Att vara skolledare är att vara en kameleont. Varje enskild situation bedöms utifrån två uppdrag som står i kontrast mot varandra. Det kommunala uppdraget där det visserligen finns tydligt uppsatta mål för verksamheten men även där det ekonomiska ramverket
beslutas ställs mot det nationella uppdraget att ge alla barn rätt förutsättningar för att nå just sin fulla potential. Ibland kan de olika rollerna dra nytta av varandra, exempelvis när
skolledare utifrån sin lärarbakgrund tar hjälp av sin erfarenhet och sin profession för att skapa interna lösningar som inte belastar skolans budget. Då har den expertkunskap som kännetecknar professionen använts för att det legalbyråkratiska ramverket kan upprätthållas. Som chef är bilden att skolledaren ser sig just som ledare, det är skapandet av fungerande lärarlag, att pusha och stötta personalen som är de viktiga bitarna för de rektorer och biträdande rektorer vi har pratat med. Visserligen ser de flesta sin roll i den kommunala styrkedjan men det är främst som pedagoger, att finnas där för att ge rätt förutsättningar för barn och elever som de ser som sitt huvudsakliga uppdrag, inte som tjänstemän som utan att ifrågasätta utför sitt jobb utifrån den förutsättningar som finns. Utifrån den här
undersökningen kan vi konstatera att de flesta skolledare oftare företräder lärarkåren om antagandet är att det finns en konflikt mellan skolans kommunala och nationella uppdrag.
7.2
Vilket stöd upplever skolledaren att den har när det gäller att
hantera visselblåsning?
När det kommer till hantering av visselblåsning fanns en stor enighet i att skolledare i första hand lutar sig mot professionen, det vill säga andra skolledare eller personal på skolan för att få stöd och hjälp när en medarbetare blåst i visslan. Några föredrog officiella verktyg för att rapportera missförhållanden då de ansåg att det krävs en transparens både till medarbetare och till förvaltningen. Andra föredrog att medarbetare rapporterade in problem muntligt eller via sina fackliga företrädare. Oavsett metod ville de flesta ändå inkludera personallag i hur de uppkomna missförhållandena skulle lösas.
Det är först när skolledaren upplever att det inte går att åtgärda de uppkomna
missförhållanden internt på skolan som förvaltningen kontaktas, då ofta HR-avdelningen eller närmaste chef ovanför i styrkedjan, men där är upplevelsen delad. Några anser att det stöd de får uppifrån är till hjälp, andra att det inte är tillräckligt och ytterligare några anser att HR eller chef kliver in och tar över och därmed rör sig i det området som skolledaren
REFERENSER
Agevall, L., & Jonnergård, K. (2010). Att vara en professionell yrkesutövare och att vara ämbetsman - samtidigt. I T. Klasson (Red.), Professioner i offentlig förvaltning : en lärobok för universitetens professionsutbildningar (1. uppl., s. 137-157).
Studentlitteratur.
Andersson, F. (2020, 16 februari). Dax för en "lex"? Lärarnas Riksförbund.
https://www.lr.se/opinion--debatt/lokala-bloggar/fredrik-andersson/2020-02-16- dax-for-en-lex
Boqvist, B. (2021, 26 mars). Lex Maria och Lex Sarah. Vårdhandboken.
https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/ansvar-och- regelverk/avvikelse--och-riskhantering/lex-maria-och-lex-sarah/
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (B. Nilsson, övers.; 3. uppl.). Liber.
Dahlström, C. (2018). Delegering, politisering och svensk statsförvaltning. I C. Dahlström (Red.), Politik som organisation: Förvaltningsproblematikens grundproblem (6. uppl.). Studentlitteratur.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. E., & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan : konsten att studera samhälle, individ och marknad (5. uppl.). Wolters Kluwer.
Hysing, E., & Olsson, J. (2012). Tjänstemän i politiken. Studentlitteratur.
Ivarsson Westerberg, A. (2013). Förvaltningschefer. I Å. I. W. Casula Vifell, Anders (Red.), I det offentligas tjänst (s. 147-165). Gleerups Utbildning AB.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (S.-E. Torhell, övers.; 3 uppl.). Studentlitteratur.
Lundquist, L. (2001). Tystnadens förvaltning. I Utan fast punkt. Om förvaltning, kunskap, språk och etik i socialt arbete (s. 13-29). Socialstyrelsen.
Lärares yrkesetik. (u.å). Läraryrket och den professionella yrkesutövningen.
https://lararesyrkesetik.se/yrkesetiken/lararyrket-och-den-professionella- yrkesutovningen/
Nordell, M. (2016). De alienerade: berättelser om mellancheferna och strategin Åbo Akademis förlag.
Rothstein, B. (2018). Välfärdsstat, förvaltning och legitimitet. I C. Dahlström (Red.), Politik som organisation: Förvaltningspolitikens grundproblem (6. uppl.).
Studentlitteratur.
SFS 1974:152. Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974- 152 SFS 1977:1160. Arbetsmiljölag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160 SFS 2005:551. Aktiebolagslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/aktiebolagslag-2005551_sfs-2005-551 SFS 2010:800. Skollag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
SFS 2016:749. Lag (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2016749-om-sarskilt-skydd-mot- repressalier_sfs-2016-749
SFS 2017:725. Kommunallag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kommunallag-2017725_sfs-2017-725 Skivenes, M., & Trygstad, S. C. (2010). When whistle-blowing works: The Norwegian case
Human Relations, 63(7), 1071-1097. https://doi.org/10.1177/0018726709353954 Skolverket. (2020, 25 september). Rektorns ansvar. https://www.skolverket.se/regler-och-
ansvar/ansvar-i-skolfragor/rektorns-ansvar
SOU 2011:33. Rapportera, anmäla och avhjälpa missförhållanden - för barns bästa och elevers bästa. https://data.riksdagen.se/fil/638282A4-5998-425F-B968-
92AC207447AD
SOU 2014:31. Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/statens- offentliga-utredningar/visselblasare---starkt-skydd-for-arbetstagare-som_H2B331 SOU 2020:38. Ökad trygghet för visselblåsare. https://www.regeringen.se/rattsliga-
dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/06/sou-202038/
Sundström, G. (2019). Statstjänstemannarollen ur ett förvaltningspolitiskt perspektiv Nordisk Administrativt Tidsskrift, 96(1), 57-72.
Svensson, J. (2013). Offentligt etos. I Å. Casula Vifell & A. Ivarsson Westerberg (Red.), I det offentligas tjänst (s. 91-107). Gleerups Utbildning AB.
Uggla, S. (13 maj 2021). Sparkad Rinmanchef fick 350 000: "Svälta räv-taktik". Eskilstuna- Kuriren. https://ekuriren.se/nyheter/artikel/sparkad-rinmanchef-fick-350-000- svalta-rav-taktik/jv9edyel