9 2,7
Ökad kompetens 2,9 2,7
Högre ambitioner 2,9 2,7
Ökad lönsamhet 2,7 2,9
Anmärkning: Den bedömda påverkan som i genomsnitt får högst värde har fetm arkerats
Så långt portföljföretagens egna bedömningar av behov, nytta och påverkan. I nästa avsnitt blir perspektivet snarare externt när vi redogör för olika steg i förberedelserna av en statis-tisk effektmätning.
4.2 Portföljföretag som ingår i effektmätningen